Studiens syfte har varit att undersöka hur musiklärare inom kulturskolan upplever agens, det vill säga vilket handlingsutrymme de upplever sig ha i förhållande till de strukturer som påverkar deras arbetssituation. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar på kommunala kulturskolor. Empirin har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys där ett antal diskurser har utkristalliserats. Dessa har använts för att visa hur individuell och kollektiv agens kommer till uttryck hos informanterna. Lärarna beskriver sig själva ur en eldsjälsdiskurs där de brinner för att bygga relationer och musicera med eleverna. De visar på en hög individuell agens i arbetet med eleverna, men deras agens sänks i förhållande till undermåliga arbetsvillkor som går att hänvisa till en liberal diskurs vilken påverkar lärarnas arbetstider, lokaler och deras administrativa arbete. Studien visar hur eldsjälsdiskursen stundtals faller över till att bli en martyrdiskurs då lärarna upplevs falla mellan stolarna, med ett martyrskap som enda utväg för att hantera en stundtals ohållbar arbetssituation. Den kollektiva agensen upplevs som låg då det gemensamma utvecklingsarbetet sällan har möjlighet att ta plats via formella eller informella möten hos personalen. Det beror delvis på den liberala diskursen men också på den så kallade status quo-diskursen som tar sig uttryck genom kollegor som har svårt för samarbete och låg initiativförmåga. Av studiens resultat går det att konstatera att kulturskolan har svårt att bemöta de marknadsprinciper som kommer ur den liberala diskursen och att det krävs en tydligare riktning i kulturskolans arbete för att förbättra lärarnas arbetssituation och främja det pedagogiska arbetet och det gemensamma utvecklingsarbetet.

Den här uppsatsen undersöker vilka didaktiska verktyg lärare i enskild gitarrundervisning på kulturskolan använder sig av. Tidigare forskning visar att elevinflytande, motivation och pedagogen som förebild är viktiga aspekter i instrumentalundervisning. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från en didaktisk relationsmodell, och det är utifrån den modellen som observation- och intervjuguide utformats. Metoden som använts för att samla in data har varit dels observationer, dels semistrukturerade intervjuer av tre gitarrlärare som arbetar på kulturskola. Resultatet visar på att det finns olika didaktiska verktyg som gitarrlärarna använder, men det dominerande är att lärarna förevisar det eleverna därefter ska spela på det egna instrumentet och att eleverna imiterar läraren. Resultatet visar också att aspekter som planering, innehåll, elev- och lärarförutsättningar, ramverk, motivation, mål och utvärdering är en del i arbetet med gitarrundervisning och relaterar till didaktiken.

Undersökningens syfte är att få djupare förståelse och insikt i vilken uppgift musik- och kulturskolan har i samhället. Utifrån detta syfte är avsikten att få en inblick i vilka arbetsmetoder som används för att rekrytera, behålla och utveckla elever samt att få kunskap om olika faktorer som påverkar kursutbud och utveckling av skolan. Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med sex skolledare från olika musik- och kulturskolor i Sverige. Studien utgår från olika teorier om musik- och kulturskolans utveckling och förändring samt teorier om förändringar i skola och samhälle.    I resultatet visas att det finns flera olika förväntningar på musik- och kulturskolan vilka skiftar från skola till skola och från kommun till kommun. På några av de i studien medverkande skolorna finns det en tydlig politisk styrning, medan andra skolor nästan helt saknar en sådan styrning. De faktorer som mest framträdande påverkar musik- och kulturskolan är enligt min undersökning följande: vilka lärare som är anställda på skolan, vilka traditioner som ska upprätthållas, hur musik- och kulturskolan samarbetar med grundskolan och olika kulturella aktörer i kommunen, budget, elevtryck, hur rekryteringen ser ut och till viss del terminsavgiftens storlek.     Musik- och kulturskolans roll har förändrats under årens lopp, vilket bland annat innebär att de traditionella genrerna i större utsträckning har fått ge plats åt populärmusiken i undervisningen. Populärmusikens ökade plats i både samhället och musik- och kulturskolan har också inneburit att bland annat blåsinstrument har sjunkit mycket i popularitet.     En slutsats är att det är önskvärt att lärare inom musik- och kulturskolan både har spetskompetens samt en stor bredd, såväl genremässigt som musikaliskt, för att kunna följa eleven länge och erbjuda bästa möjliga undervisning. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding and insight into the role of the Community School of Music and Art in society. According to this view, the intention is to gain an insight into the working methods that are used to recruit, retain and develop students, as well as to acquire knowledge of the various factors affecting the rate of supply and development of the school. This examination contains qualitative interviews with six headmasters from different community schools of music and art in Sweden. The study is based on different theories of changes and developments within the community school of music and art. The study is also based on theories concerning cultural changes and changes in  society.     The result shows there are different expectations on community schools of music and art which vary from school to school and from municipality to municipality. Some of the schools participating in the study had an obvious political governance, while other schools almost entirely lacked such control. The factors that most affected the community schools of music and art in my survey were: the teachers that were employed at the school, which traditions were to be upheld, how the community school of music and art collaborated with schools and various cultural actors in the municipality, budget, the student population, how the school worked with recruitment and, to a certain extent, the tuition fee.     The role of the community school of music and art has changed over the years. This change has affected the traditional genres to a large extent and has created more space for popular music in the classroom. While popular music has emerged in both society and in the community school of music and art, the popularity of wind instruments has decreased greatly.     One conclusion from this examination is that it is desirable that the teachers of the community school of music and art both demonstrate excellence and a wide range, both from a genre and musical standpoint in order to guide and teach the student, and offer the best possible education.

Den här undersökningen syftar till att få en djupare förståelse för hur musik- och kulturskolans verksamhet kan se ut i framtiden. Jag vill få en inblick i vilka faktorer som påverkar utvecklingen av den kommunala musik- och kulturskolan, samt hur musik- och kulturskolan väljer att förhålla sig till dessa faktorer. För att undersöka detta har jag använt mig av kvalitativ intervju som forskningsmetod för att därigenom få fram fyra instrumentallärares och tre musikledares tankar och erfarenheter.Resultatet visar på flera faktorer som påverkar förväntningarna på den kommunala musik- och kulturskolan varav de mest framträdande är media, musikaliska trender, sociala faktorer och elevernas förväntningar på undervisningen. Dessa faktorer påverkar musik- och kulturskolan både som organisation och verksamhet, men också själva undervisningen. Bland annat visar undersökningen att musik- och kulturskolan behöver förhålla sig till att dagens elever har nya uppfattningar om vad det innebär att musicera och att lära sig spela ett instrument. Många lärare beskriver att elever sällan förstår att de måste öva på sina instrument för att lära sig spela. Resultatet visar också att musik- och kulturskolans ledning idag jobbar mer för att skapa en utåtriktad verksamhet, vilket man också sannolikt kommer att behöva göra i framtiden.En slutsats i undersökningen är att musik- och kulturskolans verksamhet idag behöver ha en bred och mångfasetterad verksamhet vad gäller både instrument, repertoar och undervisning för att möta dagens elever. En annan slutas är att grundambitionen att bilda folket i musik, har ändrats till att ge alla barn en möjlighet att utvecklas med musik. / This study aims for a deeper understanding in how the community school of music and art will develop in the future. I would like to decide which factors influence the development of the community school of music and art, and how the school chooses to approach these factors. Four instrumental teachers and three music leaders have been interviewed.The results indicate factors that influence the expectations of the community school of music and art, of which the most prominent are media, musical trends, social factors and the student’s expectations on the education. These factors exert influence on the community school of music and art, both as an organization and as a productive activity, as well as the education. Furthermore, the study demonstrates that the community school of music and art must approach students with new views, on what it means to play and learn an instrument. The teachers point out that the students seldom understand that it is necessary to practice to learn how to play their instruments. The result also shows that management at3the community school of music and art is working to create a more expansive business, which will continue into the future.One conclusion of the study, is that the community school of music and art of today, needs to have a wide productive activity in regard to meeting the students’ need concerning instruments, repertoires and education. Another conclusion is that the basic ambition to educate people in music, has given way to provide all children a possibility to develop through music.

Detta arbete handlar om synen på världsmusik och etnisk musik i tre svenska kulturskolor. Syftet med arbetet är att undersöka hur dessa kulturskolor ser på och arbetar med genrenvärldsmusik och etnisk musik. Av intresse är också att studera hur eller om de följer ellerkänner till kulturrådets rekommendationer och riktlinjer. I arbetet tar jag upp världsmusikenoch dess plats i Sverige, begreppet världsmusik samt teorier om hur kulturer förändras ochutvecklas hela tiden. Datamaterialet utgörs av tre kvalitativa intervjuer med tre enhetschefer från tre olika kulturskolor som erbjuder världsmusik och/eller etnisk musik i undervisningen.Deltagande respondenter hade olika åsikter om ämnet, särskilt angående terminologin inom området såsom exempelvis begreppet världsmusik. En av respondenterna var motståndare förbegreppet världsmusik medan de andra respondenterna inte hade några problem att accepteradetta begrepp. Två av kulturskolorna använder världsmusik och etnisk musik för att nåinvandrargrupper. I diskussionen fokuseras på terminologin, influenserna utifrån samt förändringen i kulturen. / This essay deals with the perception of world music and ethnic music based on three of Sweden’s culture schools. The purpose of the study is to examine how these culture schools view this genre and how, or whether they follow/ know the Council of Culture's recommendations and guidelines. In this essay, I present world music in Sweden and theconcept of world music, and assume that cultures change and evolve constantly. The datamaterial consists of three interviews with three headmasters from three different cultureschools that offer world music and/or ethnic music. Participating respondents had different opinions regarding the subject, especially terminology such as the concept of worldmusic. One of the respondents was opposed to the concept of world music, while theother respondents had no problem accepting the concept. Two of the culture schools use world music and ethnic music in order to reach immigrant groups. The discussion focuses on the terminology, influences from abroad and the cultural changes.

The aim of this thesis is to investigate how the conditions for the Swedish community school of art is affected by how it is organized and by political discussions and decisions on a national as well as on a local level. Additionally, how this affects children’s accessibility to the school. A qualitative content analysis of political documents was implemented through a mixture of Dorte Skot-Hansen’s model and Per Mangset’s definitions of cultural political rationalities, with the aim to both distinguish different rationalities used for giving the community school of art legitimacy, as well as discern possible tensions between economical, administrative and creative cultural political rationalities. The results show that there are various opinions about whether or not there should be a national strategy for support of the community school of art. Furthermore, that municipals have differences and similarities between their community schools of art. In conclusion, these different opinions and local variations in conditions affect the school’s accessibility to children.

Undersökningen handlar om bildpedagogisk verksamhet inom Kulturskolan Stockholm. Syftet var att undersöka och synliggöra bildpedagogernas språkbruk kring sin profession. Empirisamlingen gjordes med hjälp av intervjuer, tankekartor och ett enkätformulär. Hela det undersökande arbetet fokuserades kring en frågeställning som handlade om hur Bildpedagogerna talade om det de gjorde i sin bildpedagogiska verksamhet. Enkätformuläret syftade till att observera det faktiska innehållet i de aktuella bildpedagogernas arbete, som i sin tur bidrog till läsarens större förståelse i sammanhanget. Empirimaterialet analyserades utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv med stöd hos Ernesto Laclau och Chantal Mouffe. Genom att uppmärksamma olika beståndsdelar i den bildpedagogiska verksamheten, blev det görligt att ge akt på möjliga diskurser som de aktuella bildpedagogerna rör sig inom i sin verksamhet. Resultatet visar att de, i sin verksamhet på Kulturskolan Stockholm, rör sig inom flera möjliga diskurser. Utbildning, Kultur & Konst, Bildpedagogik samt Socialt lärande är de diskurserna som, enligt denna undersökning, anses vara centrala i den aktuella bildpedagogiska verksamheten och de ämnena som bildpedagogerna talar kring när de beskriver sina professioner.

A building for the Kulturskolan Stockholm, The cultural school of Stockholm, with focus on spaces for practising, planning projects, spontaneous activity and meetings. Located just next to the big train station Älvsjö Station in the southern parts of Stockholm. The building bridges gap between the pedestrain road and the Stockholm international Fairs, Stockholmmässan. All in one floor, the building is separated into place for meetings- a foyer, a lerning space with ensemble rooms, a space for sponinuity -  a big space in the central parts of the building encourage students to practise, plan and work with their own projects, before and after classes, a creative space with workshops and a black box, and an administrative part. All the rooms are placed in relation to their individual functions, music next to media, art room next to workshop etc, so the students are encouraged to explore more subjects than the current class, and try to integrare other subjects into their class. Transparency between the rooms is important. A cultural school where the students can be more in charge of classes and projects. The building aims to encourage a new working method for the Kulturskolan Stockholm based on the students ideas and desires. / En byggnad för Kulturskolan Stockholm med fokus på ytor för övning,projektarbete, spontanaktivitet och möten. Projektet ligger i Älvsjö precis nära den vältrafikerade Älvsjö Station, i de södra delarna av Stockholm. Byggnaden överbryggar ytan mellan gång- och cykelvägen Älvsjö broväg och Stockholmsmässan. Byggnaden är endast i en våning, uppdelad i en foajé, en lärandedel med ensemblerum, en stor yta i mitten av byggnaden uppmuntrar till övning, planering och eget arbete, före och efter lektioner, en skapande del med verkstäder och black box och administrativa ytor. Rummen är utplacerade i relation till deras funktioner, musik nära media, bild nära verkstad osv, så att eleverna uppmuntras att undersöka flera ämnen och integrera detta i lärandeprocessen. Transparens och synlighet mellan de olika rummen är viktigt. Byggnaden uppmuntrar till en ny arbetsmetod för Kulturskolan Stockholm, grundad på elevernas egna idéer och önskemål.

Stockholms stads kulturskoleverksamhet behöver fler och bättre anpassade lokaler snabbt. Förslaget “Kulturskolan Tältet” berättar med sin gestalt om dess ambition att “växa och beskäras” samt agera som sambandscentral för uppsökande kulturskoleverksamhet. Alla valda byggmaterial är återvinningsbara och en stor del av byggnaden kan prefabriceras av tidigare återvunnet material och i sin tur sammansättas på mindre än ett halvår. Byggprincipen är mycket billig och enkel att anpassa, flytta och utöka; Ett femtiotal ombyggda containrar är importerade till platsen, ställda på en betongplatta och kapslade av en kanalplastfasad samt ett generöst tälttak buret av vertikala limträelement. Byggnaden innehåller en stor halvklimatiserad omprogrammerbar arbetsyta anpassad för inlastning och ombyggnation av containrar som i nästa steg flyttas till Stockholms skolgårdar fyllda med kulturverksamhet. Förslaget innehåller även den framtida nya tunnelbaneuppgången för den stundande orangea linjen och skapar ett tydlig rum mellan uppgången och skolan där mässbesökare, pendlare och kulturskoleelever har samma rätt till platsen och bildar en ny stark knytpunkt mellan förstad och stad. / Stockholm's Culture school need more and better adapted spaces quickly. The proposal "Culture school the Tent" speeks in its gestalt of its ambition to "grow and be pruned" and also act as liaison for outreach cultural school activities. All chosen materials are recyclable and a large part of the building can be prefabricated of previously recycled materials and in turn be assembled in less than six months. The construction principle is very cheap and easy to adapt, move and expand; Fifty rebuilt containers are imported to the site, set on a concrete slab and enclosed by a corrugated plastic facade, as well as a generous tent roofing carried by vertical glued wood elements. The building contains a large half acclimatised reprogrammable workspace suited for loading and refurbishment of containers and in the next step exported to Stockholms school yards filled with cultural activities. The proposal also includes new subway entrance for the coming "orange line" and creates a distinct place between the entrances of the subway and the school where fair visitors, commuters and culture school students have the same right to the site and forms a new strong connection point between suburban and urban.

No description available.