Sammanfattning  Det här arbetet syftar till med att bidra mer kunskap om hur instrumentallärare pratar med eleverna om övning. Här diskuteras övningsstrategier och hur läraren visar och pratar om dem med eleverna. Studien tillämpar semistrukturerad intervju som metod. Analysen genomfördes med hjälp av motivationsteorier och inlärningsteorier grundad i self-belief theories. Resultat visar att alla tre informanter använder övningsstrategier i sina lektioner men inte alltid pratar med eleverna om hur och varför används dem. Det finns ett samband mellan engagemanget som lärare visar för att välja lektionsmaterial och det engagemanget som läraren visar för att förklara övningsstrategier. Lärarnas kännedom av inlärningsteorier kan bidra till att läraren pratar mer effektivt med eleverna om övning.

Flera av de pianostuderande jag mött, inklusive mig själv, spelade aldrig kammarmusik innan gymnasiet eller musikhögskolan. Det har fått mig fundera över i vilken omfattning klaverstu-derande elever vid kultur- respektive musikskolor deltar i musikaliska samspel. Studien har som syfte att kartlägga i vilken utsträckning lärare i klaverinstrument på kultur- respektive musikskolor i Stockholms län arbetar med musikaliskt samspel med sina elever och vilka faktorer som påverkar vilka elever som samspelar med andra elever. Datainsamling gjordes med hjälp av e-postade enkäter till klaverlärare på kultur- respektive musikskolor. Sedan analyserades svaren univariat, bivariat, tematiskt och samband prövades på sin statistiska signifikans. Resultatet visar dels på att de flesta hade tillfällen då deras elever spelade med någon under deras lektioner, dels att det skilde sig mellan hur lärare arbetade med samspel beroende på om de undervisade individuellt eller som gruppundervisning. Det framgick också att det fanns fyra olika områden som respondenterna menade påverkade vilka elever som fick spela med andra. Dessa var logistiska faktorer, intressen och kompisar hos såväl elev som lärare, elevernas kunskap och ambitioner samt speciella behov hos eleven. I diskussionen problematiseras konsekvenser av individuell undervisning och gruppundervisning samt vad elever lär sig av musikaliskt samspel. / Many piano students I´ve meet, including myself, never played chamber music until they went to gymnasium or university. This made me wonder how many opportunities piano students studying at culture and music schools had to play with others. The purpose of the study is to find out to what extent pianoteachers in these schools in the Stockholm Province work with interaction in music with their students and which factors affects which students interact with others. Data was collected by e-mailing questionnaires to which pianoteachers at the music and cultur schools had to answer. The answers were analyzed univariate, bivariate, tematic and correlations were tested on their statistical significance. The result showes that most teachers occasionally let their students play with someone, during their lessons. The results also showes that it differed between how teachers worked with interaction depending on whether they taught individually or in groups. It also is found that four different types of factors affected the respondents choices of which students who would get the opportunity to play with others. These were logistical factors, interests and friends of both pupil and teacher, the students' knowledge and ambitions, and special needs of the student. In the discussion the consequences of individuell lessons and group lessons are problematized. What the student learn from musical interaction is also discussed.

Denna studie har till syfte att undersöka privata musiklyssningsvanor och hur dessa förhåller sig till det egna musicerandet hos gymnasielever som tar instrumentallektioner på kommunala musik-/kulturskolan, samt hur dessa vanor påverkas av instrumentalundervisningen. Det teoretiska perspektivet är hämtat från sociologen Thomas Ziehe och handlar om hur ungdomar bygger upp sina identiteter i dagens samhälle. Som en bakgrund till undersökningen presenteras dels tidigare forskning om ungdomars musiklyssning, dels forskning om kommunala musik-/kulturskolan. Studien består av fem kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasieelever i en svensk småstad. Resultatet visar att ungdomarna ägnar en stor del av sin fritid åt att lyssna på musik och att den främsta musikkällan idag är Spotify. De lyssnar på ett medvetet sätt på bland annat musikens uppbyggnad och musikernas skicklighet. Om och i vilken utsträckning ungdomarna privat lyssnar på samma typ av musik som de spelar på sina lektioner och om de påverkats i sitt privata lyssnande av undervisningen beror på en mängd olika faktorer och därför presenteras de fem ungdomarnas historier delvis var för sig. Resultatet visar också att det finns många olika skäl till att spela på musik-/kulturskolan, och att dessa olika skäl påverkar hur viktigt förhållandet mellan den spelade repertoaren och det privata lyssnandet blir för eleven. Slutligen presenteras och diskuteras två olika pedagogiska perspektiv på hur musiklärare kan förhålla sig till elevernas musiklyssning och förhållande till den på lektionerna spelade repertoaren. / This study aims to investigate private music listening habits and how they relate to the personal music-making among high school students who take instrumental lessons at community schools of music and culture, and how these habits are affected by instrumental teaching. The theoretical perspective comes from the sociologist Thomas Ziehe and is about how young people build up their identities in contemporary society. As a background to the study, previous research on young people's music listening and research on community schools of music and culture is presented. The study consists of five qualitative research interviews with high school students in a Swedish town. The results show that young people spend much of their free time listening to music, and that the main source of music today is Spotify. They listen in a conscious way, for example at the musical structure and the musicians' skills. Whether and to what extent young people privately listen to the same type of music that they play in their lessons and whether the teaching has influenced them in their private listening depends on a variety of factors. Therefore, the stories of the five young people are partially presented separately. The results also show that there are different reasons to study at a community school of music and culture, and that these reasons affect how important the relationship between the repertoire and the private listening habits is for each student. Finally, two different pedagogical perspectives on how teachers can relate to students' music listening habits, and their relationship to the repertoire being played at the lessons, are presented and discussed.

Studien syftar till att få en djupare insikt i hur sociala och kulturella faktorer påverkar barn och ungdomar i deras val av instrument för studier på en kulturskola. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning och annan relevant litteratur inom studiens ämnesområde. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet. Studiens metod utgörs av den kvalitativa intervjun. Sex nybörjare, tre flickor och tre pojkar i åldrarna 8-10 deltog i studien. I resultatet framkommer att omgivningen, media, musikskolan och barnet själv är faktorer som på olika sätt har påverkat barnen i deras val av instrument. Framförallt visas på att förebilder har haft en inspirerande påverkan och att informanterna bildade sig en egen uppfattning av vilka instrument de gillade och ogillade om de hade fått prova på att spela dessa. Även diskussionen lägger tonvikt på förebilder och barns egen uppfattning om val av instrument. Detta diskuteras i relation till tidigare forskning samt det sociokulturella perspektivet. / The study aims to gain a deeper understanding of how social and cultural factors influence children and young people in their choice of instruments for studies at a music school. In the background chapter, previous research and other relevant literature in the study subject are presented. The study's theoretical point is the socio-cultural perspective. The study's method is the qualitative interview. Six novices, three girls and three boys between the ages of 8-10 participated in the study. The result shows that the environment, media, music school and the child itself are factors that in different ways have influenced the children in their choice of instruments. The result highlights that role models have had an inspiring effect and that informants formed their own opinion of what instruments they liked and disliked if they had the chance to play them. The discussion chapter also puts emphasis on role models and children’s own perception in the matter of choice of instruments. This is discussed in relation to previous research, and the socio-cultural perspective.

Studiens övergripande syfte är att undersöka förutsättningarna för ämnet teater/drama inom kulturskolan. Till grund för uppsatsen ligger tre fokusgruppsamtal med lärare i teater/drama i kulturskolan i en svensk stad samt ett stödjande dokument för kulturskolorna i samma stad och ett styrdokument för Norges kulturskola. Allt material har bearbetats och granskats utifrån en socialkonstruktivistisk ansats genom diskursanalytiska glasögon.  Informanterna är eniga om att ämnet teater/drama i kulturskolan i Staden inte betraktas som en konstform, utan huvudsakligen som verktyg och metod. De beskriver en verksamhet som har knappa resurser att nå konstnärlig höjd och beskriver ett ämne som på grund av okunskap kring praktikens tidskrävande processer är marginaliserat i kulturskolans verksamhet. Det framgår att ämnet är i stort behov av att formuleras verbalt. Det tycks nödvändigt att skapa en gemensam terminologi för att möjliggöra en konstruktiv kommunikation mellan lärare i teater/drama och chefer i syfte att utveckla en hållbar verksamhet.

The prejudice that guitar players do not know how to read traditional western music notation has been around for a long time. That seems to also have had its affect on guitar education. For many guitarists the obvious choice is instead tablature. This study examines the attitude towards sheet music among guitar teachers at the Swedish kulturskola. The subject has been chosen primarily for the fact that the Swedish municipal music school does not have any guidelines regarding whether or not to use sheet music in the education. The purpose of this study is to examine how six guitar teachers view the use of traditional western music notation versus tablature in kulturskolan. The study is based on interviews with the teachers. The analysis has been made with a phenomenographic approach. The result reveal that all the participants prefer tablature due to it is more direct and quick implementation. Using tablature is a pedagogic strategy to keep the studentes interests in their instrument rather than an act of choice. Even if some of the teachers themselves would like to be using traditional western music notation to a greater extent they mean that it’s not possible. / Länge har fördomen funnits att gitarrister inte kan läsa noter, något som också tyckts påverka gitarrundervisningen. För många gitarrister är istället det vedertagna verktyget tabulatur. Den här studien undersöker attityden till notläsningsmetoder hos gitarrlärare på kulturskolan, just eftersom kulturskolan inte har några styrdokument. Syftet med detta arbete är att undersöka hur sex stycken gitarrlärare uppfattar att det fungerar att arbeta med notläsning respektive tabulatur i kulturskolan. Undersökningen har genomförts med kvalitativa forskningsintervjuer kring gitarrlärarnas användning av notläsningsmetoder i den egna undervisningen. Analysarbetet har utgått från en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att lärarna föredrar tabulatur för den direkta och snabba implementeringen. Att använda sig av tabulatur är en pedagogisk strategi för att få eleverna att hålla fast vid sitt instrument, snarare än ett aktivt val. Även om lärarna själva i vissa fall hade velat använda sig av notläsning i större utsträckning så uppfattar de av olika anledningar att det inte är möjligt.

Denna studies syfte är att kartlägga förekomsten av fysiska besvär hos tvärflöjtlärare på Sveriges kommunala musik- och kulturskolor samt deras kunskap om, användning av och undervisning om ergonomi och förebyggande av skador. De frågeställningar som tas upp i arbetet är hur vanligt förekommande det är med fysiska besvär bland tvärflöjtlärare, huruvida de har fått adekvat ergonomikunskap för den profession de utövar, om de arbetar med förebyggande åtgärder mot fysiska besvär och i vilken utsträckning de inkluderar ergonomi i sin undervisning. Studien är en kvantitativ surveyundersökning och den genomfördes i form av en webb-enkät. Resultatet visar att 49 % av de tillfrågade tvärflöjtlärarna lider av fysiska besvär som de kopplar till tvärflöjtspelet. Besvären sitter framförallt i axlar, nacke/hals och rygg. 60 % av tvärflöjtlärarna arbetar med förebyggande åtgärder mot fysiska besvär, varav de vanligaste vardagliga åtgärderna handlar om att ta regelbundna pauser under tvärflöjtspelet och att regelbundet utöva någon fysisk träningsform. De vanligaste ergonomiska momenten som lärare tar upp med sina elever är övningsrutiner, kropps- och instrumenthållning, stretch- och avslappningsövningar samt vikten av fysisk träning. Resultatet visar även att många tvärflöjtlärare skulle vilja eller behöva bättre kunskaper om ergonomi eftersom musikutbildningar generellt förbereder musiker dåligt på de kroppsliga utmaningar som yrkeslivet innebär. I slutdiskussionen poängteras även att sjukvården behöver få bättre kunskap om musikerskador för att dessa ska kunna förhindras och botas, och att musiklärares arbetsvillkor måste uppmärksammas för att antalet skador ska kunna minimeras. / The purpose of this study is to map the occurrence of physical ailments among flute teachers in Swedish community schools of music and art, as well as their knowledge of, their use of and their teaching in ergonomics and injury prevention. The questions raised are how commonly occurring physical ailments are among flute teachers, whether or not they have received adequate knowledge in ergonomics for the profession they practice, if they work with preventive measures against physical ailments and to what extent they include ergonomics in their teaching. The study is a quantitative survey in the form of a web questionnaire. The results show that 49 % of the surveyed flute teachers suffer from physical ailments, which they connect to flute playing. The problems are mainly located in the shoulders, the neck and the back. 60 % of the flute teachers work with preventive measures against physical ailments, of which the most common everyday actions are regular breaks during flute practice and physical exercise on a regular basis. The most common ergonomic factors that teachers communicate to their pupils are practice routines, body posture, instrumental grip, stretching and relaxation exercises and the importance of physical training. The results also show that many flute teachers would want or need better knowledge of ergonomics, because music education generally prepares musicians poorly for the physical challenges of the professional life. In the concluding discussion is emphasized that healthcare needs to be better informed of musicians’ injuries for these to be prevented and cured, and music teachers’ working conditions require attention to minimize the number of injuries.

The aim of the study was to examine how students get their motivation to learn. How two different schools, Kulturskolan in Stockholm and Lilla Akademien, practises motivation when they teach the violin. The method was field studies and qualitative interviews. The result of the study indicates the importance of teaching students how to practise to get progression on their playing, to develop their learning skills to get them motivated. The result of the study indicates that the social environment and the positive experience of playing matters in terms of motivation. It also shows that to reach a professional level of playing the violin, a goal is needed. / Syftet med studien var att undersöka hur elever får motivation till att lära. Hur två olika skolor, Kulturskolan och Lilla Akademien, arbetar med motivation i ämnet fiolundervisning. I studien behandlades områden som motivation, lärande och övning. Båda skolorna granskades för att påvisa om det fanns likheter och skillnader i hur elever förhåller sig till övning och motivation. Studierna är genomförda på Kulturskolan i Stockholm samt på Lilla Akademien. Studiens material har insamlats genom fältstudier och kvalitativa intervjuer. Studiens resultat indikerar att det är viktigt att elever lär sig hur de ska öva för att få progression i sitt spel, utveckla sitt lärande och få motivation. Det som även spelar stor roll i motivation, är det sociala klimatet och den positiva upplevelsen av att spela. Studien visar på att, för att nå ett professionellt spel, behövs det ett tydligt mål.

Syftet i denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv utforska pianolärares syn på kreativt skapande inom pianoundervisning. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur ser pianolärare på kreativt skapande i pianoundervisning? Hur beskriver de att de arbetar med kreativt skapande i sin undervisning? Vilka förutsättningar anser de behövs för att kunna arbeta med kreativt skapande i pianoundervisning? Studien är kvalitativ och ett sociokulturellt perspektiv används som teoretisk utgångspunkt. Den forskningsmetod som använts är kvalitativa intervjuer där fyra pianolärare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematisk analys. I resultatet framgår de olika lärarnas synsätt och arbetssätt, uppdelat i tre huvudteman: Pianolärares syn på kreativt skapande, att arbeta kreativt i pianoundervisning, samt förutsättningar för en kreativ miljö. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatets teman med studiens teoretiska perspektiv samt tidigare litteratur och forskning. / The purpose of this study is to explore what creativity means to piano teachers at schools of culture and music, and how they consider themselves working creatively when teaching. This is performed by the following research questions: How do piano teachers see creativity in piano teaching? In what ways do they describe how they work with creativity in their teaching? What conditions do they consider is necessary to be able to work with creativity in piano teaching? This study is qualitative and a sociocultural perspective is used as a theoretical perspective. Qualitative interviews are used as research method, and four piano teachers have been interviewed.  The interviews has been transcribed and analysed through thematic analyse. In the result, the four teachers approach and working are being presented and divided into three main subjects: Piano teachers view of creativity, to work creatively in piano teaching, and conditions for a creative environment. The final chapter discusses the result, the theoretical perspective, the literature and the previous research.

En kulturskola är inte ett skyltfönster för barnens talang utan en kreativ verkstad för att utvecklas. Detta har jag tagit fasta på och har en idé om en kulturskola där större delen av skolan är vikt till barnens trygghet. De vuxna har sin plats och resten av byggnaden är barnens. Här ska blyga kunna öva i trygghet och de som vill spela ut hela sin repertoar har möjlighet till det. Skolan ska också kunna vara en plats att hänga på någon timme innan sin lektion. Gestaltningsmässigt har skolan här ett öppet foajéplan som är semioffentlig. Caféet är öppet för allmänheten och kan användas för utställningar, föreläsningar och liknande. Men denna yta är också den som är de vuxnas. Kommer du med ditt barn så är det här du får vänta medan barnet springer in och gör sitt. Resten av foajéplanet är en flexibel yta som egentligen kan programmeras lite hur som helst. Uppåt i huset finns en yta för barn, som ett väntrum, där de kan hänga innan sin lektion. Uppåt finns också lektionssalar. Blandad verksamhet för att blanda barnen.  Den nedre delen av huset är nästan som ett helt annat hus. Här finns verksamhetslokaler samt flertalet av de servicefunktioner som måste finnas. Ytan att vistas på är här begränsad då det inte är tänkt att man ska uppehålla sig här mellan lektionerna. Som en bärande idé har jag fört med mig forskning som visar på hur man kan bygga bort mobbning. Huset har inga långa dolda korridorer och överallt kan lärare överse, utan att bevaka, alla utrymmen där barnen befinner sig. Med hörsel och syn kopplas hela huset samman genom principen att visuell och audiell kommunikation är trygghetens kärna. / A Culture school should not be a kids talent show room. It should be a creative shop for their own development. This is the starting point of my project. I have an idea of a culture school where the bigger part is for the children and only the children. A place to be safe. The shy kids should be able to practice in a safe environment and the more outspoken kids will have the opportunity to perform. This, normally a place you just spend a lesson at, should be a place to hang around after school. The entrance floor is a semi public floor with an café open for the public and with an area to have flexible purposes, maybe a show room one day and an open lecture the next. This area is the only area for the grown ups. When you pass through into the building you are in the world for the kids. The flexible entrance floor is accompanied with a ”half floor” entirely voided for the kids to hang at. Another floor up and two floors down you’ll find the rooms for different activities. The entire house is devoted to minimize bullying. No long corridors, a constant ability for teachers to watch the kids without being monitors and throughout the house you can hear, and almost see, everything.