Syftet med studien är att få större insikt i hur pedagoger kan hjälpa sina elever att få motivation till eget musicerande och spelglädje. Med en fenomenografisk utgångspunkt och genom kvalitativa intervjuer där fyra träblåslärare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn på hur de ser på sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande. Av intervjusvaren framgår tydligt att viktiga källor till motivation är mål, samspel, grupptillhörighet och jag-kan känsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhållande till begreppen motivation och didaktik. / The aim of the study was to gain greater insight into how teachers can help their students to get motivation to their own musicianship and joy of playing. With a phenomenographic approach and through qualitative interviews with four woodwind teachers at various music and culture schools, their views are analyzed of how they see their students' motivation and how they in their teaching can inspire students to continue playing. The result shows, that the major sources of motivation are goals, interactions, group membership and “I-can!” esteem. In conclusion I have categorized and discussed all interview responses in relation to the concepts of motivation and education.

Syftet med denna studie är att utifrån Paul Ricoeurs trefaldiga mimesis-begrepp, utforska hur några musiklärare integrerar och motiverar komposition som ett inslag i instrumentalundervisning. För att nå studiens syfte har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts med fyra musiklärare som aktivt använder sig av komposition i sin instrumentalundervisning. I resultatet framkommer att informanterna betraktar komposition som en viktig del i skapande av musikalisk identitet och musikaliskt omdöme, de jämför musik med språk och ser komposition och improvisation som nära besläktade. Det framkommer även ett antal konkreta arbetssätt, bland annat beskrivs hur informanterna arbetar med improvisation som ett verktyg för komposition.  I studiens sista kapitel diskuteras bland annat synen på skapande, musik som språk och musikalisk identitet och omdöme. / The purpose of this study is that based on Paul Ricoeur threefold mimesis-concept, exploring how some music teachers integrate and motivate composition as an element of instrumental tuition. To achieve the purpose of the study qualitative research interviews were conducted with four music teachers who actively use composition in their instrumental tuition. The result shows that the informants consider the composition as an important part in the creation of musical identity and musical judgement, they compare music with language and sees composition and improvisation as closely related. It also reveals a number of specific approaches, including how the informants use improvisation as a tool for composition. The study's final chapter includes a discussion of the view of creativity, music as a language and musical identity and judgement.

This Master thesis describes possibilities of instrumental tuition in the United Kingdom. It focuses on curricular documents as A Common Approach and The Importance of Music - A National Plan for Music Education, further on music services - organizations which mediate music tuition and also on the system of musical examinations, which is very different than way musical exams in the Czech Republic. The thesis outlines also the topic of El Sistema, a music-educational project founded in Venezuela, in the last decade gaining considerable popularity also in Europe - especially in the United Kingdom. The thesis pays attention also to ABRSM (The Associated Board of the Royal Schools of Music) and its activities - creating syllables and other publications, publishing music scores, organization of music examinations and providing diplomas. In the field of music examinations the thesis focuses on Violin and Music theory. The last chapter if this thesis focuses on comparing some aspects of the instrumental tuition in the United Kingdom and a system of music schools in the Czech Republic. The conclusion brings a suggestion, how could the Czech curriculum for music schools improve.

Denna studies syfte är att kartlägga förekomsten av fysiska besvär hos tvärflöjtlärare på Sveriges kommunala musik- och kulturskolor samt deras kunskap om, användning av och undervisning om ergonomi och förebyggande av skador. De frågeställningar som tas upp i arbetet är hur vanligt förekommande det är med fysiska besvär bland tvärflöjtlärare, huruvida de har fått adekvat ergonomikunskap för den profession de utövar, om de arbetar med förebyggande åtgärder mot fysiska besvär och i vilken utsträckning de inkluderar ergonomi i sin undervisning. Studien är en kvantitativ surveyundersökning och den genomfördes i form av en webb-enkät. Resultatet visar att 49 % av de tillfrågade tvärflöjtlärarna lider av fysiska besvär som de kopplar till tvärflöjtspelet. Besvären sitter framförallt i axlar, nacke/hals och rygg. 60 % av tvärflöjtlärarna arbetar med förebyggande åtgärder mot fysiska besvär, varav de vanligaste vardagliga åtgärderna handlar om att ta regelbundna pauser under tvärflöjtspelet och att regelbundet utöva någon fysisk träningsform. De vanligaste ergonomiska momenten som lärare tar upp med sina elever är övningsrutiner, kropps- och instrumenthållning, stretch- och avslappningsövningar samt vikten av fysisk träning. Resultatet visar även att många tvärflöjtlärare skulle vilja eller behöva bättre kunskaper om ergonomi eftersom musikutbildningar generellt förbereder musiker dåligt på de kroppsliga utmaningar som yrkeslivet innebär. I slutdiskussionen poängteras även att sjukvården behöver få bättre kunskap om musikerskador för att dessa ska kunna förhindras och botas, och att musiklärares arbetsvillkor måste uppmärksammas för att antalet skador ska kunna minimeras. / The purpose of this study is to map the occurrence of physical ailments among flute teachers in Swedish community schools of music and art, as well as their knowledge of, their use of and their teaching in ergonomics and injury prevention. The questions raised are how commonly occurring physical ailments are among flute teachers, whether or not they have received adequate knowledge in ergonomics for the profession they practice, if they work with preventive measures against physical ailments and to what extent they include ergonomics in their teaching. The study is a quantitative survey in the form of a web questionnaire. The results show that 49 % of the surveyed flute teachers suffer from physical ailments, which they connect to flute playing. The problems are mainly located in the shoulders, the neck and the back. 60 % of the flute teachers work with preventive measures against physical ailments, of which the most common everyday actions are regular breaks during flute practice and physical exercise on a regular basis. The most common ergonomic factors that teachers communicate to their pupils are practice routines, body posture, instrumental grip, stretching and relaxation exercises and the importance of physical training. The results also show that many flute teachers would want or need better knowledge of ergonomics, because music education generally prepares musicians poorly for the physical challenges of the professional life. In the concluding discussion is emphasized that healthcare needs to be better informed of musicians’ injuries for these to be prevented and cured, and music teachers’ working conditions require attention to minimize the number of injuries.

Syftet i denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv utforska pianolärares syn på kreativt skapande inom pianoundervisning. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur ser pianolärare på kreativt skapande i pianoundervisning? Hur beskriver de att de arbetar med kreativt skapande i sin undervisning? Vilka förutsättningar anser de behövs för att kunna arbeta med kreativt skapande i pianoundervisning? Studien är kvalitativ och ett sociokulturellt perspektiv används som teoretisk utgångspunkt. Den forskningsmetod som använts är kvalitativa intervjuer där fyra pianolärare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematisk analys. I resultatet framgår de olika lärarnas synsätt och arbetssätt, uppdelat i tre huvudteman: Pianolärares syn på kreativt skapande, att arbeta kreativt i pianoundervisning, samt förutsättningar för en kreativ miljö. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatets teman med studiens teoretiska perspektiv samt tidigare litteratur och forskning. / The purpose of this study is to explore what creativity means to piano teachers at schools of culture and music, and how they consider themselves working creatively when teaching. This is performed by the following research questions: How do piano teachers see creativity in piano teaching? In what ways do they describe how they work with creativity in their teaching? What conditions do they consider is necessary to be able to work with creativity in piano teaching? This study is qualitative and a sociocultural perspective is used as a theoretical perspective. Qualitative interviews are used as research method, and four piano teachers have been interviewed.  The interviews has been transcribed and analysed through thematic analyse. In the result, the four teachers approach and working are being presented and divided into three main subjects: Piano teachers view of creativity, to work creatively in piano teaching, and conditions for a creative environment. The final chapter discusses the result, the theoretical perspective, the literature and the previous research.