Denna uppsats handlar om improvisation i fiolundervisning och om vad som avgör om fiollärare använder sig av improvisation i undervisningen eller ej. Tre fiollärare har intervjuats om sina tankar kring improvisation, om sin bakgrund och sin undervisning. Resultatet visar på att fiollärarnas bakgrund och de möjligheter de getts att improvisera som barn och ungdom har stor betydelse för om och hur de använder sig improvisation i sin undervisning.

<p>The purpose of this essay was to find out how violin students apprehend their tuition and if it is possible to achieve good results without negative comparison or competition.</p><p>The examination is based on eight in-depth interviews with violin students between 8 and19 years of age. All of the students had a strong will to develop and to feel satisfied with their achievements. Almost all of them agree that some degree of comparison and competition between violin students does exist. Although some of the students had seen negative sides of such competition, they agree on comparison as a good thing as long as it´s positive.</p>

The purpose of this essay was to find out how violin students apprehend their tuition and if it is possible to achieve good results without negative comparison or competition. The examination is based on eight in-depth interviews with violin students between 8 and19 years of age. All of the students had a strong will to develop and to feel satisfied with their achievements. Almost all of them agree that some degree of comparison and competition between violin students does exist. Although some of the students had seen negative sides of such competition, they agree on comparison as a good thing as long as it´s positive.

Problemformuleringen i denna studie är ”Hur uppfattar fiollärare genrebreddens betydelse för elevers fortsatta musikintresse och utveckling?” Hur bemöter musikskolan den musikaliska evolutionen? Den evolution vilken, i och med 1900-talets paradigmskifte, fört det musikaliska synsättet från det traditionella mot ett allt mer öppet klimat i musikundervisningen. För att få svar på detta vände jag mig till fyra fiollärare med fiollärarutbildning och använde den kvalitativa intervjun som metod. Samtliga informanter hade erfarenhet inom yrket. Resultatet av undersökningen visar att lärarna upplever elevernas musikidentitet mycket starkare än förr, vilket resulterar i att låtvalet är väldigt viktigt. Att välja rätt låt är inte helt lätt, med tanke på att det för eleverna är väldigt viktigt att få spela musik från den egna ungdomskulturen. - Låtar som lärarna inte är så fascinerade av men som dock bevarar elevernas intresse. I slutsatsen har jag jämfört vad mina informanter har sagt i förhållande till vad tidigare forskning kring låtvalet påvisat. - Jämförelsen visar att lärarnas ord bekräftas av forskningen och vise versa. Däremot har min ursprungliga frågeställning fått en annan vinkling än vad jag trodde från början. Som slutsats hävdar jag att det inte är genrebredden i sig som är viktig – det primära i undervisningen är låtvalet, i förhållande till elevernas ungdomskultur. Alltså behöver lärarutbildningen förse de blivande lärarna med kunskaper i alla genrer, för att kunna tillmötesgå den enskilda elevens önskemål. I och med detta anser jag att vi också behöver anpassa musikskolan efter detta – eleverna måste få spela sina önskelåtar! / The main question in this study is “how do violin teachers understand the meaning of genre width for students’ interest of music and development?” How does the music school answer to the musical evolution? Through the paradigm shift during the 20th century, the traditional music culture developed into a more opened-minded musical perspective. In order to answer this question, I asked four educated violin teachers through qualitative interviews. All of the teachers had work experience. The result of the study shows that teachers experience that the student’s music identity is a much more broad than before, which means that the selection of tunes are very important. It is not easy to choose tunes since the students think it is important to play music from their own youth culture. These tunes are often not appreciated by the teachers but very important in order to prohibit students from losing interest. In the conclusion, I compared the interviewed teachers with earlier research in the subject. – The comparison shows that the teachers’ word is confirmed by the science and vice versa. On the other hand, my original question has changed. It is not the genre width itself that is important – the important thing is the choice of tune, in relation to the student’s youth culture. Therefore, teacher education must provide future teachers with knowledge in all genres, to be able to comply with each individual student’s wishes. According to my conclusion we need to refine the music school – the students have to be able to play their favourite tunes.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om och förståelse för vilka didaktiska val fiolpedagoger kan göra för att främja elevers motivation till att spela och öva. För att komma närmare ett svar på denna önskan har intervjuer med fyra fiolpedagoger genomförts. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet, det vill säga ett perspektiv där det sociala sammanhanget betonas och där läraren ses som en viktig del i lärandet. Resultatet visar att de fyra intervjuade fiolpedagogerna anser att det sociala sammanhanget är det viktigaste för elevers motivation, eftersom det medför att undervisningen upplevs som meningsfull. De anser även att föräldrar kan påverka elevers motivation och att övning är en viktig faktor för att eleverna ska utvecklas. Utveckling anses därefter, skapa motivation och övningsrutin vilket är något som föräldrarna kan hjälpa till att skapa. Ett biresultat är att de intervjuade inte ser det som problematiskt om en elev inte alltid tycker att det är roligt att spela i stunden, utan att musicerande i sig kan skapa glädje i framtiden. Vidare visar resultatet att de intervjuade anser att det inte finns några enkla svar och inte endast ett sätt att undervisa på. Alla elever och lärare ses som unika i sig, varför det är viktigt att inta ett flexibelt förhållningssätt och vara öppen inför att skapa en motiverande undervisningsmiljö. / The purpose of this paper is to increase knowledge and understanding of the didactic choices violin pedagogues can do to promote students’ motivation to play and practice. Apropos this end, I have conducted interviews with four violin pedagogues. The theoretical basis is a socio-cultural perspective, taking a holistic approach to the students learning. It is a perspective in which the social aspect is emphasized, in which the tutor is regarded as a prime facilitator in learning. The result shows that the four violin pedagogues believe that the social aspect is most important for student motivation, so the teaching is perceived as meaningful. They also believe that parents can influence students' motivation and that practice is an important factor for students to develop. Development in turn, creates motivation and exercise routines with the help of parents. However, interviewees do not see it as problematic if a student does not always find it fun to play immediately, as learning to make music can create happiness in the future. Furthermore, the results show that the interviewees think that there are no easy answers and not just one way to teach. All students and teachers are unique and it is therefor important to adopt a flexible approach and have an open mind about creating a motivating learning environment.

I detta självständiga arbete har jag utforskat och utvecklat ett eget läromedel för ämnet folkmusikfiol på högskolenivå. Jag har samlat kunskap om fiolmetodik genom olika tider och i olika genrer, för att sedan sammanställa verktyg som känns relevanta för min fiolundervisning inom folkmusik. Där material inom relevanta områden saknas har jag diskuterat lösningar tillsammans med kollegor samt fyllt på med egen erfarenhet och egna övningar. Arbetet har fått mig att utveckla precisa formuleringar kring olika områden i fiolundervisning, i syfte att kunna kommunicera tydligt med mina studenter. Huvudområden som diskuteras är gestaltning av gehörsmusik, instrumentalteknik samt hållbarhet. Inom varje område finns tillhörande övningar, etydlåtar och referensmaterial. Arbetet antar både detalj- och helhetsperspektiv. Å ena sidan vill jag se till studenternas övergripande musikaliska välmående genom att samla kunskap om mental hälsa och fysisk hållbarhet samt övningsstrategier. Å andra sidan vill jag utveckla studenternas instrumentaltekniska färdighet och förbereda dem för ett brett spektrum av uppdrag på frilansmusikerns arbetsmarknad. Arbetet är utformat att fungera som ett pedagogiskt uppslagsverk för mig själv. Alltså ett bibliotek av användbara knep, citat, resurser och referenser. Det kommer att bli ett levande dokument som fylls på allteftersom jag som pedagog och lärare i högre musikutbildning stöter på nya utmaningar och skaffar mig nya erfarenheter.

Studien syftar till att undersöka fiollärares upplevelse av fiolelevers motivation samt hur olika former av motivation determinerar motivation till att öva mer och att fortsätta spela. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur upplever fiollärare att de befrämjar elevernas motivation att öva fiol? Hur anser fiollärare få sina elever motiverade att vilja fortsätta spela fiol? Studiens teoretiska utgångspunkt är Self determination theory och dess syn på motivation och övning. Den forskningsmetod som används är semistrukturerad intervju och det är tre fiollärare som intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med tematisk analys. Hur informanterna erfar motivation och deras arbetssätt har belysts och sedan ställts bredvid varandra och jämförts. Studiens resultat utgörs av de svar som informanterna gett. Resultatet är uppdelat i tre huvudteman: Lärarens möte med eleven, Lärarens syn på sin roll att stimulera elever att öva och Miljöns betydelse för elevens motivation. I det avslutande kapitlet i studien diskuteras resultatets teman i relation till studiens tidigare forskning, vetenskapliga utgångspunkt och teoretiska perspektiv. / The aim of the study is to explore and compare the ways in which violin pupils experience motivation and how different forms of motivation determinates motivation to practice and to continue playing the violin. The study has two research questions: How do violin teachers experience that they promote student´s motivation to practice violin? How do violin teachers think their students are motivated to continue playing the violin? The theoretical foundation is Self Determination Theory concerning motivation and practicing. The research method is semistructured interviews and three violin teachers have been interviewed. The interviews were transcribed and processed using thematic analysis and the results presents the phenomenon of motivation. The results are divided into three themes: The teachers encounter with the pupil, The teachers view of how to stimulate pupils to practice and The environments effect on the motivation of the pupil. The result is discussed in relation to former research and the theoretical perspectives of the study in the final chapter of the study.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever på musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjälp av videoobservation som metod har tre lärare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lärarna använder sig av ett flertal olika kommunikationssätt i sin undervisning. Kommunikationssätten är instruerande, frågeställande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssätt. Resultatet visar även att dessa kommunikationssätt kombineras på olika sätt. I diskussionskapitlet diskuteras lärarnas olika sätt att designa undervisningen samt vilka förutsättningar olika typer av design får för elevers lärande. / The aim of this study is to explore how teachers and pupils in music schools communicate during one-to-one music lessons with violin as instrument. With video observation as a method, three teachers and three pupils have been observed. This study has its theoretical base in the design theoretical perspective and multimodality. The results show that the teachers use several different ways of communication in their teaching; they instruct and demonstrate, they use questions and metaphors and also communicate in a humorous way. The results even show that the ways of communication are combined in different ways. In the discussion chapter the teachers’ different teaching designs are discussed as well as which conditions different types of designs has for the pupils learning.

The aim of the study was to examine how students get their motivation to learn. How two different schools, Kulturskolan in Stockholm and Lilla Akademien, practises motivation when they teach the violin. The method was field studies and qualitative interviews. The result of the study indicates the importance of teaching students how to practise to get progression on their playing, to develop their learning skills to get them motivated. The result of the study indicates that the social environment and the positive experience of playing matters in terms of motivation. It also shows that to reach a professional level of playing the violin, a goal is needed. / Syftet med studien var att undersöka hur elever får motivation till att lära. Hur två olika skolor, Kulturskolan och Lilla Akademien, arbetar med motivation i ämnet fiolundervisning. I studien behandlades områden som motivation, lärande och övning. Båda skolorna granskades för att påvisa om det fanns likheter och skillnader i hur elever förhåller sig till övning och motivation. Studierna är genomförda på Kulturskolan i Stockholm samt på Lilla Akademien. Studiens material har insamlats genom fältstudier och kvalitativa intervjuer. Studiens resultat indikerar att det är viktigt att elever lär sig hur de ska öva för att få progression i sitt spel, utveckla sitt lärande och få motivation. Det som även spelar stor roll i motivation, är det sociala klimatet och den positiva upplevelsen av att spela. Studien visar på att, för att nå ett professionellt spel, behövs det ett tydligt mål.