När det gäller sångvibrato har lite forskning tidigare gjorts i ämnet, och när det gäller sångundervisning har jag i min egen erfarenhet aldrig haft någon sånglärare som talat om vibrato. Även bland tillfrågade sångkollegor, är det mycket sällsynt att de fått jobba med vibrato då de fått sångundervisning. Både på gymnasienivå och högskolenivå. Syftet var därför att ta reda på hur sånglärare arbetar med vibrato i sin sångundervisning. I den här uppsatsen har jag från ett kulturpsykolologiskt perspektiv och genom kvalitativa intervjuer undersökt huruvida sånglärare på gymnasium med estetiska program arbetar med vibrato och variation av vibrato med sina elever. Studiens forskningsfråga är: Vilka kulturella meningar ser några sånglärare med vibrato i sångundervisning? Resultaten varierade. Någon svarade att det inte var aktuellt i dennes undervisning, medan någon i sällsynta fall arbetade med vibratots vara eller icke vara i en sång. Överlag var vibratots mening dock inte något som prioriterades i sångundervisningen hos någon av de intervjuade sånglärarna. Resultatet visar att medvetenheten om vibratots mening och effekter på sången, oavsett genre, behöver väckas hos sånglärare. / <p>Bifogat finns en av mig inspelad version av en vers och refräng från gospellåten Keep Me av Tye Tribbet. </p>

No description available.

Utifrån egna erfarenheter som lärare och elev i musikteori har jag vid gruppundervisning upplevt att det kan finnas svårigheter för lärare att ge utrymme till alla elever i gruppen och att få alla delaktiga i undervisningen. Detta självständiga arbete syftar till att bidra med mer kunskap om musikteorilärares erfarenheter och tankar kring att skapa förutsättningar för gymnasieelever att uttrycka sin kunskap i musikteori under lektionstid. Det empiriska materialet som ligger till grund för studiens resultat är inhämtat genom intervjuer med lärare som undervisar i musikteori på gymnasiets estetiska program. Empirin har sedan analyserats ur ett kulturpsykologiskt perspektiv. Tidigare studier inom området visar bland annat att kooperativt lärande kan påverka elevers sociala acceptans och motivation positivt, att formativ bedömning kan påverka elevers lärande positivt och att ökad elevaktivitet kan öka elevers akademiska prestationer. Denna studies resultat visar på att musikteorilärare på gymnasiets estetiska program använder flera olika verktyg för att skapa förutsättningar för elever att uttrycka sina kunskaper i musikteori. Några av dessa verktyg är handuppräckning, response cards och choral responding. Av resultatet framkommer också att elever på gymnasiets estetiska program huvudsakligen uttrycker sina kunskaper i musikteori skriftligt och muntligt men även genom att spela, sjunga och använda kroppen. Det skulle kunna vara av intresse att göra en mer omfattande studie inom området och även inkludera ett elevperspektiv.