Syftet med denna studie är att synliggöra en grupp pianolärare och en grupp musiklärarstudenters förståelse av individualisering. Forskningsfrågan behandlar synsätt och arbetssätt i en grupp yrkesverksamma lärare och en grupp lärarstudenter. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, då studien undersöker hur lärare planerar och organiserar lärande vid mötet med olika individer. Data samlas in genom två fokusgruppintervjuer med dessa två separata grupper som sedan analyseras. I resultatet presenteras deltagarnas synsätt och deras användning av undervisningslitteratur i individualiseringsarbetet. Resultatet visar att individualiseringsarbetet är något som kan motivera elevers lärande och arbetet kräver lärarkompetenser. Dock visar det sig att det finns vissa oklarheter gällande definitionen av individualiseringsarbetet. Det framgår också i resultatet att respektive grupper har olika kriterium för valet av undervisningslitteratur i arbetet med individualisering, och stödjande undervisningslitteratur kan ibland även utmana individualiseringsarbetet. I diskussionen behandlas och problematiseras resultatet ytterligare, i relation till tidigare presenterad forskning och litteratur. / The purpose of this study is to investigate the understanding of individualized teaching in a group of piano teachers at “Kulturskolan” and a group of piano teacher students. The research questions deal with the views and working methods of a group of professional teachers and a group of student teachers. The study is based in the socio-cultural perspective, as it examines how teachers plan and organize learning at the meeting with different individuals. Data is collected through two separate focus group interviews with these two groups which are then analyzed with thematic analysis. The results present the attitudes of the participants and their use of teaching literature in the individualization work. The result shows that the individualization work is something that can motivate students' learning and the work requires teacher skills. However, it turns out that there are some ambiguities regarding the definition of individualized teaching. It is also evident from the result that the respective groups have different criteria for the choice of teaching literature in the work of individualization and supporting teaching literature can sometimes also challenge the individualization work. In the discussion, the results are further discussed and problematized in relation to previously presented research and literature.

Konst- och kulturskapare blir allt viktigare aktörer vid marknadsföringen av platser och konst och kultur får ett allt större inflytande på hur små och stora städer bygger upp sin image. Den mindre lansbyggdsortens förutsättningar för attraktivitet är under ständig förändring likväl som dess förhållande till storstadsregionerna. Hur kan mindre orter skapa attraktivitet med hjälp av konst och kultur? Syftet med uppsatsen är att med orten Vadstena i Östergötland som exempel, utforska en mindre ort på landsbygden och hur dess identitet och attraktivitet formas genom olika konstformer, kommunal- och regional styrning samt genom konstutövare. Uppsatsen är strukturerad utifrån ett antal interjuver gjorda med personer knutna till konst- och kulturverksamhet i Vadstena och Östergötland. Genom kvalitativa intervjuformer har utfallet jämförts med Philip Kotlers platsmarknadsföringsteorier samt Richard Floridas teori om den kreativa klassen. Av uppsatsen framgår att Vadstenas image i stor utsträckning bygger på dess kulturtillgångar men kommunen har även bedrivit ett aktivt varumärkesarbete som knyter an till stadens rika kulturhistoria och det samtida kulturlivet. Fördelana med att vara verksam i Vadstena är många. Bland annat handlar det om närheten till det mesta, det breda kulturutbudet öppenhet och mångfald samt att synas och därmed få sin kreativa identitet bekräftad. Vidare utrycker de konstskapare som intervjuats att de har en relativt fri roll i Vadstena, åtminstone ur ett ekonomiskt perspektiv och att detta kan i sin tur sätta avtryck i konsten.

Studien syftar till att förstå och synliggöra en del av det didaktiska arbetet i teaterundervisningen inom kulturskolan genom drama- och teaterpedagogers uppfattningar av begreppen samspel och inlevelse och hur de relaterar till den pedagogiska praktiken. Didaktisk forskning för teaterämnet inom denna kontext är näst intill obefintlig. För att nå studiens syfte används frågeställningarna: Hur uppfattar några drama- och teaterpedagoger innebörden av begreppen samspel och inlevelse i relation till teaterundervisningen inom kulturskolan? Hur kan man arbeta med områden som samspel och inlevelse med barn och ungdomar inom kulturskolans teaterämne? Hur uppfattar drama- och teaterpedagogerna att elevers progression inom områden som samspel och inlevelse kan uppnås? Grundad teori utgör metodologisk utgångspunkt och genom intervjuer och en dramaworkshop har empirin insamlats. Resultatet presenteras genom en teori vilken lyfter att samspel, inom aktuell kontext, berör teaterns alla delar. Dessa måste samverka för att det som framställs ska kunna kommunicera med en publik, för deltagarna innebär det att ingå i en helhet. Deltagarna tränas i att inta publikperspektivet för att kunna förstå hur delarna samverkar, de uppmanas att rikta blicken utåt. I arbetet övar deltagarna på att ge och ta plats sceniskt. Gruppdynamiska aspekter och scenframställning går inte att separera från varandra, samspel berör arbetet både på och av scenen. Innebörden av begreppet åskådliggörs genom att deltagarna gör övningar som kräver att de samspelar för att klara av uppgiften. Progression nås genom att det sceniska arbetet varvas med gruppens och pedagogens reflektioner. Inlevelse betonas som att förmedla kroppsligt, emotionellt, mot rummet och situationen med hjälp av hela människan. Pjäser och improvisationer är sceniska berättelser, för att stötta vägen till inlevelse guidar pedagogerna sökandet bakom situationen och historien. Aktörernas möjlighet att spela sina roller är beroende av vad de sceniskt får av varandra och att alla ”tror” på fiktionen, det behövs en gemensam hängivelse. Området bearbetas genom att deltagarna få prova att spela olika karaktärstyper men även genom enkla övningar som till exempel kull, där förmågan att ge sig hän övas. Spärrar av självcensur behöver släppas för att kunna nå progression, gruppdynamiken är avgörande för att det ska kunna ske. / The study aims to understand and highlight a part of the didactic work in education of theater within the framework of the Swedish kulturskola (Community Schools of Music and Arts) through drama- and theaterpedagogues’ view of the concepts of interplay and empathy and how theese concepts relates to the pedagogical practice. Didactic research on the subject of theater within this context is almost non-existent. To reach the aim of the study, the following framing of questions are used: How is the concept of interplay and empathy perceived by some drama- and theaterpedagogues in relation to theatereducation within the kulturskola? How can concepts like interplay and empathy be implied in the work with children and youth according to the subject of theater within the kulturskola? How do the drama- and theater-pedagogues perceive that progression within concepts like interplay and empathy among students can be achieved? Grounded theory is the methodological premiss and the empirical material has been collected with the help of interviews and a workshop in drama. The result is presented through a theory which emphasize that interplay, within this specific context, concerns all aspects of theater. These different aspects need to cooperate in order for what that is presented to communicate with an audience. For the participants this means to form a part of a wholeness. The participants are trained into taking the perspective of the audience to understand how different parts cooperates, they are requested to address their point of gaze outworth. In their working progress the participants practice on how to, on stage, give and take space. Groupdynamic aspects and presentation on stage is not possible to separate from each other, interplay concerns both work on and off stage. The meaning of the concept is illustrated through participants doing exercises that demands cooperation to solve the assigned task. Progression is achieved through letting the work on stage being interspersed with the group´s and the pedagogue´s reflections. Empathy is emphasized as to convey through body, emotionally towards the space and situation with the help of the whole being. Theatrical plays and improvisations are scenic, theatrical stories. To support the way to empathy the pedagogues are guiding the search behind the situation and the story. The actors means and capability to play their parts are dependent of what they scenically receive from one and other and that everyone “believe” in the fiction, in what can be understood as common dedication. The field is processed by letting the participants try to play different kinds of characters but also through simple exercises like for example playing tag where the ability to surrender oneself is practiced. Hindering self-censorship needs to be released in order to achieve progression, the groupdynamic is crucial for this to happen. / <p>Godkännande datum: 2022-06-03</p>

Detta självständiga arbete har ämnat att bidra med ökad förståelse för hur trum- och slagverkslärare på svenska kulturskolor beskriver hur deras elever internaliserar och externaliserar kunskap på olika sätt. Uppsatsen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och använder begreppen internalisering och externalisering för att diskutera lärande. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra trum- och slagverkspedagoger i kulturskolan. Resultatet visar att elevernas olika sätt att internalisera kunskap tar sig uttryck genom lektionernas inramning. Lärarna arbetar med auditiva, visuella och kinestetiska verktyg för att rama in och skapa lektionsmoment som möjliggör elevernas internalisering av kunskap på ett individanpassat sätt. Att kulturskolan inte bygger på läroplaner eller betyg är en tillgång för lärarna då lektionsinramningen tydligt kan anpassas för en specifik elevs sätt att internalisera kunskap snarare än att sträva efter kunskap som eleven skall uppnå baserat på ålder. Att trum- och slagverkskurserna i kulturskolan innefattar flera instrument möjliggör lärarnas sätt att främja elevers olika sätt att internalisera kunskap. Genom att använda olika slagverksinstrument som verktyg att förevisa på, anpassar lärarna undervisningen efter den enskilda elevens sätt att internalisera kunskapen. Resultatet visar även att då elever får nya musikaliska erfarenheter kan deras sätt att internalisera kunskap förändras. Elevernas externalisering av kunskap synliggörs genom resultatet av gjorda läxor och terminsuppspel. Lärarna kan även bevittna hur mindre steg i elevernas utveckling externaliseras kontinuerligt då de möter sina elever varje vecka. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för trum- och slagverkselevers internalisering och externalisering av kunskap inom ramen för den svenska kulturskolan. / This study has aimed to contribute to an increased understanding of how drum and percussion teachers describe how their students internalize and externalize knowledge in various ways. The study examines teachers on Swedish leisure time school of the arts. The essay is based on a sociocultural perspective and utilizes the concept of internalization and externalization to discuss learning. The empirical material has been gathered through semi-structured interviews with four teachers. The results indicate that students various ways of internalizing knowledge are manifested through the framing of lessons. The teachers use audio, visual and kinesthetic tools to frame and create lesson elements that enable students to internalize knowledge in an individually tailored manner. The fact that the school is not based on grades is an asset for the teachers, as the framing of lessons can be tailored to specific students way of internalizing, rather than striving for knowledge that the student should achieve based on age. The inclusion of multiple percussion instruments in the courses enables the teachers to promote students diverse ways of internalizing knowledge. By using various instruments as tools for demonstration, the teachers tailor the instruction to each individual students way of internalizing. Students ways of internalizing can change when students have new musical experiences. Students externalization of knowledge is made visible through the results of completed homework and performances. The teachers can also witness smaller steps in students development being continuously externalized as they meet their students every week. The results can contribute to an increased understanding of drum and percussion students' internalization and externalization of knowledge in Swedish leisure time school of the arts.

Abstract I have made a Website called ”Art school” for Liljevalchs art Gallery, Culture administration in Stockholm and Culture school in Stockholm. It is with scholarship from these that this Website has been possible. The work whit the “Art school” started in the autumn of 2005 and ended in May 2006 on distance from Stockholm towards Blekinge technology school in Karlshamn. The Webb place is for the general public, but most for people who have interest in art and for those how want to learn more painting in different mediums. This Websites I name: oil, watercolour, acrylic, coal, gouache, and graphite. On each one of these mediums you’ll get to know about their history, what technique they have, what sort of material you need, practise and tip. All the paintings under practise and techniques have I been painting and drawing, then the paintings have been photographed during the process so you can se the structure. I rented a photo gallery in Stockholm where I could bring all the art material and photograph with a good light, then I have build a photo studio in my home. After that I have worked whit creating a good design that fits the purpose and whit a belonging logotype. The building of the Website has been time-consuming but amusing. I have worked with the program Macromedia Flash 8, Adobe Photoshop CS and Illustrator CS. / Sammanfattning Jag har gjort en webbplats som heter ”Konstskolan” för Liljevalchs konsthall, kulturförvaltningen i Stockholm och kulturskolan i Stockholm. Det är med stipendier från dessa som webbplatsen blivit möjlig. Arbetet med konstskolan påbörjades hösten 2005 och avslutades i Maj 2006 på distans ifrån Stockholm mot Blekinge Tekniska Högskola i Karlshamn. Webbplatsen är till för allmänheten, men framförallt för konstintresserade och de som vill veta mer om hur det går till att måla i olika medier. På webbplatsen tar jag upp medierna: olja, akvarell, akryl, gouache, kol och blyerts. På var och en av dessa medierna får man reda på dess historia, vad det finns för tekniker, vad för material man behöver, övningar och tips. Alla tavlor under övningar och teknik har jag målat och ritat, sedan har tavlorna blivit fotograferade under processens gång så att man kan se och förstå uppbyggnaden. Jag hyrde en fotostudio i Stockholm där jag kunde ta med allt konstnärsmaterial och fotografera för bästa ljus, sedan har jag även byggt upp en fotostudio i hemmet. Därefter har jobbet varit att skapa en design som passar ändamålet och en tillhörande logotyp. Uppbyggnaden av webbplatsen har varit tidskrävande men rolig. Jag har framförallt använt mig av programmen Macromedia Flash 8, Adobe Photoshop CS och Illustrator CS. / my_olsson1@hotmail.com