Thèse (M.Ed.) -- Université du Québec à Chicoutimi, en association avec Universidade do Estado da Bahia, 2004. / Bibliogr.: f. 84-86. Document électronique également accessible en format PDF. CaQCU

I denna uppsats undersöks hur några musiklärare går tillväga för att bygga en fungerande blåsorkesterverksamhet i de musik- och kulturskolor de är verksamma. Vad lärarna anser om planering, vilka mål de har med verksamheten samt hur de arbetar för att uppnå sina mål är frågor som besvaras i uppsatsen. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i teorier om samspel och ledarskap. Datamaterialet består av intervjuer med fyra musiklärare på tre olika musik-/kulturskolor. Två av skolorna finns i Sverige och en i Norge. Två av lärarna arbetar på samma skola. I resultatet visas att arbetsmetoderna för planeringen verkar vara snarlika på de fyra skolorna. Lärarna anser att det krävs bra material och kunskap om det material som används, samt ordning och reda på repetitionerna. Skapa spelglädje och en mysig miljö är något som prioriteras högt hos samtliga lärare. Målsättningarna hos de respektive lärarna beror till stor del på vilka resurser som finns och vilka kunskaper eleverna har nått från år till år. Målsättningar på de respektive musik- och kulturskolorna finns inte, utan det är upp till varje ledare/dirigent att själva bestämma målen. Gemensamt för skolorna är planering av jul- och sommarkonserter samt att konkurrensen med idrotten alltid är något de får arbeta mot. När det gäller de intervjuades förhållningssätt i arbetet, är det ett situationsanpassat förhållningssätt det till sist handlar om för att ta sig mot målet. / This thesis purports to examine how different music teachers work in establishing a functioning wind ensemble at music and culture schools they teach at. How they view the planning process, their work goals, and how they strive to achieve their goals, are questions that are answered in the paper. The results are then discussed on the basis of theories of interaction and leadership. The data consists of interviews with four music teachers at three different schools of music / arts. Two of the schools are located in Sweden and one in Norway. Two of the teachers work at the same school. The results demonstrate that the planning is similar at the four schools. The teachers believe that good material and knowledge of the material being used, is required, in addition to discipline at the rehearsals to achieve good results. To create an enjoyful and relaxing environment is prioritized by all the teachers. The goal of the teachers depends largely on the material resources they have, and what knowledge the students have achieved from the previous year. Particular objectives at each respective music and culture school do not exist: this is up to each leader / conductor to decide each case. Common to all schools is the planning of Christmas and summer concerts at the end of every semester, as well as the conflict with sports, which is always something they must deal with. As for the interviewees and their approach to their work, the strategy in achieving the goal is based on each particular situation.

Detta arbete handlar om synen på världsmusik och etnisk musik i tre svenska kulturskolor. Syftet med arbetet är att undersöka hur dessa kulturskolor ser på och arbetar med genrenvärldsmusik och etnisk musik. Av intresse är också att studera hur eller om de följer ellerkänner till kulturrådets rekommendationer och riktlinjer. I arbetet tar jag upp världsmusikenoch dess plats i Sverige, begreppet världsmusik samt teorier om hur kulturer förändras ochutvecklas hela tiden. Datamaterialet utgörs av tre kvalitativa intervjuer med tre enhetschefer från tre olika kulturskolor som erbjuder världsmusik och/eller etnisk musik i undervisningen.Deltagande respondenter hade olika åsikter om ämnet, särskilt angående terminologin inom området såsom exempelvis begreppet världsmusik. En av respondenterna var motståndare förbegreppet världsmusik medan de andra respondenterna inte hade några problem att accepteradetta begrepp. Två av kulturskolorna använder världsmusik och etnisk musik för att nåinvandrargrupper. I diskussionen fokuseras på terminologin, influenserna utifrån samt förändringen i kulturen. / This essay deals with the perception of world music and ethnic music based on three of Sweden’s culture schools. The purpose of the study is to examine how these culture schools view this genre and how, or whether they follow/ know the Council of Culture's recommendations and guidelines. In this essay, I present world music in Sweden and theconcept of world music, and assume that cultures change and evolve constantly. The datamaterial consists of three interviews with three headmasters from three different cultureschools that offer world music and/or ethnic music. Participating respondents had different opinions regarding the subject, especially terminology such as the concept of worldmusic. One of the respondents was opposed to the concept of world music, while theother respondents had no problem accepting the concept. Two of the culture schools use world music and ethnic music in order to reach immigrant groups. The discussion focuses on the terminology, influences from abroad and the cultural changes.

<p>The purpose of this investigation is to see if there is any difference in how long pupils are staying in the activity of the music- and culture schools in the country. I have compared this with how large the teachers engagements are in average at each school, how many teachers each school holds and if one teacher is teaching within different areas, e.g. on different instruments. Thru mail contact with the headmasters at the music- and culture schools I have gathered data concerning the length of which the pupils are staying at the schools, the number of teachers at each school, the size of the teachers services and in how many different areas each teacher is teaching.</p><p>It has been hard to get to any results in the investigation since the music- and culture schools don’t compile statistics on how long their pupils are staying at their schools. Only 10 % of the consulted schools could give me an answer regarding that. The great falling off of statistics has made it hard to come to any conclusion. One conclusion however that has been drawn is that there is an endless amount of factors involved concerning how long a pupil will stay in the activity of the music- and culture schools.</p>

The purpose of this investigation is to see if there is any difference in how long pupils are staying in the activity of the music- and culture schools in the country. I have compared this with how large the teachers engagements are in average at each school, how many teachers each school holds and if one teacher is teaching within different areas, e.g. on different instruments. Thru mail contact with the headmasters at the music- and culture schools I have gathered data concerning the length of which the pupils are staying at the schools, the number of teachers at each school, the size of the teachers services and in how many different areas each teacher is teaching. It has been hard to get to any results in the investigation since the music- and culture schools don’t compile statistics on how long their pupils are staying at their schools. Only 10 % of the consulted schools could give me an answer regarding that. The great falling off of statistics has made it hard to come to any conclusion. One conclusion however that has been drawn is that there is an endless amount of factors involved concerning how long a pupil will stay in the activity of the music- and culture schools.

This essay is about the municipal music and culture schools’ teaching of students during their ordinary school day in elementary schools. There is a debate going on concerning if it is according to the law or not when students leave their class to get instrumental or song lessons. The music and culture schools has been teaching students in their ordinary schooldays since a long time in Sweden and my intention is to examine the attitudes for or against music teaching in ordinary schooldays. For this purpose, I choose to interview principals and teachers from elementary schools in different parts of Sweden. There are differences between the schools in my examination according to size and if they are situated in a city or in the countryside. Common to all the choosen schools is that they all have students leaving their scheduled school day for instrumental or song lessons. The result of this examine is not clear but shows differences between the schools concerning the principals’ and teachers’ attitudes for or against music lessons during the school day. A tendency I notice is that the principals and teachers in countryside schools are more positive than those in the city schools. The result does not show a generalized image of attitudes when my selection is too small but shows an image of each of the principals and teachers’ attitudes about music and culture school teaching. At the end I am discussing the uncertainty that is present in the schools about how to relate to culture schools’ teaching of students during their ordinary school day. From the government and the inspecting authority, the frames are conflicting with each other and causes this uncertainty in how to act. / Uppsatsen handlar om de kommunala musik- och kulturskolornas undervisning av elever under ordinarie skoldag i grundskolan. Skolinspektionen utfärdar ett vite om 500 000 kronor i juni 2019 gentemot Gislaveds kommun eftersom musikskolan där undervisar under skoltid. Elever som går ifrån ordinarie undervisning riskerar att inte nå målen i skolan menar Skolinspektionen och att sådan frånvaro strider mot skollagen. Musik- och kulturskolorna har under lång tid undervisat vissa elever under deras ordinarie skoldag och för att ta reda på attityderna för eller emot detta har jag valt att intervjua rektorer och lärare i grundskolan. Skolorna som blir föremål för mina intervjuer ligger i olika delar av landet och uppvisar skillnader i storlek och om de ligger i tätort eller på landsbygden. Alla skolorna har det gemensamt att de har elever som går till sin kulturskolelektion på skoltid. Syftet är att undersöka hur grundskolans rektorer och lärare ser på kulturskolornas närvaro under skoldagen, och om hur de ställer sig till att elever går till sina kulturskolelektioner under ordinarie skoltid. Resultatet av undersökningen är inte entydigt utan visar på en splittring mellan skolorna i hur rektorer och lärare ser på kulturskolornas undervisning under skoldagen. Tendensen är att man i glesbygdsskolor är mer positiv och i tätort mer negativ till kulturskoleundervisning på skoltid. Arbetet ger ingen generell bild av attityder eftersom urvalet är för litet men det ger en bild av de enskilda rektorernas och lärarnas attityder till kulturskoleundervisning på skoltid. I diskussionen diskuterar jag den osäkerhet som råder kring hur man i skolan kan förhålla sig till kulturskoleundervisning på skoltid. Ramarna för hur skolorna kan agera är motstridiga med regering och inspekterande myndighet som resonerar olika i frågan.