<p>Bilaga: 1 CD</p>

No description available.

Studiens syfte är att beskriva hur lärare i undervisningssammanhang arbetar med konstnärliga uttryck. Mitt mål med detta har varit att få ökad förståelse för hur läraren kan uppmuntra elever till att ta eget ansvar över sitt musicerande för att på så sätt se till att fler elever fortsätter spela även efter att de gått ur musikskolan. Jag har tagit del av vad två framstående flöjtister anser om ämnet, vad styrdokumenten (GY 11) lägger vikt vid samt vad av mig utvalda instrumentalpedagoger har kommit fram till angående ämnet.   Jag har valt att använda mig av ett hermeneutiskt perspektiv i min studie eftersom jag vill göra en djupare analys och tolkning av den intervjuades livsvärld. Jag använde mig av så kallad halvstrukturerad intervju vilken liknar ett vardagssamtal, men har syftet att ta reda på någonting. I mitt fall ta reda på vad flöjtlärare anser att det innebär att spela med ett personligt uttryck och även vilka metoder de använder i undervisningssituationen för hjälpa sina elever att nå det personliga i musiken. Resultatet visar att informanterna tycker det är viktigt att integrera den musikaliska delen av undervisningen med de andra byggstenarna så som teknik och tonbildning. De använder sig av många olika undervisningssätt, vissa av informanterna använder sig av ungefär samma, andra är mer inriktade på enstaka metoder. Det har framkommit att ett centralt begrepp är att problematisera undervisningen, vad är det som ska läras ut till vem och på vilket sätt. / The study aims to describe how teachers in the classroom work with artistic expression. My goal has been to gain an understanding of how teachers can encourage students to assume responsibility in their music in order to ensure that more students will continue playing even after their completed studies at music schools. I examined the views of two prominent flutists, what the governing documents (GY 11) emphasize, in addition to selected instrumental teachers.   I have chosen to use a hermeneutical perspective in my study, due to a desire for a deeper analysis and interpretation of the informant’s professional situation. I chose the so-called half-structured interview that resembles an everyday conversation, yet has a decided purpose: in my case, to discern what flute teachers refer to in regard to playing with a personal touch, and also the methods used to help their students achieve a personal style of playing. The results demonstrate that the respondents consider it important to integrate other aspects such as technique and tone. They use various teaching methods: some informants use almost identical methods, while others are more focused on individual methods. A key concept emerges, one that problematizes teaching, what is to be taught to whom, and in what way.

No description available.

Denna forskningsstudie tar utgångspunkt från oviljan att öva på sitt instrument och syftet är att undersöka de tankar och känslor som uppstår vid övning. I detta fall är det intonationsövning på tvärflöjt som står i fokus. I arbetet presenteras tidigare forskning och litteratur som berör övning, motivation, intonation och intonation på tvärflöjt. Materialet som använts till forskningsstudien har samlats in genom kontinuerligt förd loggbok. I resultatet presenteras hur olika hjälpmedel, rummet som övningen sker i och mående påverkar övningen. Resultatet berör även de känslor som uppstår vid övning och hur dessa känslor förändras under en längre tid av kontinuerlig övning. Nyckelord: fenomenologi, loggbok, intonation, övning, tvärflöjt / This study is based on the unwillingness to practice on instruments and the purpose of the study is to examine the thoughts and feelings that arise during practice. In this case, the intonation practice on the flute is the focus. The work presents previous research and literature on practicing, motivation, intonation and intonation on the flute. The material used for the study has been collected through logbook. The result presents how different aids, the room in which the practice takes place and how the wellbeing affects the practice. The result is also about the emotions that arise during practice and how these feelings change over a long period of continuous practice.

Studiens syfte är att utforska en musikers kroppsspråk vid instuderingen av en orkesterstämma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstämman i fjärde satsen av Brahms andra symfoni. Studien har sin utgångspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjälp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har även fört loggbok under processen av självobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjälpa, men också stjälpa, den musikaliska processen och dess uttryck. I diskussionen tar jag bland annat upp hur resurserna används sett ur det designteoretiska perspektivet. / The purpose of this study is to explore a musician's body language when studying an orchestral part. The observation took place during my own practice of the first flute part in the fourth movement of Brahms' second symphony and also during the rehearsal with the orchestra. The study has its basis in the perspective of design theory and I have used video observations during the rehearsal period of the work. I have also written a logbook during the process of self-observation. The result shows that the physical resources can help, but also hinder the musical process and its expression. In the end I discuss among other things how resources are used, seen from the design theory perspective.

Denna studie uppkom ur mitt intresse för hur man skrev variationer under 1800-talets första hälft, hur de är uppbyggda och hur jag själv kan börja skriva mina egna. Jag gick till väga genom att först välja ett tema att göra variationer på. Det landade på Den blomstertid nu kommer och då 1819 års version av den. Sedan läste jag olika källor, bland annat Czernys kompositionsbok och analyserade även flertalet kompositioner för flöjt. Jag lärde mig att enklaste sättet att skriva variationer är att gå till väga precis som i denna uppsats och personligen kommer jag inte stanna här utan ta mina nyförvärvade kunskaper och skriva fler variationer. Mitt slutmål är att själv kunna hitta på egna variationer i stunden likt mästarna från förr. / <p>Tema och variationer på<em> Den Blomstertid nu kommer</em> i arr för soloflöjt skrivna av Sofia Dahlén år 2022.</p>

En utmaning varje tvärflöjtist ställs inför är att snabbt kunna växla från att spela tvärflöjt till att spela piccolo. Dessa instrument kräver olika spelteknik och musikaliskt tillvägagångssätt då de varierar mycket i storlek. Ett vanligt förekommande är att det tar några takter att ”spela in sig” på det nya instrumentet innan man känner sig bekväm, men detta är något en musiker inte har råd med. Syftet med detta arbete är att lättare och snabbare kunna göra denna växlingen, genom att veta vilka teoretiska och praktiska skillnader som finns på tvärflöjten och piccolon. Och där med möjliggöra att kunna spela ett soloverk på vardera instrument efter varandra under en och samma konsert. För att undersöka detta analyseras olika aspekter av flöjt- och piccolospel genom instudering, handledning från instrumentlärare, samt källor och litteratur. Resultatet blev en djupare kunskap i flöjt- och piccolospel där varje aspekt metodiskt genomgås. Resultatet ger läsaren en inblick i vilka utmaningar som finns på tvärflöjten samt piccolon, och kan även ses som en vägledning för vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke vid instrumentväxling.

Föreliggande studies syfte är att få insikt i vad som påverkar elevers val av tvärflöjt och fortsatta spelande i musik- och kulturskolan.I bakgrundskapitlet presenteras forskning om musik- och kulturskolor samt tidigare forskning kring barn- och ungdomars instrumentval. Som teoretisk utgångspunkt användspositivism. Sammanlagt 97 respondenter i åldrarna 7–22 år genomförde en tvärsnittsdesignad webbenkät. Resultatet har analyserats med en univariat analys där en variabel studerats i taget. I resultatet framkommer det att de största påverkansfaktorerna till att elever valt att spela tvärflöjt är instrumentprovdagar och att känna någon som spelar tvärflöjt. Vidare visar resultatet att det eleverna önskar ha mer av i musik- och kulturskolan är att få möjlighet att spela med andra i band eller orkester. I diskussionen lyfts fem teman upp: genus och instrumentvalet, betydelse av sociala sammanhang, instrumentets egenskaper, förebilders påverkan och lärarens betydelse. / The purpose of the present study is to gain insight into what influencesstudents´ choice of flute and continued participation in Swedish community music schools. Research on community music schools as well as the factors influencinginstrument choice among children and youths are presented in the background section. Positivism was applied as a theoretical lens for the present study. A total of 97 participants ranging from 7 to 22 years of age, filled out a cross sectional websurvey. The result has been analyzed with a univariate analysis where one variable is studied at a time.The results revealed that instrument trial days and knowing someone who plays flute were the most important factors determining the student´ perference for flute playing. Furthermore, the results revealed that students requested more frequent oportunities to play with others in bands or orchestras. In the discussion, five themes are raised: gender and instrument selection, importance of social contexts, the characteristics of the instrument, the impact of role models and the importance of the teacher.

Studiens syfte är att få insikt i och identifiera lärares arbete kring rytmik och hur det inkluderas i individuell tvärflöjtsundervisning på musikskolan. I bakgrundskapitlet beskrivs Dalcroze-metoden och tidigare forskning om rytmik. Som teoretisk utgångspunkt används ett designteoretiskt perspektiv där lärande och meningsskapande via semiotiska resurser som står i fokus. Studien är kvalitativ, och stimulated-recall-intervjuer används som metod. Fyra tvärflöjtslärare har videofilmats när de undervisar. Dessa videofilmer har legat till grund för intervjuerna. Intervjuerna har sedan transkriberats med fokus på de resurser och undervisningsdesigner som lärarna använder sig av i undervisningen. Resultatet visar lärarnas undervisningsdesigner, vilka bygger på deras förhållningssätt till samt genomförande och utvärdering av användningen av rytmikinspirerad undervisning. I resultatet framkommer också att lärarna använder sig av kroppsligt baserade notblad, kroppen, spelandet och talet som resurs för lärande. I diskussionen lyfts fyra övergripande mönster i lärarnas undervisning: medvetet och omedvetet arbete samt flöjtistiskt och musiskt arbete med rytmikinspirerad undervisning. / The purpose of the study is to gain insight into and identify teachers' work with eurhythmics, and how it is included in individual flute lessons at the music school. The background chapter describes the Dalcroze method and previous research on eurhythmics. As a theoretical basis the design theory perspective is used, where focus on learning and meaning making through semiotic resources are in focus. The study is qualitative, and stimulated-recall interviews are used as a method. Four flute teachers have been video documented when they teach. These videos have been the basis for the interviews. The interviews have been transcribed with focus on the resources and teaching designs the teachers use in their teaching. The result shows the teachers´ teaching designs, based on their approach to, implementation and evaluation of the use of rhythmically inspired teaching. The results also show that the teachers use a bodily based sheet of music, the body, playing and speaking as learning resources. In the discussion, four overall patterns are raised in the teachers' work: aware and unaware work, as well as education that aims to learning how to play the flute and general musical knowledge learning with rhythmically inspired teaching.