Examensarbete (10 p)

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

No description available.

Detta arbete handlar om luft och artikulation används i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska användas för att få ut så mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt så reflekterar jag sen över min egen luftanvändning och min egen artikulation. Vad jag gör som är bra och vad som kan förbättras. För att sen få musiken i sitt sammanhang skriver jag ett avsnitt om Launy Grøndahl, hans liv och hans musik. Efter att läsaren fått ta del i Grøndahls liv så kommer en musikalisk och tematisk analys av hans trombonkonsert. Alla tre satser analyseras med tillhörande notexempel för att underlätta analysen. / <p>G.F. Händels oboekonsert i g-moll, transkriberad av Andre LaFosse</p><p>L. Grøndahls trombonkonsert</p><p>M. Arnold brasskvintet</p><p>Bilaga: 1 CD</p><p>Elinor Lundberg-trombon</p><p>Prof. Katarina Ström-Harg-piano</p><p>Filip Svenson-trumpet</p><p>Joachim Müller-trumpet</p><p>Andreas Lundmark-valthorn</p><p>Eric Jakobsson-tuba</p>

Detta är en undersökning om hur en musiker kan ta sig an samma musikstycke på cembalo och orgel. Verket som valts är Preludium i g-moll av Georg Böhm. Under renässansen och barocken komponerades mycket musik där inte ett specifikt klaverinstrument var angivet. Olika historiska källor som behandlar spelteknik nämns i arbetet, även moderna källor som behandlar historisk spelteknik. I arbetet undersöks hur instrumentens styrkor kan tas vara på i de olika framförandena och vilken spelteknik som är lämplig. Det är avslutningsvis en diskussion kring vilka musikaliska parametrar som hanteras olika på de olika instrumenten. Den ena inspelningen gjordes på en cembalo med en flamländsk Rückersmodell som förlaga. Den andra inspelningen gjordes vid Düben-orgeln i Tyska kyrkan i Stockholm. / <p>Ljudfilerna som är bifogade är inspelningar av Preludium i g-moll av Georg Böhm. Den ena inspelningen gjordes på en cembalo som är byggd av Stig Lundmark. Den andra inspelningen gjordes på Düben-orgeln i Tyska kyrkan i Stockholm.,0</p><p>Ljudfilerna är arkiverade.</p>

I mitt examensarbete har jag valt att analysera andra satsen ur Schumanns cellokonsert i a-moll. För att förstå sambandet av hela konserten så nämner jag även betydande element från första och tredje satsen.  Vidare utforskar jag sambandet mellan teknik och musikalisk tanke; hur formar man tonsättarens tanke genom att använda sig av tekniska och musikaliska aspekter?

Hur går det att spela på en modern flygel, vars tangenter med tiden blivit bredare och tyngre, om man inte har Rachmaninovs, Liszts eller ens Chopins spännvidd? Den här uppsatsen avhandlar ämnet ”Små händer i pianospel”. Syftet med följande uppsats är att undersöka vad den med ringa spännvidd kan göra för att optimalt kunna använda de verktyg ̶ fingrar, händer och hela kroppen ̶ som hon eller han är född med. Vid början av detta arbete, fanns det överraskande lite lösningsinriktat material tillgängligt för pianister med små händer. Det har därför känts viktigt att grundläggande diskutera och framhäva ämnets olika sidor rörande såväl historia, problematik som möjliga lösningar. Små händer och korta fingrar ställer stora krav på en pianist inom flera olika delområden. Att övervinna de utmaningar som pianister med små händer konfronterar handlar inte enbart om arbetet vid pianot utan även det arbete som utförs med den egna kroppen. Efter att fysiologiska hörnstenar står på en fast grund, rör det sig företrädesvis om sakkunskap. I vilket fall behöver en ringa spännvidd inte kännas som en stor begränsning när det gäller valet av repertoar; pianorepertoaren är väldigt bred. Därtill finns det speltekniska ”strategier” som den med små händer kan utnyttja för att kompensera sin korta spännvidd. Om en pianist, trots stora ackord och långa avstånd på tangenterna, på olika sätt lär sig bevara handens neutrala position, erbjuder denne sin kropp och hela systemet en nyckel till hälsosamt och kraftigt pianospel.

<p>Examenskonserten inkluderas som film</p><p>Program: </p><p>     Martin, F       Ballade for trombone and piano</p><p>(1890-1974)</p><p>   Arnold, M       Fantasy for Trombone, Op. 101</p><p>(1921-2006)   </p><p>      Sulek, S       Sonata (Vox Gabrieli)</p><p>(1914-1986)</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Elias Ukkonen Widding - Trombon</p><p>Katarina Ström-Harg - Piano</p>

I detta arbete har jag undersökt musikens minsta beståndsdelar för att ta reda på vad som krävs för att skriva lättspelad musik som också är rolig att spela och lyssna till. Med noggranna litteraturstudier, djupgående verkanalyser, informativa intervjuer och huvudpunkten; mitt egna komponerande, har jag undersökt vilka konstnärliga val som ligger till grund för min musikaliska kompositionsprocess. Arbetet har resulterat i fyra välklingande musikaliska verk, som framförts av ensembler på Framnäs folkhögskola, samt en förståelse för de konstnärliga valens musikaliska betydelse. Resultatet har även tagit mig ett steg närmare att förstå vad det egentligen innebär att komponera och att vara konstnär. Den här studien riktar sig till kompositörer och musikintresserade som vill utveckla sina arbetssätt och tonspråk, och därigenom skriva välklingande musik som uppskattas av både musiker och publik. Även om de fyra verken i detta arbete är förhållandevis tonala borde denna metod gå att appliceras på respektive kompositörs egna tonspråk och konstnärliga uttryck.

Denna uppsats syftar till att utveckla en förståelse för hur stråkinstrumentundervisning kan bedrivas då syftet är att lära ut en ergonomisk riktig spelteknik som förebygger hälsoproblem. Fokus i studien har varit på nybörjarundervisning samt HUR elever spelar. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod. Sex ergonomiskt kunniga och intresserade musiker och pedagoger har intervjuats. Deras specialområden är musikerergonom, sjukgymnast, kontrabasist, forskare, alexandertekniklärare och cellopedagog. Den kunskapsöversikt som presenteras i uppsatsen handlar om förhindrande av musikrelaterade hälsoproblem, utveckling av en fri spelteknik samt några pedagogiska konsekvenser utifrån fallstudier som gjorts på barn. Alexanderteknik, som bland annat handlar om effektiv muskelanvändning och ändring av felaktiga vanor, utgör den teoretiska utgångspunkten för studien. Resultatet visar bland annat att stråkinstrumentundervisning på ergonomisk grund ska utgå från läraren och dennes interaktion med eleven och kräver att läraren har kunskap och medvetenhet om ämnet ergonomi. Vidare visar resultatet på betydelsen av att i undervisningen prioritera kvalitet framför kvantitet, att anpassa undervisningen efter elevens olika muskulära och psykiska förutsättningar och att se eleven i ett helhetsperspektiv. Exempel på viktiga moment i tillvägagångssätt för stråkundervisning på ergonomisk grund handlar om att bevaka elevens lust och ha en sund balans i progressionen. / The purpose of this study is to develop an understanding in how teaching strings can emphasize an ergonomic way of playing, thus preventing health problems. Focus has been how to teach beginners as well as HOW to play. The study has been carried out with a qualitative method. Six musicians and teachers with ergonomics as a special field have been interviewed. They are a physiotherapist, a double bassist, a researcher, a teacher in Alexander Technique and a teacher in cello. The findings of the study deal with the prevention of musician-related injuries, developing a free playing technique, and educational consequences from a few case studies of children. The Alexander Technique, which among other aspects, deals with the effective use of muscles and changing wrong habits, is the theoretical starting point of the study. The result indicates, among other things, evidence that teaching strings in an ergonomic perspective should start with the teacher and his/her interaction with the pupil, and requires that the teacher possesses a knowledge and awareness of ergonomics. Furthermore, the result gives evidence of the importance in giving priority to quality instead of quantity, adjusting the teaching to the pupil’s different physical and psychical conditions and also viewing the pupil in a comprehensive perspective. Checking the pupil’s mindset and having a good balance of the progression, are examples of important elements in teaching strings.