<p>In this essay, I want to achieve an accessible and applicable entrance to Alexander Technique as a method for learning to use the body in such a way as to allow emotional expression in music. It is necessary to see the real need of Alexander Technique for the active musician, and therefore important components of music-making will be presented. These components are presented from an Alexander-perspective in order to produce a clear picture of the method of application.The prerequisite for emotional expression in music is musicians and music listeners with the ability to generate, and respond after emotional impressions. Alexander Technique provides an approach to make it easier for musicians, especially guitarists, to express emotions in a performance situation.After years of practice and obtaining musical knowledge and practical skills at the instrument, it is common that muscle tension and ingrained patterns contribute to limited expression. Muscle tensions arising from pressured situations such as auditions, competitions and concerts. Repetitive movements contribute to this, and lays the foundation for an insufficient technique. It is clear that traditional learning methods need to be complemented with an approach that treats body awareness as an essential part of musical performances. The notion that the use of the body affects mental states is now a truism, and one can see an opening towards new approaches that facilitate learning as well as performance of musical works. The emotional expression is in focus here, and this study deals with musical production based on the philosophy that music should be driven by decisions involving emotional expression.</p>

In this essay, I want to achieve an accessible and applicable entrance to Alexander Technique as a method for learning to use the body in such a way as to allow emotional expression in music. It is necessary to see the real need of Alexander Technique for the active musician, and therefore important components of music-making will be presented. These components are presented from an Alexander-perspective in order to produce a clear picture of the method of application.The prerequisite for emotional expression in music is musicians and music listeners with the ability to generate, and respond after emotional impressions. Alexander Technique provides an approach to make it easier for musicians, especially guitarists, to express emotions in a performance situation.After years of practice and obtaining musical knowledge and practical skills at the instrument, it is common that muscle tension and ingrained patterns contribute to limited expression. Muscle tensions arising from pressured situations such as auditions, competitions and concerts. Repetitive movements contribute to this, and lays the foundation for an insufficient technique. It is clear that traditional learning methods need to be complemented with an approach that treats body awareness as an essential part of musical performances. The notion that the use of the body affects mental states is now a truism, and one can see an opening towards new approaches that facilitate learning as well as performance of musical works. The emotional expression is in focus here, and this study deals with musical production based on the philosophy that music should be driven by decisions involving emotional expression.

En utmaning varje tvärflöjtist ställs inför är att snabbt kunna växla från att spela tvärflöjt till att spela piccolo. Dessa instrument kräver olika spelteknik och musikaliskt tillvägagångssätt då de varierar mycket i storlek. Ett vanligt förekommande är att det tar några takter att ”spela in sig” på det nya instrumentet innan man känner sig bekväm, men detta är något en musiker inte har råd med. Syftet med detta arbete är att lättare och snabbare kunna göra denna växlingen, genom att veta vilka teoretiska och praktiska skillnader som finns på tvärflöjten och piccolon. Och där med möjliggöra att kunna spela ett soloverk på vardera instrument efter varandra under en och samma konsert. För att undersöka detta analyseras olika aspekter av flöjt- och piccolospel genom instudering, handledning från instrumentlärare, samt källor och litteratur. Resultatet blev en djupare kunskap i flöjt- och piccolospel där varje aspekt metodiskt genomgås. Resultatet ger läsaren en inblick i vilka utmaningar som finns på tvärflöjten samt piccolon, och kan även ses som en vägledning för vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke vid instrumentväxling.

För musikaliskt uttryck finns få verktyg så viktiga som dynamik. Framförandet av stark dynamik på ett akustiskt instrument kommer från fysisk ansträngning, vilket kan göra musik utmanande att spela. Syftet med detta arbete var att identifiera utmaningar som finns i den andra satsen av Launy Grøndahls trombonkonsert, dynamiskt och speltekniskt för en trombonist och att hitta sätt att hantera dessa. Metoden utgjordes av en analys av konsertsatsen och konsultering med Kungl. Musikhögskolans trombonlärare i samband med individuell trombonövning. I analysen hittades sex specifika utmaningar; lågt tempo, stark dynamik, täta fraseringar och en melodi utan pauser i övre delen av trombonens register. Detta reflektionsarbete gav förståelse för hur dessa utmaningar tillsammans gör denna trombonkonserts andra sats fysiskt ansträngande för en trombonist att framföra. Appliceringen av råden som gavs under konsultationen gjorde satsens framförande mindre ansträngande. Att inför en utmanande passage: i) öka tempo i förväg för att därigenom minska tiden för fysisk ansträngning, ii) variera dynamik genom visualisering, iii) hantera luftförråd genom andningsmarkeringar. / <p>Launy Grøndahl, sats 2 (Quasi una Leggenda).</p><p>Akomanjetör: Erik Lanninger</p>

I studien utforskas användandet av högerhandens lillfinger i klassiskt gitarrspel. Genom videoanalys och loggbok beskrivs övningsprocesser, problem och lösningar samt upplevelser kring användandet av högerhandens lillfinger. För att få ett anatomiskt perspektiv genomfördes även en intervju med en specialist inom handkirurgi. Arbetet avslutades med att en etyd komponerades med målet att se i vilka musikaliska sammanhang lillfingret kan bidra till den musikaliska gestaltningen. / This study explores the use of the little finger of the right hand in classical guitar playing. Through video analysis and logbook, the practice processes, problems, and solutions were described, as well as experiences on the use of the right hand's little finger. An interview with a hand surgery specialist was also conducted to provide an anatomical perspective. The work ended with a composing of an etude in order to investigate in what musical contexts the little finger can contribute to musical performance.

Den här studien har som syfte att utforska betydelsen och effekterna av uppvärmningar i musik. Syftet bärs upp av två frågeställningar: 1) Hur erfar jag min lärandeprocess när jag värmer upp utan instrument? 2) Hur erfar jag min lärandeprocess när jag värmer upp med instrument? Studien undersöker två olika aspekter av en uppvärmning på musikinstrumentet trombon, genom två olika uppvärmningar: en uppvärmning med instrument och en annan utan instrument. Genom fyra olika sorters övningspass granskar studien hur dessa två uppvärmningar påverkar lärandeprocessen av två olika etyder. Studien baseras på självobservationer i form av loggboksanteckningar och har ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv. Resultatet av de fyra olika övningspassen presenteras som fyra rubriker där tre underrubriker utgörs av följande teman: Melodiskt flöde, Koncentration och motivation samt spelteknik. Slutligen förs en diskussion kring resultatet av den här studien i relation till liknande tidigare forskning och metodböcker riktat till brassinstrument. / The purpose of this study is to explore the meaning and effects of warm-ups in music. The purpose is supported by the two following research questions: 1) How do I experience my learning process when I warm up without my instrument? 2) How do I experience my learning process when I warm up with my instrument? The study examines two different aspects of a warm-up on the instrument trombone, through two different warm-ups: one warm-up with my instrument and another without my instrument. Through four different types of practice sessions, the study examines how these two warm-ups affect the learning process of two different etudes. The study is based on self-observations in the form of logbook notes and has a phenomenological life-world perspective. The results of the four different practice sessions are presented as four headings where three sub-headings consist of the following themes: Melodic flow, Concentration and motivation as well as playing technique. Finally, a discussion is conducted about the results of this study in relation to similar previous research and method books aimed at brass instruments.