My master´s thesis which is called Contemporary education of harpsichord playing speaks about current state of education of harpsichord at school system and harpsichord education materials. The first chapter is an overview of the situation at music schools in Czech Republic and other countries. The second chapter deals relationship between modern education materials and historical treatises. Next chapters are describing modern methods for harpsichord: 1. Methods for small children, 2. Methods for pupils who played before the other instruments, 3. Methods for advanced students. I added also chapter about modern piano methods, which are usually preferred in Czech Republic and it is possible to use them for harpsichord education. The final chapter is focused on the other materials for harpsichord education like scales, exercises, basso continuo and contemporary music.

<p>Repertoar: J.S.Bach: f-moll konsert för cembalo och orkester; Scarlatti: Sonata K 141; Froberger: Toccata VI i a-moll; Paradies: Sonata VII i B-dur; Frescobaldi: Toccata Ottava ur Primo Libro; d'Anglebert: Prelude, Allemande, Courante ur Suite i d-moll; Scarlatti: Follia; Fontana: Sonata Seconda för blockflöjt och basso continuo. Medverkande: Dan Laurin - blockflöjt, Jonas Lindgård - violin, Josef Cabrales - violin, Toni Bauer - viola, Mats Olofsson - cello, Danijel Petrovic - kontrabas</p><p>Bilaga: 1 CD</p>

Detta är en undersökning om hur en musiker kan ta sig an samma musikstycke på cembalo och orgel. Verket som valts är Preludium i g-moll av Georg Böhm. Under renässansen och barocken komponerades mycket musik där inte ett specifikt klaverinstrument var angivet. Olika historiska källor som behandlar spelteknik nämns i arbetet, även moderna källor som behandlar historisk spelteknik. I arbetet undersöks hur instrumentens styrkor kan tas vara på i de olika framförandena och vilken spelteknik som är lämplig. Det är avslutningsvis en diskussion kring vilka musikaliska parametrar som hanteras olika på de olika instrumenten. Den ena inspelningen gjordes på en cembalo med en flamländsk Rückersmodell som förlaga. Den andra inspelningen gjordes vid Düben-orgeln i Tyska kyrkan i Stockholm. / <p>Ljudfilerna som är bifogade är inspelningar av Preludium i g-moll av Georg Böhm. Den ena inspelningen gjordes på en cembalo som är byggd av Stig Lundmark. Den andra inspelningen gjordes på Düben-orgeln i Tyska kyrkan i Stockholm.,0</p><p>Ljudfilerna är arkiverade.</p>

This thesis focuses on the interpretation of harpsichord sonatas written by Josef Antonín Štěpán / Joseph Anton Steffan (1726–1797), who was an important figure in Viennese musical life of the eighteenth century. His works influenced a large number of his contemporaries, including Joseph Haydn, Jan Křtitel Vaňhal, Leopold Koželuh, and Wolfgang Amadeus Mozart. His compositional procedures departed from period conventions: a number of his sonatas and concertos for keyboard instruments begin with a slow introduction to an opening fast movement; he experimented with one-movement forms (sonatas, capriccios); in 1778 he published the very first collection of Germans songs with piano accompaniment in Vienna. The foundation for his music is his detailed knowledge of counterpoint and thoroughbass practice, and he draws on influences from Italian music, Czech folk music, the Gallant style and the Sensitive style. In his late works, he even arrives at a Pre-Romantic style. It is incomprehensible that he has nearly been forgotten in spite of his fame in his own day. In an attachement there is enclosed a critical edition of Steffan´s sonatas, PicŠ. 19–21 issued in ARTA (April 2017). Key words: Joseph Anton Steffan / Josef Antonín Štěpán Sonatas for keyboard instruments Sonata form Interpretation Chamber music with harpsichord Musical archive of the Arcibishop´s castle in Kremsier (the Czech Republic)

Master's graduatinon thesis Harpsichord-Basso continuo and obligate instrument in chamber music by J.S.Bach (focusing on sonatas for violin and harpsichord) deals mainly with 17th and 18th century. The content of the thesis is divided into three main chapters, which are further divided into sub-chapters, accompanied by footnotes and the note annexex at the end of the thesis. The first chapter outlines the role of the harpsichord in the play basso continuo. The second chapter deals with the transformation of basso continuo parts to obbligato parts from German authors of the 18th century. The third chapter analyzes the topic of the harpsichord concerto as instruments in the violin sonatas by Bach and explains the Bach Sonata in E Major for obbligato harpsichord and violin (BWV 1016) which I played at the master´s concert. The final chapter is a summary of the previous chapters.

Syftet med arbetet är att fördjupa min förståelse om hur man utförde ornament på klaviaturinstrument i Europa under barocken. Det grundar sig i en önskan om att kunna göra medvetna val som är underbyggda av kunskap om stilenlig praxis när jag ornamenterar. Mina huvudinstrument är orgel och cembalo, men i detta arbete har jag valt att utgå endast från cembalon för att få en sammanhängande bild och jämförbara ljudexempel.Jag har sökt efter hållpunkter för hur man historiskt smyckade ut musik. Litteraturen jag arbetat med är både från modern tid, och från teoretiker som levde och verkade under renässansen och barocken. Arbetet har kretsat runt fem profilländer – Italien, Spanien, England, Frankrike och Tyskland. Därefter har jag valt ut en kompositör och ett stycke från de sistnämnda tre och fördjupat mig i ornamenteringen.Idén till arbetet grundade sig i en problematik jag ofta ställts inför när jag börjat arbeta med ett stycke av en kompositör som verkat mellan renässansen och barocken; hur man bör genomföra ornamenteringen. Det finns många skolor i hur man bör spela ornament. Ibland betyder samma symbol olika saker i olika länder, eller till och med mellan olika kompositörer i samma land – vi kan i vår tid bara göra vissa antaganden. All kunskap går inte att tillämpa på all musik.

Syftet med detta arbete var att utvecklas som Bach-interpret på piano genom att först studera verken på cembalo. Förutom på interpretationsfrågor hade jag i min undersökning även fokus på fingerteknik samt uttrycksmässiga utmaningar i Bachs Das Wohltemperierte Klavier  (1722) preludium b-moll ur bok I. Metoderna som användes var dels en studie av källor som litteratur, notutgåvor och andra musikers inspelningar samt analys av dessa, dels egen musikalisk praktik på cembalo och piano som jag spelade in. Analyserna av samtliga inspelningar skedde i efterhand.   Resultatet visar att spelandet på cembalo har gett mig ett ökat självförtroende i min tolkning av Bach på piano och ökad musikalisk insikt i den tidiga musiken. Jag har fått mycket bättre fingerlegato och jämnare klang. Dessutom har jag kunnat börja och sluta med en svagare dynamik och samtidigt ha jämna och fina toner. Förutom det musikaliska resultatet fick jag även ett kunskapsresultat, eftersom jag läste mycket om stycket och analyserade andras inspelningar och detta har gett mig en bredare syn på den musikaliska stil jag var ute efter.   Slutsatserna är att ju mer jag spelar på cembalo desto mer jämnare och stabilare klang får jag i mitt pianospel. Jag får ett bättre fingerlegato. Användning av pedalen är inte längre nödvändig i detta stycke. Dock försvinner lite sångbarhet i pianospelandet

No description available.

No description available.

No description available.