The aim of this study was to investigate whether teachers in the preschool felt that they had theprereqiusites they thought they needed in order to implement reading aloud in such a way that theywanted. And if the conditions could be linked to how the reading aloud occasions were created.Since the study aimed to describe a general situation, a quantitative method was used. The studywas carried out, using a web survey, in which randomly selected teachers in a medium-sizedmunicipality in Sweden were given the opportunity to participate.The result shows that reading aloud is part of the daily routine in preschool, usually occurring atthe same time in the day, for example when the children are resting or when the teachers want togather the children. A clear majority of teachers feel that they have the necessary conditions toimplement reading aloud in the way they wish. Even so, only a few do not feel that there issomething in the preschool everyday that complicates reading aloud. The size of the childgroup is by far the biggest contributor to the teachers feeling that reading aloud is complicated.Lack of time and the environment are two further major factors that most likely are side effects ofthe size of the child group. / Syftet med denna studie var att undersöka om pedagoger ute i förskolans verksamhet kände att dehade de förutsättningar de ansåg sig behöva för att kunna genomföra högläsningen på ett sådant sättsom de önskade. Samt om de förutsättningarna kunde kopplas samman med hurhögläsningstillfällen utformas.Då studien var tänkt att skapa en generell bild användes en kvantitativ metod. Studiengenomfördes då med hjälp av en websurvey, där slumpvis valda pedagoger inom en medelstorkommun i Sverige fick möjligheten att delta.Resultatet visade att högläsningen är en del av den rutinbaserade vardagen på förskolan, då densom oftast förekommer vid samma tillfällen under en dag.En klar majoritet av pedagogerna upplever att de har de förutsättningar som krävs för attgenomföra högläsningen på ett sådant sätt som de önskar. Trots det, så uppgav de flesta pedagogeratt det fanns en eller flera faktorer på förskolan som försvårade deras arbete med högläsning.Barngruppens storlek var i särklass den största bidragande faktorn till att pedagoger ansåg atthögläsningen försvårades. Tidsbrist och miljö var två andra stora faktorer som med stor sannolikhetär en bieffekt av barngruppens storlek.

Föreliggande studies syfte är att få insikt i vad som påverkar elevers val av tvärflöjt och fortsatta spelande i musik- och kulturskolan.I bakgrundskapitlet presenteras forskning om musik- och kulturskolor samt tidigare forskning kring barn- och ungdomars instrumentval. Som teoretisk utgångspunkt användspositivism. Sammanlagt 97 respondenter i åldrarna 7–22 år genomförde en tvärsnittsdesignad webbenkät. Resultatet har analyserats med en univariat analys där en variabel studerats i taget. I resultatet framkommer det att de största påverkansfaktorerna till att elever valt att spela tvärflöjt är instrumentprovdagar och att känna någon som spelar tvärflöjt. Vidare visar resultatet att det eleverna önskar ha mer av i musik- och kulturskolan är att få möjlighet att spela med andra i band eller orkester. I diskussionen lyfts fem teman upp: genus och instrumentvalet, betydelse av sociala sammanhang, instrumentets egenskaper, förebilders påverkan och lärarens betydelse. / The purpose of the present study is to gain insight into what influencesstudents´ choice of flute and continued participation in Swedish community music schools. Research on community music schools as well as the factors influencinginstrument choice among children and youths are presented in the background section. Positivism was applied as a theoretical lens for the present study. A total of 97 participants ranging from 7 to 22 years of age, filled out a cross sectional websurvey. The result has been analyzed with a univariate analysis where one variable is studied at a time.The results revealed that instrument trial days and knowing someone who plays flute were the most important factors determining the student´ perference for flute playing. Furthermore, the results revealed that students requested more frequent oportunities to play with others in bands or orchestras. In the discussion, five themes are raised: gender and instrument selection, importance of social contexts, the characteristics of the instrument, the impact of role models and the importance of the teacher.