Global ETD Search

1	En jämförelse mellan uppmätt och framräknad A-temp Antell, Malin January 2013 (has links) Syftet med detta examensarbete var att göra en jämförelse mellan uppmätt A-temp och framräknad A-temp. A-temp är ett area begrepp som används när man räknar ut byggnadens energianvändning i kWh per m2 och år, vid upprättande av energideklarationer. För att få fram A-temp kan man mäta upp den men det är också tillåtet att räkna fram den från existerande area enheter. Vilket är lättare och går snabbare men kan ge något fel area värde. Det jag fann i undersökningarna var att för de undersöknings objekt jag haft så är det oftast inte så stor skillnad mellan uppmätt och framräknad A-temp. Störst skillnad blev det i de fall där A-temp räknades fram från BOA och LOA, där den i ett par av fallen uppgick till nästan 15%. För att göra undersökningarna har jag själv, mätt upp A-temp på ritningar samtidigt som jag räknat fram A-temp från existerande area mått som BOA+LOA, BRA eller BTA, därefter har jag jämfört värdena. / The main purpose of this paper was to compare the measured A-temp with the calculated A-temp. A–temp is an area term used in Sweden when calculating the buildings energy usage while performing energy assessments.To obtain A-temp you can measure it, this way you will get the exact value. Or you can calculate it, from other already existing area measurements. It is easier and more time efficient to calculate A-temp but it may deviate from the real A-temp.What I found in my study was that for most of the buildings I had chosen, there was not a very big deviation, between measured and calculated A-temp. The largest difference was when calculating A-temp from BOA+LOA when in two of the cases there were differences of 15 %.When doing this study, I have measured A-temp for the buildings, on blueprints. I have calculated A-temp from already measured area and compared them to each other. A-temp Energideklarationen BOA LOA BRA BTA BIA ÖVA EU Boverket
2	Hur övar en folkmusiker? : En undersökning av några folkmusikers syn på övande / How do traditional fiddle players practice? : A study of a few traditional musicians view on practice Olsson, Anders January 2008 (has links) <p>Syftet med det här arbetet var att närmare undersöka hur några nutida folkmusiker övar och tänker kring sitt övande, samt om det hos dessa fanns speciella sätt att öva in och lära ut svensk folkmusik.För att undersöka detta intervjuades fem folkmusiker med olika bakgrund, ålder och kön med hjälp av öppna frågor. Slutsatserna är att utbildning ger spelmannen impulser till ett mer strukturerat sätt att öva. Förebilderna har en stor betydelse i musik som traditionellt lärs ut via gehör. Folkmusikern ”måste” inte vara tekniskt skickligt för att vara ”bra” utan mycket kan uppvägas av karaktär och uttryck. Ett vanligt sätt att lära ut svensk folkmusik, är att först spela hela låten, spela en repris och sedan dela in den i fraser. I studien fanns ett samband mellan informantens utbildning och komplexiteten i egna övningar samt rekommenderade övningar till elever.</p> / <p>The aim of this study is to examine how certain traditional musicians of today practice, and their thoughts on studying the violin. Also, if there was a specific kind of practice and teaching in the genre of Swedish traditional music.Five musicians with different backgrounds, age and sex were interviewed with open questions.The conclusions are that education can provide the traditional musician with a structured practice method. Models are of great importance in music played by ear. The musician that plays traditional music “must “ not always be technically skilled to be a musician of importance. Character and expression can counterbalance a bad technique. A common way to teach Swedish music is to first play the whole tune and then divide it into smaller units. There was a connection in the study between the education of the informant and the complexity of their own exercises and the exercises they recommended to pupils.</p> Violin traditional music teaching practice Fiol folkmusik utlärning öva Music education Musikpedagogik
3	Hur övar en folkmusiker? : En undersökning av några folkmusikers syn på övande / How do traditional fiddle players practice? : A study of a few traditional musicians view on practice Olsson, Anders January 2008 (has links) Syftet med det här arbetet var att närmare undersöka hur några nutida folkmusiker övar och tänker kring sitt övande, samt om det hos dessa fanns speciella sätt att öva in och lära ut svensk folkmusik.För att undersöka detta intervjuades fem folkmusiker med olika bakgrund, ålder och kön med hjälp av öppna frågor. Slutsatserna är att utbildning ger spelmannen impulser till ett mer strukturerat sätt att öva. Förebilderna har en stor betydelse i musik som traditionellt lärs ut via gehör. Folkmusikern ”måste” inte vara tekniskt skickligt för att vara ”bra” utan mycket kan uppvägas av karaktär och uttryck. Ett vanligt sätt att lära ut svensk folkmusik, är att först spela hela låten, spela en repris och sedan dela in den i fraser. I studien fanns ett samband mellan informantens utbildning och komplexiteten i egna övningar samt rekommenderade övningar till elever. / The aim of this study is to examine how certain traditional musicians of today practice, and their thoughts on studying the violin. Also, if there was a specific kind of practice and teaching in the genre of Swedish traditional music.Five musicians with different backgrounds, age and sex were interviewed with open questions.The conclusions are that education can provide the traditional musician with a structured practice method. Models are of great importance in music played by ear. The musician that plays traditional music “must “ not always be technically skilled to be a musician of importance. Character and expression can counterbalance a bad technique. A common way to teach Swedish music is to first play the whole tune and then divide it into smaller units. There was a connection in the study between the education of the informant and the complexity of their own exercises and the exercises they recommended to pupils. Violin traditional music teaching practice Fiol folkmusik utlärning öva Music education Musikpedagogik
4	Att lära sig eller att bli lärd : hur ett datorprogram i argumentation blev till Jäppinen, Anna January 2007 (has links) <p>Uppsatsen är en beskrivande och reflekterande studie över ett kombinerat demonstrations- och intervjuprogram. Programmet programmerades och användes i syfte att förbereda utvecklingen av ett datorprogram som ska lära ut och träna argumentation.</p><p>Studien beskriver hur intervjuprogrammet konstruerades med avseende på teorier från retorik och pedagogik, samt resultat därur. Avslutningsvis diskuteras processen och potentialen i att skapa ett program som skulle kunna ligga till grund för ett personligt kunskapande, ett argumentationsprogram.</p><p>Sammanfattning;</p><p>Tekniker för argumentation tränas inte naturligt i skolorna, inte heller i vardagen. Successivt lärs argumentation på olika vis, självständigt eller genom andra. Man lär sig eller blir lärd. Intervjuprogrammet gav tydliga signaler om hur ett argumentationsprogram bör utformas för att tala till användaren på ett så tydligt och personligt vis som möjligt.</p><p>Slutdiskussionen redogör för vad ett sådant argumentationsprogram skulle kunna innebära för användaren. Ett eventuellt argumentationsprogram kommer att lära ut en stabil, lite förenklad grund, som ger användaren fem tydliga topiker och träning i att använda dem. Verktyg som senare och i andra situationer kan tillämpas vid argumentation.</p> Retorik dataprogram praxis fronesis lära träna öva copia layout struktur strategi topiker argumentation propositio ratio confirmatio exornatio conplexio demonstrationsprogram intervjuprogram argumentationsprogram prinsesstårta. Aspergers syndrom intervju kunskapande theoria episteme poiesis techne Rhetoric Retorik
5	Att lära sig eller att bli lärd : hur ett datorprogram i argumentation blev till Jäppinen, Anna January 2007 (has links) Uppsatsen är en beskrivande och reflekterande studie över ett kombinerat demonstrations- och intervjuprogram. Programmet programmerades och användes i syfte att förbereda utvecklingen av ett datorprogram som ska lära ut och träna argumentation. Studien beskriver hur intervjuprogrammet konstruerades med avseende på teorier från retorik och pedagogik, samt resultat därur. Avslutningsvis diskuteras processen och potentialen i att skapa ett program som skulle kunna ligga till grund för ett personligt kunskapande, ett argumentationsprogram. Sammanfattning; Tekniker för argumentation tränas inte naturligt i skolorna, inte heller i vardagen. Successivt lärs argumentation på olika vis, självständigt eller genom andra. Man lär sig eller blir lärd. Intervjuprogrammet gav tydliga signaler om hur ett argumentationsprogram bör utformas för att tala till användaren på ett så tydligt och personligt vis som möjligt. Slutdiskussionen redogör för vad ett sådant argumentationsprogram skulle kunna innebära för användaren. Ett eventuellt argumentationsprogram kommer att lära ut en stabil, lite förenklad grund, som ger användaren fem tydliga topiker och träning i att använda dem. Verktyg som senare och i andra situationer kan tillämpas vid argumentation. Retorik dataprogram praxis fronesis lära träna öva copia layout struktur strategi topiker argumentation propositio ratio confirmatio exornatio conplexio demonstrationsprogram intervjuprogram argumentationsprogram prinsesstårta. Aspergers syndrom intervju kunskapande theoria episteme poiesis techne Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
6	Öva! : En studie kring motivation / Practise! : A study in Motivation Gustafsson, Elias January 2021 (has links) Det här arbetet är en studie i hur jag bäst motiveras till att öva. Jag har testat olika metoder men framför allt utvecklat min egen modell men avstamp i Flow, Social-Cognitve theory, Self-determination theory och Goal-orientation theory. Motivation är anledningen till att vi kan bli framgångsrika musiker och att fostra sin egen motivation borde vara grundläggande för alla blivande musiker. / <p>Etude in e minor - Pius Cheung</p><p> </p><p>Ripple - Akira Miyoshi</p><p> </p><p>Purity 2 - Thomasz Golinski</p><p>Magical Sphere - Rodrigo F. Marques</p><p> </p><p>Asventuras - Alexej Gerrasimez</p><p> </p><p>Octabones - Adi Morag</p><p>Tango Suite for two Guitars, Nr. 2 - Astor Piazzolla</p><p> </p><p>Annanstans - Erik Natanael</p><p> </p><p>Lemuria, the Fallen Civilization - Csaba Marján</p><p>Prelude in g minor - Sergei Rachmaninoff</p><p></p><p>Medverkande :</p><p>Elias Gustafsson</p><p>Rasmus Hansson Jönsson</p><p>Filmen är min Examenskonsert</p><p></p><p>Inspelningen av konserten startar först efter några minuter.</p> Motivation Practise Goal-orientation Theory Social-Cognitive Theory Self-Determination Theory Flow Smart Goals Motivation Övning Öva Goal-orientation Theory Social-Cognitive Theory Self-Determination Theory Flow Smarta Mål Music Musik

1

Page generated in 0.0284 seconds