Denna undersökning riktar sig till alla som kan tänkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Undersökningen kan vara intressant för politiker, rektorer, och (musik)lärare inom och utom fältet musikforskning då den betraktar samverkan både ur ett allmänt perspektiv och ur ett ”musikperspektiv”. Syftet med denna studie är att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Undersökningen utgör en kvalitativ fallstudie och data samlas in från nio lärare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat från Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsnämnd. Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner lärarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de båda skolorna och också genom att bland annat undersöka vilka risker och möjligheter musiklärare vid musikskolan ser med samverkan de båda skolorna emellan. Resultatet visar bland annat att lärarna är osäkra på hur idén om samverkan presenterades för dem. Lärarna uppfattar det som att idén om samverkan bland annat grundar sig i ekonomiska skäl vilket vid flera tillfällen dock avvisas av politiker. Resultatet pekar också på att merparten av lärarna anser att de inte getts möjlighet att påverka och vara delaktiga i utredningen och att de anser att den är bristfälligt genomförd eftersom det saknas en detaljerad bild av hur samverkan skall se ut och genomföras i praktiken. Resultatet antyder att de berörda lärarna varit del i en utredning om samverkan som initierats på politisk och ideologisk grund. Ett återkommande tema under fokusgruppsamtal och intervjuer är att lärarna vid musikskolan, under den tid som utredningen pågår, saknar en rektor som kan föra deras och verksamhetens talan bland annat gällande dess ”musikfrågor”.En av de lärdomar som kan dras utifrån utredningen och denna undersökning är det faktum att lärarna upplever utredningen som en stor, betungande och engagerande fråga och det kan därför betraktas som att det är av största vikt att utrymme ges att diskutera dessa frågor i ett av ledningen formellt anordnat forum. Undersökningen lägger grund för att forska vidare inom ämnesområdet samverkan mellan musik- och kulturskola.

Författare: Sanna Maria Brodén & Helena Larsson Titel: Musik som en länk mellan människor – en studie om kantorers förhållningssätt till populärmusik vid förrättningar i Svenska kyrkan Title: Music as a link between people – a study of cantors approach to popular music at the ceremonies of the Church of Sweden Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kantorer inom Svenska kyrkan förhåller sig till populärmusik under förrättningar. Studien tar upp hur kantorer hanterar populärmusik och hur den påverkar deras arbetssituation. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och valde att intervjua tre kantorer från tre olika församlingar. De fick möjlighet att ge sin bild av hur de ser på populärmusiken och hur den har påverkat deras yrkesutövning som kantorer. Resultatet i undersökningen visar att samtliga kantorer uppfattar att deras arbetssituation har förändrats med den snabbt ökande förekomsten av populärmusik under förrättningar. Alla menar att hanteringen av populärmusiken innebär nya arbetssätt och metoder som skiljer sig från den kantorsutbildning de har med sig i bagaget. Att tillmötesgå de önskemål som kommer menar alla kantorerna är av största vikt för att göra förrättningen till ett fint minne. Kantorer är anställda av Svenska kyrkan och alla anställda inom Svenska kyrkan har ett särskilt uppdrag som skiljer sig på många sätt från en annan arbetsgivare. Detta uppdrag innebär att förvalta Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. En kantors uppgift är att upprätthålla musiklivet i en församling och genom musiken förmedla församlingens uppgift. Vid förrättningar ingår det i kantorers arbete att förmedla de önskemål de får av förrättningsdeltagare. De har även ett uppdrag mot sin arbetsgivare, Svenska kyrkan, att förmedla dess tro och värderingar genom sin yrkesutövning.

Denna uppsats undersöker elever och lärares uppfattningar av arbetssättet och innehållet i kursen Arrangering och komposition i gymnasieskolan. Vi har kontaktat tre skolor där lärare och elever i kursen Arrangering och komposition har deltagit i vår internetbaserade enkät. Enkäten har innehållit frågor om elevernas musikbakgrund, arbetssätt och innehåll när de har lektion, samt önskemål om alternativ i arbetssättet och innehållet och alternativ till läxor. I vår undersökning av elevers komponerande och arrangerande i gymnasieskolan har vi fått fram att undervisningen på lektionerna ofta består av att läraren har genomgångar av lektionsinnehållet och sedan får eleverna utifrån direktiv jobba individuellt med uppgifterna. De flesta av skolorna har jobbat med instrumentkännedom, transkribering, satslära och stämföring som har arrangerats för olika konstellationer i ett notprogram. Två av skolorna ska komponera, arrangera för olika instrument och ensembler. Eleverna efterlyser en större variation i kursinnehållet som innefattar mer lyssnande på musikstycken som sedan används i arbetet med det egna uttrycket. Eleverna önskar även att man i det fria utrymmet får möjlighet att gå utanför de vanliga kriterierna för arbetet för att utveckla sin personlighet i det egna arrangerandet och komponerandet.

Syftet med denna studie är att undersöka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musikämnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte går någon musikinriktad utbildning. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har använt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket innebär att man i grupp diskuterar kring ett ämne. Resultatet visar att ungdomarna använde musik dagligen i olika former och att den hade stor betydelse för dem. De visade sig att ungdomarna gjorde skillnad på musiken på fritiden och musiken som användes i musikundervisningen i grundskolan. Vi jämför detta med Börje Stålhammars undersökning om ungdomars syn på musik- erfarenheter och kunskaper. Våra informanter upplevde att deras musik inte representerades under lektionerna och önskade större inflytande. Här kan vi se tydliga skillnader på deras erfarenheter och vad Lpo94 säger om demokratiuppdraget. Vi diskuterar problematiken kring elevinflytande och hur läraren kan fårhålla sig till de bestämmelser som finns i kursplanen för musik och Lpo94. Den största delen av bakgrunden vi har valt bygger på liknande undersökningar och har gett oss en djupare förståelse för ämnet. Den övriga litteraturen går utanför människors musikerfarenheter, ger ett vidare perspektiv på ämnet såsom datorns inverkan på musiklyssnande och även vad skolverket har att säga om demokrati och musikämnet.

Studiens syfte är att undersöka lärares syn på begreppet kreativitet och vad det har för plats i skolan. För att nå fram till det syftet valde vi intervju som metod, där vi har intervjuat fyra olika högstadielärare varav två av dem har musik som inriktning medan de andra två undervisar i bild. I syftet ingår också att jämföra bild- och musiklärarnas uppfattningar av begreppet, för att se om det finns skillnader mellan ämnena. För att genomföra en jämförelse valdes att utforma intervjuns frågeställningar på så sätt att lärarna hade möjlighet att ge fria svar. För att få mer djup ställdes samma frågor till alla våra informanter.I resultatet framkommer det att alla de fyra lärarna uppfattar kreativitet som skapande. Samtidigt kan ingen av lärarna riktigt sätta ord för begreppets exakta betydelse. Istället förklarar de att kreativiteten är någonting som finns inom människan och att det inte är förrän vid uttryckelsen som kreativitet synliggörs. Lärarna förklarar även hur viktigt det är med att lära sig behärska sina verktyg innan man sätter igång i ett kreativt arbete. De menar att ju mer kunskaper en människa har, desto mer kreativ kan hon vara.

Denna undersökning syftar till att få en inblick i hur några sångpedagoger arbetar med och tänker kring tolkning och musikaliskt uttryck. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex sångpedagoger med olika bakgrund, arbetsplats och genreinriktning. I min undersökning kommer jag fram till att det trots pedagogernas olika bakgrund i genrekunskap, utbildning, och nivå på elever finns många gemensamma nämnare för hur deras arbete med tolkning och uttryck går till. Att flera av informanterna använder begreppet interpretation under intervjuerna ser jag som att begreppen inte verkar påverka mitt resultat, då jag tolkar det som att informanterna menar samma sak och att innebörden är densamma. Jag anser även att svaren på intervjuerna pekar på att det hos några av informanterna finns en osäkerhet om vad arbetet med tolkning och musikaliskt uttryck kan leda till och att de därför inte i så hög grad medvetet använder detta i sin undervisning. Att arbeta med tolkning och musikaliskt uttryck kan innebära en mängd olika saker vilka har gemensamt att skapa medvetenhet om det egna uttrycket. Detta kan enligt litteraturen, Rydberg - Asplind med flera, leda till mer personligt uttryck samt bättre teknik. / The purpose of this study is to gain knowledge of how some vocal teachers work with and reflect on interpretation and expression. Six vocal teachers with different background, place of work and genre expertise were interviewed. The study shows that the interviewees share many denominators in the way they approach interpretation and expression despite their differences in background and genre, and it is clear that they have a common understanding of the terms interpretation and expression.   There is an indication, however, that some of the teachers are unsure of the effects of working with interpretation and expression and therefore they do not focus on these in their teaching. Working with interpretation and expression can involve many things which all entail creating awareness of self-expression. According to the literature (e.g. Rydberg-Asplind), such awareness can lead to a more personal expression and a better technique.

Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i ämnet musik, dels att tolka och skapa förståelse för vad olika musiklärare i Växjö kommun har för mål med momentet musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förståelse för hur elever på Sandsbro skola upplever momentet musicerandet i musikundervisningen. Utifrån vår frågeställning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angående olika musiklärarnas syn på musicerande och en kvantitativ undersökning beträffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet musicerande i musikundervisningen. Det sammanställda resultatet har därefter bearbetats och analyserats utifrån litteratur inom det aktuella området. Resultatet visar att musiklärarna arbetar helt eller delvis utifrån egenproducerat material momentet musicerande. Vad beträffar Sandsbromodellen arbetar musikläraren helt och hållet utfrån egenproducerat material. Vidare visar resultatet att några av musiklärarna uppfattar puls och musicerandets koppling till musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan någon har valt att lägga betoningen på det instrumentala musicerandet. Det instrumentala musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik. En av musiklärarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundläggande drag i Sandsbromodellen är att musikläraren drar nytta av elevernas stora intresse för populärmusik Musiklärarna anger också olika mål för momentet musicerande, dels att det skall ge spelglädje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmåga. Ett annat mål som anges är att musicerandet skall bli till en naturlig del av elevernas fritid utanför skolans ramar. Enligt den enkätundersökning som genomfördes på Sandsbro skola visar resultatet att eleverna uppfattar det positivt att de kan ha nytta av sina inlärda musikkunskaper också i framtiden samt att de kan bilda egna musikgrupper tillsammans med sina kompisar utanför skolan. För övrigt anser musiklärarna att elevinflytandet är av stor betydelse i momentet musicerande.

Fritid beskrivs av ungdomar som något som skapar mening i tillvaron. Musiken är en stor del av denna fritid. Många ungdomar lyssnar på musik, och en del lägger fritiden på att själva musicera. Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur ungdomar talar om vilka faktorer som påverkar deras deltagande i en musicerande grupp. För att få fram ett resultat valde vi att göra gruppintervjuer med ungdomar ur en kör, en orkester samt ett storband. I varje gruppintervju deltog mellan två och fyra ungdomar, samtliga i gymnasieålder. I dessa gruppintervjuer fick vi fram flera olika faktorer som motiverar ungdomarna att hålla på med gruppmusicerande. Trots gruppernas olikheter har de största faktorerna som framkommit som viktiga varit aktuella i samtliga tre grupper. Dessa kan enkelt sammanfattas i tre kategorier; det sociala, den musikaliska upplevelsen, samt personlig utveckling. Inom det sociala ingår faktorer som att träffa vänner, att skapa nya vänskapsrelationer samt att vara en del av en gemenskap. Under den musikaliska upplevelsen ingår faktorer som att skapa musik tillsammans med andra, att vara en del av en musikalisk helhet samt att uppleva starka musikaliska ögonblick. Under den tredje kategorin, personlig utveckling, ingår faktorer som att bli bättre på sitt eget instrument, att växa som människa, samt att lära sig om musikteori, bland annat notläsning, tempo, nyanser och gehör.

Denna uppsats behandlar frågor såsom vad som kännetecknar lärande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljö samt vad som händer när folkmusik träder in i musikutbildningar. Vad är det som påverkar låtförmedlingen i de olika miljöerna? Undersökningen har sin utgångspunkt i observationer och intervjuer med representanter från en institutionell respektive icke-institutionell miljö där vi har försökt att ta reda på upplevelser av miljön, stämning, roller och prestationer. Slutsatsen av undersökningen är att de två förmedlingssituationerna är mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljön är utgångspunkten att lära sig att spela och det finns en nyttoaspekt i lärandet av låtar där syftet är att på lång sikt utvecklas inom folkmusik i stort. Inom skolan finns ett ”läxtänkande” där studenten bär ansvar för att utanför lektionerna öva på låtarna och att även där göra sin egen musikaliska tolkning av dessa. I miljöer utanför skolan handlar musicerandet i högre grad om lust och att ha roligt i stunden.

Författare: Malin Pettersson & Emma Sundåker Titel: “Typiskt manlig? Då tänker jag på fotbollsspelare som sjunger nationalsången”: En studie om fyra manliga sångares berättelser om sång, självkänsla och maskulinitet Title in English: “Typically masculine? Then my thoughts go to football players singing the national anthem”: A study about four male singers and their stories about singing, selfesteem and masculinity Både för män och kvinnor är det problematiskt att inkräkta på ett fält som domineras av det andra könet. Populärmusikforskning med genusperspektiv har ofta fokuserat på kvinnor som befinner sig i maskulina praktiker, vilket därmed gör oss nyfikna på det motsatta. Att som ung kille våga erkänna att man tycker om att sjunga kräver mod samt självkänsla och självförtroende eftersom han trotsar de traditionella könsrollerna. Vi vill undersöka hur de män som har sång som primärt instrument förhåller sig till att deras instrument kan associeras till femininitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur manliga sångare beskriver sin röst och röstutveckling, samt hur de hanterar att de verkar inom en feminin praktik. Uppsatsen bygger på fyra manliga sångares skrivna levnadsberättelser och är skriven ur ett genusperspektiv med fokus på maskulinitet inom populärmusiken. I resultatet framhävs bland annat att uppväxtförhållanden, familjens stöttning samt den sociala miljöns påverkan av självkänslan, är faktorer som alla bidrar till mannens sångliga utveckling. Resultatet påvisar även vikten av förebilder. Pappan som sånglig förebild framhävs inte av informanterna som något särskilt betydelsefullt, men i analysen visar sig pappans betydelse vara av större vikt än de själva vill understryka. Informanterna i studien visar en ovilja att se könstillhörighet som något viktigt i sång, men i analysen visar det sig att de medvetet eller omedvetet har utvecklat olika strategier för att maskulinisera sin sångpraktik; maskering av sångintresset genom annat instrument eller annat fritidsintresse, inriktning på typiskt maskulina sångsätt och genrer samt fokus på sångteknik. De tre första strategierna syftar främst till att “övertyga” omvärlden om att genus utförs på lämpligt sätt, medan den sista strategin snarare syftar till att maskulinisera sångpraktiken för sångarens egen del. Trots att manliga sångare verkar inom en feminin praktik kan de där skapa olika typer av maskuliniteter, utan att för den skull betraktas som “omanliga”.