Flextid är väl implementerat i många organisationskulturer. I studien studeras hur flextid, som en institution, påverkar legitimiteten för en organisation med utgångspunkt i en institutionell teoretisk referensram. Institutionell teori beskriver hur regler, normer och värdering utgör påtryckningar på organisationers handlingar. En kvalitativ fallstudie med intervjustudie och dokumentstudie har genomförts för att skapa en förståelse för flextidens påverkan till legitimitet för organisationen. Slutsatsen visar att det finns en stark normativ källa till legitimitet vid tillämpning av flextid. Den grad av legitimitet flextid ger beror på vem eller vilka grupper, i eller utanför, organisationen som värderar. / Flextime is well implemented in many organizational cultures . In the study investigates how flexible hours, as an institution , affect the legitimacy of an organization based on an institutional theoretical framework. Institutional theory describes how the rules, standards and norms pressure on organizations' actions. The study is a qualitative case study with interview and document study to create an understanding of flextimes' future impact of legitimacy for the organization. The conclusion shows that there is a strong normative source of legitimacy as a result of flextime . The level of legitimacy flextime gives depends on who or what groups, inside or outside the organization that assesses.

Denna uppsats behandlar frågor såsom vad som kännetecknar lärande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljö samt vad som händer när folkmusik träder in i musikutbildningar. Vad är det som påverkar låtförmedlingen i de olika miljöerna? Undersökningen har sin utgångspunkt i observationer och intervjuer med representanter från en institutionell respektive icke-institutionell miljö där vi har försökt att ta reda på upplevelser av miljön, stämning, roller och prestationer. Slutsatsen av undersökningen är att de två förmedlingssituationerna är mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljön är utgångspunkten att lära sig att spela och det finns en nyttoaspekt i lärandet av låtar där syftet är att på lång sikt utvecklas inom folkmusik i stort. Inom skolan finns ett ”läxtänkande” där studenten bär ansvar för att utanför lektionerna öva på låtarna och att även där göra sin egen musikaliska tolkning av dessa. I miljöer utanför skolan handlar musicerandet i högre grad om lust och att ha roligt i stunden.

Studiens syfte var att undersöka vilka prioriteringar som kommunala rektorer i grundskolan gör vid tillsättningar av förstelärare. Detta för att förstå hur rektorer tolkar läroplanen och därigenom agerar för en ökad måluppfyllelse i skolan. Målet är att synliggöra hur rektorernas utökade möjligheter till inflytande genom förstelärarreformen kan påverka skolutvecklingen. Metoden som användes var en kombination av högstrukturerade telefonintervjuer och offentliga statistiska data som rekvirerades från aktuell kommun. Studien omfattar 46 av totalt 51 kommunala rektorer i grundskolan där förstelärare finns i organisationen. Av dessa kunde 12 inte besvara hela eller delar av frågorna med anledning att de var nya i rektorsrollen. Två avböjde från att delta i studien. Resterande 32 rektorer besvarade studiens frågor angående prioriteringar av särskilda kvalifikationer vid tillsättning av 75 av kommunens 110 förstelärare i grundskolan. Resultaten analyserades i en induktiv process utifrån reformteorier, läroplansteorier och teorier om stofforganisation i skolan. Resultaten visade att rektorerna agerade enligt reformteorier där de utifrån sin ”sandwich-position” på olika sätt försökt genomföra reformen på ett sätt där slitningar bland reformanterna ska bli så små som möjligt. Detta genom att fördela försteläraruppdragen jämnt på olika sätt. Resultaten visar, utifrån de fyra huvudgrupperna för läroplansforskning, att rektorerna i sina prioriteringar har ett starkt ämnesfokus där matematiken har en särställning, men även svenska är framträdande. Här går att se paralleller i reformarbete som opinionsbildning då prioriterade ämnen är sådana som tydligt är kopplade till jämförande internationella studier. Det finns också ett stort lärarfokus då rektorerna lyfter fram lärares personliga drag på olika sätt knutet till kollegialt lärande, ledarskap i klassrummet och intresse för forskning. Även trender som formativ bedömning, språkutvecklande arbetssätt och digitalt lärande framträder.

Den svenska idrottsrörelsen är en stor del av samhället med långa anor som en ideell institution med traditionellt betingade uppdrag härrörande till fostran för ungdomen i såväl tävling som demokrati och föreningsliv. Samtidigt, som en del av samhället, är idrottsrörelsen utsatt för förändringsprocesser drivna av samhället, exempelvis professionalisering och individualisering, som kan försvåra ledarskapet och uppdraget inom rörelsen. En strategi för att motverka eller hantera dessa effekter är utbildning och ledarskap. Denna studie belyste åtta nationella idrottsförbunds, fyra individuellt inriktade idrotter och fyra lagidrotter, grundläggande tränarutbildningar med särskilt fokus på innehåll, struktur, upplägg och mål med utbildningen relaterat till ledarskap. Särskilt fokus lades på innehåll, säkerställande av inlärning samt syn på och utmaningar med ledarskap som de olika förbunden tog upp. Detta analyserades sedan med hjälp av institutionell teori. Genom semistrukturerade intervjuer och en dokumentanalys konstaterades att innehållet på utbildningar inte varierade nämnvärt mellan olika förbund och att fördelningen mellan idrottsspecifika kunskaper och mer generella ämnen numera är relativt lika. Dessutom var strukturerna på utbildningarna och förmedlingsmetoderna även det liknande mellan idrotterna. En tydlig förändring i utbildningarna under senare år belystes från informanternas sida, med ett tydligare fokus på ledarskap. Detta ökade fokus härrörde både från det organisatoriska fältet, dess uppdrag, och dess aktörer men även från förbunden själva. Detta relaterades sedan till olika utmaningar som idrotten ställts inför såsom ökade krav på resultat, utbildade tränare och en mer professionellt inriktad verksamhet och problematik relaterad till att behålla individer inom idrotten men även till att det ideella ledarskapet blivit mer ifrågasatt. Samtidigt identifierades en förändring i själva tränarna, med en annan typ av ledarskap och ett generationsskifte inom idrotten som kan komma att påverka ledarskapet inom idrotten. Idrottsrörelsen står inför många utmaningar och har börjat förändra sina utbildningssystem därefter.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att förklara om företag som är noterade på Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgås utifrån agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. Utifrån de valda teorierna formas hypoteser utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens är en dokumentstudie som har utgångspunkt som tillämpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillämpat en kvantitativ ansats och hämtar insamlad data utifrån företag på Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys använder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. Här används Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fåtal hypoteser uppnår signifikantnivå. Härigenom förkastas inte hypoteserna eftersom att helheten för modellerna inte är signifikanta går det inte att dra några slutsatser gällande hur de valda faktorerna har sin påverkan kring nedskrivning av goodwill.

Syftet med min uppsats var att undersöka kreditutlåningen från Balingsta socken under perioden 1780-1835. Jag har undersökt sockens skuldbok. Utlåningen skedde ur olika kassor men de som undersökts mest är kyrko- och fattigkassan. Jag har undersökt säkerheten, längden, storleken och vinsten på lånen och hur skillnader i socialtillhörighet och hemort påverkade lånen och hur utlåningen utvecklades över tid. Utlåningen ökade i antal och storlek speciellt för bönderna. Troligtvis på grund av det ökade kreditbehovet det mera marknadsintegrerade jordbruket medförde. En relativt stor del av bönderna var från andra socknar och deras lån blev större ju längre från Balingsta de var. Jag har jämfört utlåningen i Balingsta med en av dess grannsocknar Hagby där utlåningen var liknande och med socknar i Småland och Skåne med vilka det fanns större skillnader.

<p>I uppsatsen prövas om medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet även i icke-demokratiska länder. Med teoretiska utgångspunkter i Putnams numera klassiska teori från Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag från Linz och Stepans ”fem arenor” från Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset från The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det går att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet är demokratiskt eller ej.</p>

<p>Hållbar utveckling har i dagens samhälle blivit ett etablerat begrepp. Både politikerna och allmänheten arbetar aktivt för att uppnå hållbar utveckling i världen.</p><p>I och med att samhällets intresse för en hållbar samhällsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hållbar verksamhetsutveckling där man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen kräver att företagen redovisar mer relevant information när det gäller hållbar affärsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hållbarhetsredovisning.</p><p>Hållbarhetsredovisning är av ett globalt intresse men vi har valt att avgränsa studien till att utifrån den institutionella teorin belysa vad som påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen i Sverige.</p><p>Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstått regelverk, riktlinjer som har påskyndat och påverkat våra värderingar, normer angående hållbarhet och hållbarhetsredovisningar.</p><p>Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angående hållbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat. De riktlinjer som finns beträffande hållbarhetsredovisningar som har upprättats utav olika organisationer är bland annat GRI: s riktlinjer, DJSI, ISO 14001, EMAS och SA 8000.</p><p>I Sveriges rikes lag finns det reglerat i miljöbalken vilka regler som gäller angående vår miljö. I FAR: s samlingsvolym finner man lagar och rekommendationer om hur hållbarhetsredovisningar ska utföras och granskas.</p><p>I årsredovisningslagens sjätte kapitel framkommer det vilka upplysningar om hållbarhet som ett företag bör lämna i förvaltningsberättelsen.</p><p>Hållbarhetsredovisningen är ett sätt för företag att legitimera sin verksamhet. Företagen kan på så sätt förbättra trovärdigheten genom att framföra detta i rapporter till intressenterna om hur de agerar i ekonomiska-, sociala- och miljömässigafrågor. En faktor som driver på denna utveckling är att intressenterna kräver information utöver den finansiella redovisningen.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att redogöra för den institutionella utveckling som skett i Kina under mellan år 2002-2008 och ta reda på hur svenska företag inom telekombranschen påverkas av den nya institutionella kontexten. För att undersöka Kinas ekonomiska, politiska och sociala institutionella utveckling och se effekterna hos svenska företag gjordes en statistisk jämförelse av institutionella faktorer mellan åren 2002 och 2008 samt företagsintervjuer med tre svenska företag i Shanghai under februari 2009. Resultatet visar att det blivit avsevärt dyrare för utländska företag att verka i Kina som resultat av många institutionella förändringar som skett de senaste åren, bl.a. har många incitament för utländska bolag slopats och marknaden är nu mer rättvis mellan utländska och inhemska företag. Undersökningen visar även på en fortsatt långsam utveckling av politiska och sociala faktorer såsom korruption, patentskydd och byråkratisk kvalitet. Dessa förändringar kompenseras dock alltjämt av en enorm ekonomisk tillväxt som driver på efterfrågan av produkter.  Slutsatsen är att svenska företag som arbetar inom telekombranschen är etablerade i Kina pga. den stora inhemska efterfrågan snarare än i jakt på billig tillverkning. Trots de högre kostnader som drabbar företag och en institutionell kontext som allt mer liknar länder i väst, accepteras dessa nya förutsättningar för att få ta del av Kinas enorma marknad.</p>

Hållbar utveckling har i dagens samhälle blivit ett etablerat begrepp. Både politikerna och allmänheten arbetar aktivt för att uppnå hållbar utveckling i världen. I och med att samhällets intresse för en hållbar samhällsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hållbar verksamhetsutveckling där man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen kräver att företagen redovisar mer relevant information när det gäller hållbar affärsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisning är av ett globalt intresse men vi har valt att avgränsa studien till att utifrån den institutionella teorin belysa vad som påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen i Sverige. Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstått regelverk, riktlinjer som har påskyndat och påverkat våra värderingar, normer angående hållbarhet och hållbarhetsredovisningar. Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angående hållbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat. De riktlinjer som finns beträffande hållbarhetsredovisningar som har upprättats utav olika organisationer är bland annat GRI: s riktlinjer, DJSI, ISO 14001, EMAS och SA 8000. I Sveriges rikes lag finns det reglerat i miljöbalken vilka regler som gäller angående vår miljö. I FAR: s samlingsvolym finner man lagar och rekommendationer om hur hållbarhetsredovisningar ska utföras och granskas. I årsredovisningslagens sjätte kapitel framkommer det vilka upplysningar om hållbarhet som ett företag bör lämna i förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsredovisningen är ett sätt för företag att legitimera sin verksamhet. Företagen kan på så sätt förbättra trovärdigheten genom att framföra detta i rapporter till intressenterna om hur de agerar i ekonomiska-, sociala- och miljömässigafrågor. En faktor som driver på denna utveckling är att intressenterna kräver information utöver den finansiella redovisningen.