Samtalsmöten är en viktig del i människors kontakter med myndigheter. De sätt som dessa samtalsmöten sker på kan påverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall från dessa möten, på olika sätt. Studiens syfte är att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handläggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistånd för äldre och ekonomiskt bistånd samt handläggarens hantering av dessa. Genom att använda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa när det gäller handläggarnas biståndsbedömning av så väl bistånd för äldre som ekonomiskt bistånd. Resultatet visar att det är av vikt att handläggarna är medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktär. Detta, då handläggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att påverka huruvida asymmetrierna förstärks i samtalsmötet och hur det i sin tur påverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder också på att handläggarens hantering av de olika asymmetrierna som framträdde kan äventyra rättssäkerheten för klienten. Resultatet lyfter fram betydelsen av att det är handläggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som är avgörande för hur de hanteras och vad det får för effekter för klienten. Studien kan användas för vidare förståelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handläggare och klient och hur handläggarens hantering av dessa påverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten.

In 1817 the then fourteen-year old bank - Malmö diskont - was subjected to a bank run and the bank closed. At the time, Malmö diskont was one of three privately owned commercial banks. All three had to close as bank runs occurred on the other two banks as well. Thus, these banks, with their roots in the 18th century disappeared with noticeable economic repercussions. Although Sweden had a large non-bank credit market, consisting of merchants and private bankers, it took a long time to restore confidence in privately owned commercial banks. The purpose of this Ph.D. thesis - Malmö diskont, an institutional analysis of a banking crisis - is to increase the knowledge about the banking crisis in Sweden in 1817. The research question is: “Why did Malmö diskont go under?” Institutional theory has been used as a tool to arrive at the answer. The basic assumption is that institutions both set the limits for individuals‟ actions and sometimes direct them towards actions. The results have been arrived at by mapping the existing institutional framework and analyze how it interacted with the Malmö diskont management. The conclusion is that the banking crisis evolved in two stages. The first stage was that the financial position of Malmö diskont became untenable in the interaction between institutions and actors. The thesis describes how the crisis developed. Malmö diskont was beyond hope of survival in 1817. It was not only a matter of a liquidity squeeze. New equity and a bail-out were needed for survival, as well as a restructuring of the institutional structure for survival. The second stage occurred when the financial position became clear for the government. The same support procedure was initially followed as in earlier liquidity crises for the discount banks. However, the institutional framework was over-ridden by an actor - the government, led by the crown prince – who did not pursue the rescue operation with the same determination as in earlier crises and Malmö diskont was allowed to fall. / QC 20110927

<p>Dagens litteratur som rör hälsofrämjande arbete strålar idag av en positiv aura. Vi har genomvår utbildning läst mycket litteratur inom detta ämne och ställde oss till sist undrande om hälsofrämjande arbete verkligen är så bra som litteraturen beskriver. Vi var av uppfattningen att organisationer inte alltid inför hälsofrämjande arbete med, (eller enbart med) lönsamhets- eller hälsomotiv, vilket är det intrycket vi har fått från litteraturen angående hälsofrämjande arbete. Därför valde vi att vår kandidatuppsats skulle handla om motiven bakom hälsofrämjande arbete, eftersom vi ville ha en mer nyanserad bild som ser mer kritiskt på vinsterna och motiven bakom hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen är att genom ett kritisk synsätt få en djupare förståelse för hälsofrämjande arbete, bortom den förskönade bilden som visas i litteratur och media. Vi vill på detta vis undersöka vilka motiven bakom organisationers införande av hälsofrämjande arbete är och om eller hur motiven påverkar effekterna av hälsofrämjande arbete. Vi har gjort detta genom en enkätundersökning samt litteratur kring hälsofrämjande arbete och institutionell teori. Vi skickade ut en internetbaserad enkät till 188 organisationer i Stockholm varav 33 svarade, vilket var en förväntad siffra då vi vet vilket gensvar denna sorts enkäter brukar få hos organisationer. Enkäten handlar om organisationernas hälsofrämjande arbete och organisationernas omgivning. Det var viktigt för oss att använda en kvantitativ metod då vi ville ha flera organisationers åsikter och vanor för att få nyanserade svar och kunna analysera deras likheter och olikheter. Vårt teorikapitel är uppdelat i två huvudsakliga ämnesområden; hälsofrämjande arbete och institutionalism. Vi anser att institutionalism kan vara en anledning till varför organisationer använder sig av hälsofrämjande arbete. Vi har även redovisat för exempelvis lagar och regler angående hälsofrämjande arbete. I analys- och empirikapitlet så analyserar vi varför organisationer använder sig av hälsofrämjande åtgärder och redovisar resultatet av vår enkätundersökning. Vi går här igenom flera olika motiv, men ägnar den största delen till institutionalismen. Vi diskuterar då t.ex. hur stor del av vårt samhälle som hälsofrämjande åtgärder är och om de kan ses som ett institutionellt krav. Resultatet vi har kommit fram till genom vår uppsats är att det finns en mängd olika motiv bakom införandet av hälsofrämjande arbete och att motiven bakom införandet av hälsofrämjande arbete även påverkar effekten av de hälsofrämjande åtgärderna på arbetsplatserna. Vi har även kommit fram till att begreppet hälsofrämjande arbete är väldigt institutionaliserat, vilket även är ett av motiven som vi anser ligger bakom införandet av hälsofrämjande arbete i organisationerna. Vi anser att organisationerna ska behandla de hälsofrämjande åtgärderna som en vanlig ekonomisk satsning för att nå upp till de hälsofrämjande åtgärdernas maximala effekt, vilket de inte gör när de införs av andra motiv då vi märkt att de ofta inte mäter resultaten av åtgärderna då, vilket är viktigt för utvecklingen av hälsoarbetet.</p>

Bakgrund: K-regelverkets införande 2014 innebar för de flesta mindre svenska bolag en förvirring kring vilka val av redovisningsmetoder som skulle tillämpas för räkenskapsår 2014. Från detta år var det nämligen tvunget att utgå från ett K-regelverk med sina specifika regler. För fastighetsbolag som räknas som mindre bolag enligt ÅRL (SFS 1995:1554) fanns det härefter tre regelverk som de kunde utföra sin redovisning efter. I denna undersökning undersöker vi K2 och K3 regelverket. I det ena regelverket, K3, behöver en komponentindelning av byggnaden göras medan det i det andra regelverket, K2, inte är nödvändigt. Detta nya sätt att redovisa med en komponentindelning som ett val av K3 leder till skulle enligt vissa branschorganisationer leda till att K2 väljs i större utsträckning då tillämpning av K3 kräver mer administrativt arbete och därför blir mer kostsamt. Dock menar vissa forskare att en sådan förklaring inte är tillräcklig för att förklara redovisningsregelverk, speciellt inte i större organisationer. I större organisationer tenderar snarare det regelverk väljas som leder organisationen åt ett visst håll. Inom den vetenskapliga litteraturen finns det främst två teorier som behandlar val av redovisningsregelverk. I denna undersökning vänder vi oss till dessa två teorier: Institutionell Teori och Positiv Accounting Theory, och frågar oss om de också kan förklara svenska fastighetsbolags val av regelverk. Forskningsfråga: Kan fastighetsbolags val av K-regelverk förklaras genom någon av teorierna Institutionell Teori eller Positive Accounting Theory? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om fastighetsbolags val mellan redovisningsregelverken K2 och K3 kan förklaras med hjälp av IT och PAT. Resultat: I studiens resultat påvisas ett samband mellan kategorivariabeln Revisionsbyråer och valet av K3 samt för kategorivariabeln Storstad och valet av K3.

The study presents clear changes in the tasks in relation to the introduction of digitalization. The bookkeeping has evolved into a digitalized work approach that has helped the accountant to be able to perform a more efficient work with higher quality. The more experienced respondents mention customer relations as a change, they mention how it has changed from having personal meetings with the customers to communicating by email and video calls. The accountant lifts up multiple opportunities and challenges which followed digitalization. As previously mentioned, a change in customer relations is also brought up as a challenge for the more experienced respondents, because they believe it is important to build a strong relationship with customers.  Digitalization has removed the opportunity to create this relationship with the customers. On the other hand the younger respondents with less experience that did not have the opportunity to work alongside customers before the digitalization see this as something positive, because it streamlines the work and spares time for other tasks to work with according to the respondents. As a conclusion, the respondents highlight both opportunities and challenges that come with digitalization. Most of the answers match among the respondents, despite this, there still is dissenting opinions among the respondents. / Studien visar tydliga förändringar som skett i redovisningsekonomens arbetsuppgifter i förhållande till digitaliseringens införande. Bokföringen har utvecklats till ett digitalt arbetssätt som  hjälpt redovisningsekonomen utföra ett mer effektivt arbete med högre kvalite. Kundrelationer är en förändring som de mer erfarna respondenter nämner, hur det ändrats från att ha personliga möten med kunden till att kommunicera via mail och videosamtal.  Redovisningsekonomen lyfter upp flera möjligheter och utmaningar med digitaliseringen. Kundrelationer som tidigare nämnts som en förändring lyfts även upp som en utmaning för de mer erfarna respondenter, eftersom de anser det vara viktigt att bygga upp en stark relation till kunden och att detta försvann efter digitaliseringen. De Yngre respondenterna som inte arbetat med kunder före införandet av digitaliseringen ser detta som en möjlighet, därför att det effektiviserar arbetet och sparar tid till andra uppgifter enligt respondenterna. I helhet lyfter respondenterna upp både möjligheter och utmaningar med digitaliseringen där de flesta svaren stämmer överens bland respondenterna, trots detta finns det avvikande åsikter hos respondenterna.

The digitalization of society has developed rapidly in recent years and has not left any industry untouched. One of the professional groups that is greatly affected by the progress of digitalization is accounting consultants, where much of the basic work has become subject to automation. The study intends to investigate how the accounting consultant's professional role has changed as a result of digitalization by examining the change with the help of institutional theory. The purpose of the study is to create an understanding of how the accounting consultant's professional role has changed as a result of digitalization in accounting. To reach the purpose of the study, a qualitative research method with semi-structured interviews were chosen. The respondents in the study consist of eight accounting consultants with at least five years of experience in the industry and have been selected via a purposive sampling. Conclusions drawn from the study's results are that digitalization has affected the accounting consultant's professional role. Digitalization has contributed to an efficient work process and freed up time for other tasks. Based on the institutional theory, it is concluded that it is mainly two of the three pillars within the theory that has affected the change in the professional role. The normative pillar and the cultural-cognitive pillar have had an impact on the change that has taken place in the professional role, while the regulative pillar has not had as great an impact on the change. The results of the study demonstrate that the effects of digitalization have contributed to new standards being created within the industry and that the accounting consultants themselves have been involved and contributed to the development that has taken place within the industry.

Den svenska spelmarknadens lagar och regler som ger ett fåtal företag rätten att agera på marknaden genom det befintliga statliga monopolet har under de senaste åren förlorat sin kraft. Trots de lagar som stärker monopolet finns det ett stort antal spelbolag med sina verksamheter baserade utanför Sveriges gränser, som genom modern teknik i form av Internet, datorer och smartphones kan erbjuda svenska spelare spel för pengar online. Med avstamp i institutionell teori är syftet med uppsatsen att analysera hur den svenska spelmarknaden gått från att vara en starkt reglerad marknad till en konkurrensutsatt monopolmarknad. Genom att analysera förändringen som skett med stöd i teorier om institutionella förändringsprocesser har arbetet lett fram till slutsatsen att de svenska spellagarna urholkats på grund av den snabba tekniska utvecklingen samt att lagstiftningen varit reaktiv istället för att vara proaktiv. Detta har lett till att de aktörer som tidigt förstod internets genomslagskraft har luckrat upp gränserna för var och hur spel och handel bedrivs och har därmed också omdefinierat begreppet ”den svenska spelmarknaden”. Nya aktörer har äntrat marknaden och befintliga aktörer har blomstrat. De utlandsbaserade bolagen introducerade överlägsna idéer på marknaden vilket har lett till att gamla institutioner nu ifrågasätts vilket har lett den svenska spelmarknaden nu befinner sig i ett semiinstitutionaliserat läge.

Storbritannien beslutade år 2016 att gå ur EU, ett fenomen som kom att benämnas som ”Brexit”. Utträdet kommer att påverka de företag som är verksamma på den brittiska marknaden. Denna studie ämnar undersöka hur företagen förbereder sig inför Brexit. Utgångspunkten är institutionell teori där företag antas påverkas av förändringar i sin omgivning. Tre multinationella företag som bedriver verksamhet i Sverige och Storbritannien har studerats genom intervjuer med deras representanter. Även tre branschorganisationer har studerats på samma sätt, varav deras syn har använts i trianguleringssyfte för att stödja fallföretagens uttalanden. Analys har skett genom kodning av intervjuerna, med hjälp av nyckelord och teman.   Studiens resultat visar att endast ett av företagen förbereder sig inför Brexit. Utifrån analysen dras slutsatsen att företag som blir mer involverade i Brexit får en tydligare bild av dess framtida effekter, och därmed även förbereder sig i en högre grad.

Det finns mycket forskning och kritik om hur effektiva aktiebaserade incitamentsprogram är för företags prestation, trots det ökar implementeringen av dessa. Därför är syftet med denna studie att undersöka vilka argument företag använder för aktiebaserade incitamentsprogram och att utforma en förklaringsmodell. I litteraturgenomgången tas fem argument upp baserat på tidigare studier vilka är skapa målkongruens, attrahera och behålla personal, öka arbetsinsatsen, öka risktagandet samt efterlikna andra företag. För att ta reda på vilka argument som finns har intervjuer utförts på åtta företag med personer som är med och tar fram förslag till aktiebaserade incitamentsprogram. Resultatet visar att de vanligaste argumenten är att skapa målkongruens och attrahera och behålla personal, men också att företag till hög grad använder programmen för att andra företag gör det. Vidare uppkom även nya argument vilka är hålla nere fasta lönekostnader, öka engagemanget och belöna prestation. Förklaringsmodellen presenterar sedan argumentens samband och styrka till aktiebaserade incitamentsprogram

No description available.