<p>This dissertation aims to explore how an investment appraisal differs depending on if it is conducted by a municipal or a private real estate company. Municipal and private real estate companies are not performing on totally equal terms in the property market. A municipal company in Sweden has a public service mission. The consequence due to that mission is that they have limited yield potential but on the other hand the right to certain subsidies. They are also limited by the law of public purchasing (in Swedish: Lag om offentlig upphandling) in the investment process. A private real estate company comprehends under the Companies Act (in Swedish: aktiebolagslagen) which means that they are operated in a rent seeking purposes and because of the user cost method (in Swedish: bruksvärdesprincipen) they must take the rent into consideration for an equal apartment which is owned and operated by a municipal real estate company. This we believe will have implications in how they go on in an investment appraisal.</p><p>In an investment appraisal it is common to have a particular strategy or approach, also to use some sort of calculation to calculate the investments’ profitability and to set a return on the investment. An investment also means some kind of risk, especially in the real estate business as it often deals with large amounts. </p><p>We have in our dissertation done six case studies where we examined how the factors, which the theory says affects, affected respective respondent’s investment appraisal. From this we are able to explain how the investment appraisal differs between the two ownership forms.</p><p>We have, after empirical analysis, found that the investment appraisal differ depending on the ownership. The factors that proving this is strategy, risk, regulation and the cost of capital. The strategy is more adapted for each investment among the private real estate companies while the municipal real estate companies tend to implement the investment appraisal in a similar way each time. Risk consideration has been shown to be higher among the private real estate companies as they take the risk in consideration in several aspects and calculate a specific risk for each investment. Legislation affect the investment appraisal by the ownership form which determines what law will be applied. The cost of capital influence because private real estate companies generally have a higher rate.</p>

This dissertation aims to explore how an investment appraisal differs depending on if it is conducted by a municipal or a private real estate company. Municipal and private real estate companies are not performing on totally equal terms in the property market. A municipal company in Sweden has a public service mission. The consequence due to that mission is that they have limited yield potential but on the other hand the right to certain subsidies. They are also limited by the law of public purchasing (in Swedish: Lag om offentlig upphandling) in the investment process. A private real estate company comprehends under the Companies Act (in Swedish: aktiebolagslagen) which means that they are operated in a rent seeking purposes and because of the user cost method (in Swedish: bruksvärdesprincipen) they must take the rent into consideration for an equal apartment which is owned and operated by a municipal real estate company. This we believe will have implications in how they go on in an investment appraisal. In an investment appraisal it is common to have a particular strategy or approach, also to use some sort of calculation to calculate the investments’ profitability and to set a return on the investment. An investment also means some kind of risk, especially in the real estate business as it often deals with large amounts. We have in our dissertation done six case studies where we examined how the factors, which the theory says affects, affected respective respondent’s investment appraisal. From this we are able to explain how the investment appraisal differs between the two ownership forms. We have, after empirical analysis, found that the investment appraisal differ depending on the ownership. The factors that proving this is strategy, risk, regulation and the cost of capital. The strategy is more adapted for each investment among the private real estate companies while the municipal real estate companies tend to implement the investment appraisal in a similar way each time. Risk consideration has been shown to be higher among the private real estate companies as they take the risk in consideration in several aspects and calculate a specific risk for each investment. Legislation affect the investment appraisal by the ownership form which determines what law will be applied. The cost of capital influence because private real estate companies generally have a higher rate.

Sammanfattning   Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal?   Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram. Eleverna har erfarenheter av skolmisslyckanden.   Resultatet av denna studie visar att elevernas erfarenheter av institutionella elevsamtal är få. De syften eleverna upplevt med de samtal de tagit del av har till största delen handlat om lärarens tillrättavisningar av eleven. I få fall har de handlat om att eleven har presenterats valmöjligheter i sin skolgång. Eleverna har upplevt en bristande delaktighet vilket förklaras av att de känt sig anklagade utan att bli lyssnade på, att samtalen inte anpassats för att möjliggöra elevens deltagande samt att läraren inte tydligt uppgett vad han eller hon vill samtala om. Eleverna har haft svårt att se det meningsfulla med institutionella elevsamtal. De visar i stället på en känsla av att inte passa in, att lärarna varit till för andra elever och att de känt sig dömda på förhand. Den bild som konstrueras visar en ensam, anklagad och missförstådd elev. Eleven är medveten om sina svårigheter i samtalet och har idéer om hur han eller hon skulle kunna bli mer delaktig i dem.   Elevers erfarenheter visar att de institutionella samtalen med lärare eller speciallärare inte är den stödjande erfarenhet som är avsedd. Den slutsats som dras av denna studie är att eleverna är en näst intill outnyttjad resurs när det gäller speciallärarens möjligheter att utveckla och förbättra sina elevsamtal. Om samtalen upplevs mer meningsfulla och bereder eleven större möjligheter till deltagande så kan de institutionella elevsamtalen i väsentlig grad bidra till elevernas tillvaro och lärande i skolan.

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrån Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byråkratisk logik samt professionell logik. För att få en rättvis uppfattning ingår både kritiska och förespråkande källor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade källor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förståelse av ombildningskonsulters yrkesutövande. Studien visar på att yrkesgruppen främst verkar inom marknadslogiken på grund av den öppna, men samtidigt krympande marknaden. Inslag från de andra logikerna finns dock i form av krav på reglering samt utbildning. Studien ska ge oss en vidare och objektiv förståelse för ombildningskonsulter som yrkesgrupp.

During the past decade there have been a large increase of Swedish companies entering the Chinese market. It has been explained that entering the Chinese market can be the biggest challenge a firm will face. It has therefore been of great interest to study this problem. We have in this thesis chosen to study Swedish SME’s established in China, and how they have used their business network to overcome institutional barriers. This study also has the objectives of giving a description of the general procedures of setting up a business in China, and to prepare other firms that have plans on entering the Chinese on what the most common obstacles there are when setting up a business in China. To be able to fulfill our objectives a qualitative research method and an abductive research approach must be applied. The empirical findings will consist of primary data and that is collected through semi-structured interviews in both Sweden and China. The theoretical framework consists of theories regarding Institution theory, Business Network theory, and the concept of guanxi. In our analysis we have combined our empirical data with our theoretical framework to be able to analyze and answer to what extent a business network can be used to overcome institutional barriers when setting up a business in China. Through our analysis we have drawn the conclusion that through the business network’s knowledge, experience and guanxi it has made it possible for firms to set-up in China. Keywords Institutional Barriers, Legitimacy, Business Network, Experiential Knowledge, Guanxi, China.

Syftet med studien är att öka förståelsen för utvecklingssamtalets olika delar i förskolan så som syfte, känslor under och efter genomförandet samt eventuella problem som kan uppstå. Genom att intervjua förskollärare har vi författare fått ta del av deras erfarenheter kring utvecklingssamtal. Därför har vi författare ställt oss frågan vad utvecklingssamtal innebär utifrån förskollärares uppfattningar och erfarenheter. Hur tänker förskollärare kring utvecklingssamtal i förskolan? Vi författare har studerat tidigare forskning och låtit det ligga till grund för vår studie. Utifrån forskningen har sedan sex kvalitativa intervjuer genomförts på en förskola i en tätort i en medelstor kommun i södra Sverige. Resultatet har visat att beroende på erfarenheter och personlighet är svaren lika många som förskollärare. Vår studie visar att den normalisering och disciplinering som utvecklingssamtal innebär enligt den aktuella forskningen finns på den förskola där vår studie genomförs.

Bakgrund: Under flera sekel har världen upplevt finansiella kriser som satt sina spår i ekonomin och har fått effekter på ekonomins viktiga beståndsdelar. För att undvika kriser har diskussioner om riskhantering och regleringar växt fram för att skydda ekonomin. En effekt av den senaste finansiella krisen är uppkomsten av Basel III, som i Sverige kommer till uttryck i hårdare kapitaltäckningskrav. Den nya regleringen kommer innebära nya förutsättningar för de svenska storbankerna.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankerna strategiskt har agerat för att hantera kapitaltäckningsregleringar samt att beskriva hur deras arbete med riskhantering har utvecklats till följd av kapitaltäckningsregleringar.   Tillvägagångssätt: En kvalitativ undersökning har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Den kvalitativa undersökningen utgår från intervjuer med storbankerna samt genom kompletterande sekundärdata.   Resultat och slutsats: Resultatet av undersökningen stämmer överens med studiens teoretiska referensram och analysmodell. Studien har visat att storbankerna använder flera olika strategiska handlingssätt för att bemöta kapitaltäckningsregleringar; samtycke, kompromiss och manipulation. Studien har även visat att riskhanteringen har fått en mer central roll i storbankernas organisation.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Bakgrund: Underprissättning vid börsintroduktioner är ett väldokumenterat fenomen med flera teoretiska infallsvinklar, men kvarstår fortfarande som ett utav pusslen inom finansiell ekonomi. Underprissättningen, som avser en positiv avkastning efter första handelsdagens slut, skiljer sig i nivå mellan länder och över olika tidsperioder. Formella och informella institutioner är viktiga dimensioner för att förstå företagens och investerarnas strategier, vilket gör att den institutionella miljön även kan förväntas förklara skillnader i underprissättningsnivån. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur formella och informella institutioner kan förklara variationen i underprissättningsnivån mellan länder. Metod: Studien följer ett kvantitativt förhållningssätt där 16 hypoteser deduceras. Dessa hypoteser består av olika formella och informella institutionella faktorer som förväntas påverka underprissättningsnivån. Det empiriska materialet består av 6993 börsintroduktioner för perioden mellan 2006 och 2014 och utgör data från 25 länder med olika institutionella karaktärsdrag. Korrelationer undersöks genom en korrelationsmatris medan sambanden analyseras med hjälp av multipla regressioner. Resultat: Resultaten visar att den institutionella miljön har en signifikant påverkan på underprissättningsnivån. En högre kvalité på de formella institutionerna minskar underprissättningsgraden, främst som en följd av att problemen med informationsasymmetrier reduceras. Graden av underprissättning påverkas också av skillnader i informella institutioner där olika kulturella miljöer och normer framhäver skilda beteenden hos börsintroduktionens inblandade parter. / Background: IPO underpricing is a well-documented phenomenon with several theoretical approaches, but it is still one of the puzzles within financial economics. Underpricing, which refers to a positive return after the first day of trade, differ in level between countries and over time. Formal and informal institutions are important dimensions to understand the strategies used within businesses and by investors, which allows the institutional environment to also explain the variations in the level of underpricing. Purpose: The purpose of this study is to examine if and how formal and informal institutions can explain the variation in level of underpricing between countries. Method: The study follows a quantitative research approach where 16 hypotheses are derived. These hypotheses consist of different formal and informal institutional factors which are expected to explain the differences in the level of underpricing. The empirical data consists of 6993 IPOs between the period of 2006 and 2014 and represents 25 countries with different institutional characteristics. The correlations between the variables are examined in a correlation matrix while the relationships are analyzed by the use of multiple regressions. Conclusions: The results show that the institutional environment has a significant impact on the level of underpricing. A higher quality in the formal institutions reduces the level of underpricing, mainly because of reduced problems with information asymmetry. The level of underpricing is also affected by differences in informal institutions, where different cultural environments and values emphasize different behaviors of the IPO involved parties.

Background: Institutional investors today, own and control a big chunk of the outstanding shares belonging to large Swedish companies that are listed on the Swedish stock exchange. The large ownership means they have influence over the corporate strategy. How this influence is used affects every shareholder. For a long time, especially in the USA, there has been a debate regarding institutional investors and their influence over corporate investmenthorizons. The debate has mainly existed of critics being sceptic of what they see as an unmotivated focus on short-term earnings. As a resultat of the debate, researchers have studied the influence of institutional investors. Studies have reached different conclusions and the the debate is still ongoing. Purpose: The purpose of the study is to investigate if institutional investors, have influence over, corporations investmenthorizons. Method: Institutional investors are split into two groups. One group cointaining investors whom are expected to put pressure on companes to invest more long-term and one group with investors expected create a pressure on companies to invest less long-term. To measure short- and long-termism, research and development costs are used as a proxy-variable. A regressionsanalysis is then used on paneldata to test for expected relationships. Conclusions: The result shows, institutional investors, cathegorized as long-term investors, having a statistically significant relationship with increasing costs for research and development. No statistically significant relationship can be found between the group of investors, cathegorized as short-term institutional investors and costs for research and development. / Bakgrund: Institutionella investerare äger och kontrollerar idag en stor andel av svenska storbolag. Den stora ägarandelen innebär ett ökat inflytande över företagens verksamheter. Hur detta inflytande används påverkar samtliga aktieägare. Det har nu under en längre tid, i framför allt USA, funnits en debatt kring den institutionella investerarens inflytande över företagens investeringshorisonter. Debatten har främst besått av kritik mot ett omotiverat fokus på kortsiktig lönsamhet, undersökningar har genomförts med blandade resultat som inte satt stopp på debatten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om institutionella investerare har någon påverkan på investeringshorisonter som används av företagen de äger aktier i. Metod: Institutionella investerare kategoriseras i två grupper. En grupp av institutioner förväntas påverka företag att investera mer långsiktigt och en som förväntas påverka företag att investera mindre långsiktigt. För att mäta företags investeringar för framtiden används proxy-variabeln forskning och utveckling. För att empiriskt testa hypoteserna som formulerats utförs en regression på insamlad paneldata. Resultat: Studiens resultat visar att institutionella investerare som kategoriserats som långsiktiga har ett statistiskt signifikant samband med ökade kostnader för forskning och utveckling. Inget statistiskt signifikant resultat kan utläsas för att vad vi kategoriserar som kortsiktiga institutionella investerare har någon påverkan på företagens investeringshorisont.