Finland is like Sweden, Denmark, and Norway a stable democracy. Political rights are well developed and according from reports made by Freedom house, all the Nordic countries are classified as free. Therefore, they have perfect conditions to reach a high turnout. The Nordic states are very like each other, there are no big differences between the Nordic political systems. All the Nordic states are using a proportional election system and each country only has one chamber. Despite our similarities, the voting turnout in Finland is significantly lower than in the other Nordic states. For the last elections, Sweden and Denmark have never had a turnout below 80 percent in their parliament elections and Norway has not been under the level of 75 percent. Finland on the other hand has been struggling with their political turnout for a long time.  I chose to do a case study and my case is Finland and their low turnout in parliament elections. My theory was developed by Sören Holmberg and Henrik Oscarsson and this theory can explain why some states have a low turnout and why some states has a high turnout.  In the case of Finland, they have a low turnout for number of reasons. Their institutional design, contextual factors like political options and individual factors like unemployment.

Svensk förskola står inför stora utmaningar gällande kompetensförsörjningen. Allt för få söker sig till förskollärarutbildningen, samtidigt som det finns krav på att enbart förskollärare – och inte förskolans andra yrkeskategori barnskötare – kan få tillsvidaretjänster. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur barnskötarelever konstruerar och förhåller sig till den bild av barnskötarprofessionen som konstrueras i utbildningspolitiska dokument, och om den lokala aktören, Norrköpings kommun, på utbildningsfältet och deras logik och strategi. Studien tar avstamp i Foucaults styrningsmentalitetsteori, i den nyinstitutionella teorins logikbegrepp, och i socialkonstruktivistiska perspektiv som kontextualiserar samhället inom nyliberalismens logik. Studien är kvalitativ och består av intervjuer och dokumentanalys. Analysen visar att barnskötarutbildningen och barnskötarprofessionen konstrueras i speglingen mot förskollärarutbildningen- och professionen, vilket innebär att barnskötare tillskrivs lägre status. Konstruktionen av barnskötare sker även genom att det värde som professionen traditionellt har kopplats till – omsorg – ges mindre och mindre utrymme i utbildningspolitiska dokument, samtidigt som de värden som förskollärarprofessionen kopplas till – utbildning och lärande – får större utrymme. Analysens huvudsakliga poänger visar att Norrköpings kommun rymmer flera logiker som konkurrerar med varandra, och att elever på barnskötarutbildningen har en annan logik och strategi. Det finns en distinkt diskrepans mellan logikerna, både de som förmedlas av respektive aktör, men också inom respektive aktör. På så vis framträder flera olika bilder som inte hänger ihop – ologiska logiker.

Titel: Lyxvarumärkens identitetskris i digitaliseringen: en studie som skapar förståelse för hur varumärken hanterar olika logiker som samexisterar på marknaden. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Josefin Eriksson och Josefine Gustafsson Handledare: Signe Jernberg och Peter Edlund Datum: 2019 - juni Syfte: Vårt syfte med den här uppsatsen var att förstå hur företagen hanterar olika logiker som samexisterar på marknaden vid varumärkesbyggande. Vi ville se hur varumärken tar sig an förnyelse på marknaden och hur de arbetar för att inte tappa sin tradition i varumärkesidentiteten. Metod: För att besvara syftet har vi utgått från en semiotisk innehållsanalys av bilder på utvalda varumärkens Instagramkonto för att se hur de hanterar den nya eran av digitalisering och ny logik gällande synlighet samt tillgänglighet. Resultat & slutsats: Det finns olika reaktioner i hur varumärken väljer att hantera den nya marknadslogiken, samtliga utvalda varumärken har anpassat sig i nivå av att skaffa ett Instagramkonto men sedan ser appliceringen och engagemanget olika ut, vilket resulterar i hur väl varumärket lyckats att hantera den nya logiken. Uppsatsens bidrag: Vårt teoretiska bidrag landar i att skapa mer förståelse om varumärkens hantering av motstridiga logiker som samexisterar på marknaden och hur de arbetar för att bibehålla sin varumärkesidentitet. Vår forskning visar på att, hur ett företag hanterat olika logiker för att bibehålla varumärkesidentiteten beror på hur öppet företaget är för att influeras av en ny logik. Ett sätt att hantera olika logiker som samexisterar på marknaden i varumärkesbyggande är genom att behålla det viktigaste i sin traditionella logik och anpassa den med en detalj från den nya logiken, för att på så vis inte tappa varumärkesidentiteten. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan göras utifrån ett kundperspektiv för att undersöka hur kunder och allmänheten uppfattar motstridiga logikers påverkan på varumärkesidentiteten. Ett annat intressant forskningsförslag är att utveckla vår studie genom att göra en liknande studie men med ett annat empiriskt exempel eller andra lyxvarumärken för att utveckla kunskapen över hur andra företag hanterar varumärkesidentiteten när olika logiker samexisterar.Nyckelord: Varumärkesidentitet, varumärken, institutionella logiker, konkurrerande logiker / Title: Luxury brands identity crises in the digital age: A study that brings understanding about how brands handle different logics that coexist in the market. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Josefin Eriksson and Josefine Gustafsson Supervisors: Signe Jernberg and Peter Edlund Date: 2019 - june Aim: Our aim for this study was to understand how firms manage different logics that coexist in the marketplace when building a brand. We wanted to see how brands take on new logics in the market and how they work to not lose their tradition in the brand identity. Method: To answer our purpose, we have based our study on a qualitative semiotic content analysis of images at the Instagram profiles of selected brands to see how they manage the new era of technology and the new logic of visibility and availability. Results & Conclusion: There are various reactions from the brands regarding in how they choose to manage the new market logic. All selected brands have adapted to the level of getting an Instagram account, however, the application and the commitment looks different, which results in how well the brand has managed to handle the new logic. Contribution of the thesis: Our theoretical contribution is to create more understanding of the brand’s management of different logics that coexist in the market and how they work to maintain their brand identity. Our study shows that, how a company handle different logics to maintain the brand identity depends on how open the company is to be influenced by another logic. One way to handle different logics that coexist on the market when building a brand, is to maintain the most important detail in the traditional logic and adjust it with a detail from the new logic, to prevent from losing the brand identity. Suggestions for future research: Future research can be done from a customer perspective to investigate and receive information over how customers and the public perceive the conflicting logic’s influence on brand identity. It would also be interesting to develop our study with doing a similar study, but with another empirical example or other luxury brands to develop knowledge within how other companies handle different logics when building a brand. Key words: Brand identity, Brands, Institutional logics, Competing logics

<p>Denna uppsats analyserar de sociologiska processer som påverkar rollen vi spelar i olika situationer, vid denna studie berörs rollerna i croupierers yrkesliv. Croupieren arbetar med att driva, i detta sammanhang, Black Jack-spel på casinon och på krogar. Alla människor har en palett av olika roller som väljs automatiskt beroende på vilka situationer vi befinner oss i. Det finns både personliga och institutionella roller och jag är intresserad av att se hur dessa samarbetar eller motarbetar varandra och vilka faktorer som påverkar hur dessa utspelas och fungerar. Begrepp som roller, dramatiskt förverkligande och konstruktiva och destruktiva konflikter skall användas som en väsentlig del i analyserandet av croupierernas roller och rollskifte som sker. Med hjälp av intervjuer och observation kommer denna kvalitativa studie förhoppningsvis kunna öppna nya forskningsområden inom spelande och spel om pengar. </p>

<p><strong>Problembakgrund:</strong> Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> <em>Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden?</em></p><p><strong>Uppsatsens syfte:</strong> Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende. Samt om de variabler som tidigare mätt investmentbankernas anseende stämmer överens med hur institutionella investerare ser på det i dag och om det finns ytterligare variabler som kan vara relevanta.</p><p><strong>Metod:</strong> Datainformation är insamlad genom en kvalitativ metod som har införskaffats genom telefonintervjuer av fem olika institutionella investerare inom pensionsbolag. Intervjuerna genomfördes med ansvariga förvaltare som investerat i svenska börsintroduktioner.</p><p><strong>Resultat:</strong> Studien har visat att investmentbankernas tidigare prestationer är det som institutionella investerare ser som viktigast för investmentbankens anseende och styrelsen är det minst viktigast, detta på grund av att styrelsen befinner sig på en helt annan nivå än nivån som investerarna arbetar på. Samt har det visat sig att de enskilda analytikernas anseende inom investmentbanken också är viktigt vid beslut om institutionella investerare ska investera eller inte.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Anseende, investmentbank, institutionella investerare, tillgång, ledarskap, branschkunskap, ålder, storlek.</p>

<p>I denna uppsats studeras Sveriges sysselsättningstillväxt i ett jämförande perspektiv. En rad faktorer som kan bidra till att förklara de stora skillnader i sysselsättningstillväxt som finns mellan OECDländer 1979-2003 undersöks. Viktigast är tillväxten i befolkning i arbetsför ålder följt av landets konjunkturläge. För länder med i övrigt liknande förutsättning är institutionella faktorer viktiga för att förklara skillnader mellan länder.</p><p>Sverige har haft en i jämförelse mycket svag sysselsättningstillväxt 1979-2003. Detta tycks inte bero på att Sverige skulle ha en ogynnsam ursprunglig branschstruktur utan i huvudsak på andra landspecifika egenskaper. En stark produktivitetstillväxt har sammanfallit med lägre sysselsättningstillväxt, men det är oklart om det finns en betydande kausalitet som går från produktivitet till sysselsättning eller tvärt om. På lite längre sikt leder högre produktivitet framförallt till en högre levnadsstandard och inte till lägre aggregerad sysselsättning. Hög ursprunglig sysselsättningsgrad samt institutionella faktorer såsom höga skatter, hög arbetslöshetsersättning och starka fackföreningar torde ha förstärkt den sysselsättningshämmande utveckling som orsakats framförallt av 1990-talets djupa lågkonjunktur och den svaga befolkningsutvecklingen.</p>

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende. Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden? Uppsatsens syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende. Samt om de variabler som tidigare mätt investmentbankernas anseende stämmer överens med hur institutionella investerare ser på det i dag och om det finns ytterligare variabler som kan vara relevanta. Metod: Datainformation är insamlad genom en kvalitativ metod som har införskaffats genom telefonintervjuer av fem olika institutionella investerare inom pensionsbolag. Intervjuerna genomfördes med ansvariga förvaltare som investerat i svenska börsintroduktioner. Resultat: Studien har visat att investmentbankernas tidigare prestationer är det som institutionella investerare ser som viktigast för investmentbankens anseende och styrelsen är det minst viktigast, detta på grund av att styrelsen befinner sig på en helt annan nivå än nivån som investerarna arbetar på. Samt har det visat sig att de enskilda analytikernas anseende inom investmentbanken också är viktigt vid beslut om institutionella investerare ska investera eller inte. Nyckelord: Anseende, investmentbank, institutionella investerare, tillgång, ledarskap, branschkunskap, ålder, storlek.

I denna uppsats studeras Sveriges sysselsättningstillväxt i ett jämförande perspektiv. En rad faktorer som kan bidra till att förklara de stora skillnader i sysselsättningstillväxt som finns mellan OECDländer 1979-2003 undersöks. Viktigast är tillväxten i befolkning i arbetsför ålder följt av landets konjunkturläge. För länder med i övrigt liknande förutsättning är institutionella faktorer viktiga för att förklara skillnader mellan länder. Sverige har haft en i jämförelse mycket svag sysselsättningstillväxt 1979-2003. Detta tycks inte bero på att Sverige skulle ha en ogynnsam ursprunglig branschstruktur utan i huvudsak på andra landspecifika egenskaper. En stark produktivitetstillväxt har sammanfallit med lägre sysselsättningstillväxt, men det är oklart om det finns en betydande kausalitet som går från produktivitet till sysselsättning eller tvärt om. På lite längre sikt leder högre produktivitet framförallt till en högre levnadsstandard och inte till lägre aggregerad sysselsättning. Hög ursprunglig sysselsättningsgrad samt institutionella faktorer såsom höga skatter, hög arbetslöshetsersättning och starka fackföreningar torde ha förstärkt den sysselsättningshämmande utveckling som orsakats framförallt av 1990-talets djupa lågkonjunktur och den svaga befolkningsutvecklingen.

Sammanfattning   I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som sträcker sig från andra hälften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lånade från Rolf Torstendahl kan uppsatsen sägas röra sig från tiden för ’den organiserade kapitalismen’ fram till tiden för ’den participatoriska kapitalismen’. Särskilt intresse ägnas åt att arbetarskyddslagstiftningen först år 1963 utvidgades till att också omfatta de anställda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrån det faktum att politiker inte bara är förtroendevalda till uppgift att företräda medborgarna, utan också är arbetsgivare åt dem som arbetar i det allmännas tjänst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av värderingar utgår uppsatsen från antagandet att aktörers handlingsutrymme begränsas av olika hinder som uppställs av ’det institutionella arvet’. Den empiriska undersökningen inriktas på riksdagens behandling åren 1943 till 1963 av frågan om huruvida arbetarskyddslagens tillämpningsområde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte. Materialet utgörs i detta avsnitt av sådant riksdagstryck som motioner, propositioner och riksdagsprotokoll. I detta material återfanns ingen diskussion som tog upp frågan om politikers roll som arbetsgivare. Denna roll verkar inte ha varit något som politikerna själva reflekterade över. Att utvidgningen av arbetarskyddslagens tillämpningsområde till att omfatta den offentliga förvaltningen inte skedde år 1949 utan först år 1963 förklaras huvudsakligen av dels det institutionella arvets betydelse, dels det faktum att den år 1949 bildade myndigheten arbetarskyddsstyrelsen var drivande i frågan.   Nyckelord: arbetarskyddslagen, institutionella hinder, offentlig förvaltning, rörelse, verksamhet, politiker som arbetsgivare.

Att SEB fick göra en kontraktion av sin verksamhet och skifta fokus mot företagskunderna i Tyskland berodde delvis på förändringar i de institutionella villkoren. Följande studie beskriver och analyserar SEB:s förvärv och försäljning av sin tyska kontorsverksamhet. En bakgrund ges till SEB:s expansion i Tyskland samt processen fram till kontraktionen. Empirin har huvudsakligen införskaffats genom djupgående semistrukturerade intervjuer och ställs mot en modell för svenska bankers internationaliseringsprocess i vår analys. Vår studie visar på vikten av att anpassa sig efter och ta till sig skillnader i kultur och marknadsstruktur när man expanderar internationellt.A