• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Sysselsättningstillväxt i Sverige och OECD

Stadin, Karolina January 2008 (has links)
<p>I denna uppsats studeras Sveriges sysselsättningstillväxt i ett jämförande perspektiv. En rad faktorer som kan bidra till att förklara de stora skillnader i sysselsättningstillväxt som finns mellan OECDländer 1979-2003 undersöks. Viktigast är tillväxten i befolkning i arbetsför ålder följt av landets konjunkturläge. För länder med i övrigt liknande förutsättning är institutionella faktorer viktiga för att förklara skillnader mellan länder.</p><p>Sverige har haft en i jämförelse mycket svag sysselsättningstillväxt 1979-2003. Detta tycks inte bero på att Sverige skulle ha en ogynnsam ursprunglig branschstruktur utan i huvudsak på andra landspecifika egenskaper. En stark produktivitetstillväxt har sammanfallit med lägre sysselsättningstillväxt, men det är oklart om det finns en betydande kausalitet som går från produktivitet till sysselsättning eller tvärt om. På lite längre sikt leder högre produktivitet framförallt till en högre levnadsstandard och inte till lägre aggregerad sysselsättning. Hög ursprunglig sysselsättningsgrad samt institutionella faktorer såsom höga skatter, hög arbetslöshetsersättning och starka fackföreningar torde ha förstärkt den sysselsättningshämmande utveckling som orsakats framförallt av 1990-talets djupa lågkonjunktur och den svaga befolkningsutvecklingen.</p>
2

Sysselsättningstillväxt i Sverige och OECD

Stadin, Karolina January 2008 (has links)
I denna uppsats studeras Sveriges sysselsättningstillväxt i ett jämförande perspektiv. En rad faktorer som kan bidra till att förklara de stora skillnader i sysselsättningstillväxt som finns mellan OECDländer 1979-2003 undersöks. Viktigast är tillväxten i befolkning i arbetsför ålder följt av landets konjunkturläge. För länder med i övrigt liknande förutsättning är institutionella faktorer viktiga för att förklara skillnader mellan länder. Sverige har haft en i jämförelse mycket svag sysselsättningstillväxt 1979-2003. Detta tycks inte bero på att Sverige skulle ha en ogynnsam ursprunglig branschstruktur utan i huvudsak på andra landspecifika egenskaper. En stark produktivitetstillväxt har sammanfallit med lägre sysselsättningstillväxt, men det är oklart om det finns en betydande kausalitet som går från produktivitet till sysselsättning eller tvärt om. På lite längre sikt leder högre produktivitet framförallt till en högre levnadsstandard och inte till lägre aggregerad sysselsättning. Hög ursprunglig sysselsättningsgrad samt institutionella faktorer såsom höga skatter, hög arbetslöshetsersättning och starka fackföreningar torde ha förstärkt den sysselsättningshämmande utveckling som orsakats framförallt av 1990-talets djupa lågkonjunktur och den svaga befolkningsutvecklingen.

Page generated in 0.1002 seconds