<p>Syftet med denna studie var att undersöka institutionella föreställningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhållningssättet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar från Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering på bostadsmarknaden, framställdes som en fråga för ’dem’ ’invandrarna’, eller personer med låg socioekonomisk status. Dessa samhällsgrupper sågs som ’problemet’ eller som segregerade och därmed disintegrerade. Diskurserna förmedlade vidare om dessa grupper som orsaken till sin egen segregation, där samhällets och institutionernas roll ej problematiserades. Diskurserna innehöll även ’oavsiktliga’ normaliseringar inom forskningsområdet, vilka kan ses som ’hjälpmedel’, för att reproducera de rådande ojämnlikheterna i samhället genom ett diskursivt, skapande och upprätthållandet av ’vi’ och ’dem’, en diskursiv dikotomi. Den makt som utövades i och genom dessa diskurser kan tänkas få konsekvenser för den enskilde individen och därför bör dessa strukturer medvetandegöras.</p>

<p>The purpose of this essay is to study causes for the lack of political trust in Europe and especially in Sweden. The essay starts with a presentation of two theories about the reasons for low political trust. Robert D. Putnam among others presents a theory that gives social capital an important role when viewing the low political trust. As Putnam sees it a person that participates in any kind of organization, political or not, develop trust for other human beings that in the long run affects political trust. Pippa Norris on the other hand is convinced that political trust is connected to the performance of political institutions. She claims that for example corruption is strongly relates to political trust. The citizens of a country in which corruption is common will not trust politicians as much as the citizens in a nation where corruption is lower. In this essay, I present the current levels of trust in politicians and parliament in the countries that participate in the cross-national public opinion survey European social Survey (ESS). The investigation shows that Denmark, Finland and Switzerland have got the highest levels of political trust and that Poland, Czech Republic and Portugal have got the lowest. My analysis shows that neither gender nor age makes any difference in political trust. The comparison between political trust and participation leads to the conclusion that citizens that participate in politics have more political trust irrespective of which kind of organization they participate in. I also compare political trust and a corruption index. That comparison shows that a high level of corruption is related to a lowlevel of political trust.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att kartlägga struktur och generella drag hos kundsamtal i en lanthandel samt att studera improvisation, dvs. hur språket varierar beroende på samtalspartner, i dessa samtal.</p><p>Femtiotre samtal har spelats in i kassan i en uppländsk lanthandel. Inspelningarna är det huvudsakliga materialet och ligger till grund för analysen, men de har kompletterats med kortare intervjuer.</p><p>Samtalens organisation följer i stora drag transaktionsprocessen. Samtalen är uppdelade i fem faser. Endast en av dessa, betalfasen, är obligatorisk och längden på faserna varierar mellan olika samtal. Samtalen är längre, mer varierade och innehåller mer relationellt tal än kassasamtal som tidigare studerats. Liksom i andra studerade servicesamtal är dock rollerna som kund och kassör tydligt åtskilda och maktrelationen dem emellan asymmetrisk.</p><p>Improvisation är en självklar del av samtalen som används för att förhandla fram vad som ska ske härnäst och upprätthålla goda relationer. Ett improviserat beteende hjälper kassören att handskas med dilemmat att bevara en god relation till kunden samtidigt som man ska leva upp till butikens krav på lönsamhet.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka institutionella föreställningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhållningssättet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar från Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering på bostadsmarknaden, framställdes som en fråga för ’dem’ ’invandrarna’, eller personer med låg socioekonomisk status. Dessa samhällsgrupper sågs som ’problemet’ eller som segregerade och därmed disintegrerade. Diskurserna förmedlade vidare om dessa grupper som orsaken till sin egen segregation, där samhällets och institutionernas roll ej problematiserades. Diskurserna innehöll även ’oavsiktliga’ normaliseringar inom forskningsområdet, vilka kan ses som ’hjälpmedel’, för att reproducera de rådande ojämnlikheterna i samhället genom ett diskursivt, skapande och upprätthållandet av ’vi’ och ’dem’, en diskursiv dikotomi. Den makt som utövades i och genom dessa diskurser kan tänkas få konsekvenser för den enskilde individen och därför bör dessa strukturer medvetandegöras.

Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden. Ett viktigt begrepp som används är CSR som står för Corporate Social Responsibillity och behandlar företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar. Många fondbolag erbjuder etiska fonder och måste därmed erhålla information för att säkerställa att deras fonder följer etiska riktlinjer. Företagens hållbarhetsredovisning kan vara en del av bedömningsunderlaget, dock finns det en risk att företagen försöker förfina bilden av sig själva. För att en utveckling ska åstadkommas krävs det dialoger om företagens hållbarhetsarbete och ägarna bör även ställa krav och påverka företagen för att driva på utvecklingen. Syfte: Syftet är att förklara hur institutionella ägare bedömer företagens hålbarhetsarbete för att säkerställa att deras fonder följer etiska värderingar, samt att jämföra och beskriva relationen mellan hållbarhet och finansiella faktorer. Undersökningen ska även förklara hur de institutionella ägarna använder sig av hållbarhetsredovisningen. Vi vill även identifiera vilka krav som ägarna ställer på företagen, samt hur ägarna påverkar företagen inom hållbarhetsområdet. Studien ska gestalta hur företagen kan utvecklas inom hållbarhet med utgångspunkt från ägarna. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till hur de största fondbolagen i Sverige bedömer företagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Valet av institutionella ägare berodde på att allt fler erbjuder etiska fonder till sina kunder eller har etiska riktlinjer. Metod: I vår forskningsansats har vi valt att använda oss av en induktiv ansats då den bäst beskriver hur vi har arbetet under studiens gång. I vår forskningsstrategi utgick vi från den kvalitativa strategin eftersom att våra forskningsfrågor är kvalitativt inriktade och vi betonar respondentens uppfattningar och tolkningar, samt vill även framhäva deras synpunkter kring ämnet. Slutsats: Fondbolagen bedömer företagen genom att använda sig av både positiva och negativa analyser, där etiska kriterier används tillsammans med finansiella. Vi har även observerat att de finansiella kriterierna är dominanta när det gäller fondbolagens analysering av företagen som de väljer att investera i. De utgår från dessa kriterier först, för att sedan komplettera med etiska kriterier. Forskningen gav oss en insyn om att hållbarhetsredovisningen används vid bedömningen av företagens hållbarhetsarbete, dock inte av alla fondbolagen vi talat med, men det anses vara en viktig informationskälla för en del. Tillförlitligheten och kvaliteten varierar men även anses erfarenhet vara det bästa verktyget för trovärdighetsbedömningen. Respondenterna vill inte ställa för höga krav, men ger gärna förslag på hur företagen ska agera. Vi har observerat ett aktivt ägande hos fondbolagen i form av dialoger, samt annan kommunikation mellan fondbolag och företag, allt för att driva på företagens utveckling. Slutligen har vi under forskningens gång observerat olika brister som vi omarbetar till råd för företagen som upprättar hållbarhetsredovisning, eller ska utveckla en sådan.

Syftet med denna studie har varit att besvara frågan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anställde. Att ställa frågan ”är det värt det” innebär att se om den anställde upplever att medarbetarsamtalet är en givande kommunikationsform eller om den anställde känner det som ett otillfredsställande samtal. Uppgifterna och svaren är inhämtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vårdsektorn. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på semistrukturerade intervjuer. Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredställande när det gäller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anställda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anställda. Vad studien också visar är att de anställda upplever sin chef och kontakten med chefen på olika sätt beroende på situation och kontext. Vi har utgått ifrån teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvång samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet. Den anställdes emotionella arbete påverkas av rollen den anställda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen påverkas av status och ställning. / The purpose of the studie is to examine how a performance review is perceived by the employee. By asking the question”is it worth it” the study aims to see however the employees perceive the performance review as a fruitful tool of communication. The empirical data is collected by interviewing a business unit within the private healthcare sector. The study has a qualitative approach and semi structured interviews are used. The study has shown that a performance review is not perceived as satisfying regarding the communication between the subordinate and the superior. The communication should rather be an open one between all the employees and the superiors. It has also been shown that the employees perceive the communication to their superiors differently depending on the situation and context. The employee's emotional work is influenced by the role of the employees perceive as appropriate for the occupation, and the relationship to the superior is affected by the status and position.

As a consequence of a turbulent financial market with recurring recessions, the Basel regime was developed, an institutional change with the purpose to create enhanced financial stability through increased capital requirements and increased scrutiny of internal procedures. The Basel regime is an often recurring element in social debates where various aspects are discussed, one of which is whether it maintains its purpose to secure financial stability or whether it is cost effective, and if not, who gets affected by these potential costs. The majority of previously conducted research within this area agrees with the opinion that changes in the regulatory framework within the financial markets, such as the Basel regime, has led to reduced risk of bankruptcy for the banks which has contributed to increased global financial stability. However, research illustrates that these types of changes in the regulatory framework impose a financial burden leading to contradictions in the division of these costs between costumers and shareholders. This dissertation has been conducted from a shareholders perspective, out of which the study ́s three hypothesis has been created from. The data in this study is built upon the stock price from the three largest available banks’ shares (based on total assets), in the 26 countries which are represented in the Basel committee from (2007) to (2013). Calculations of the shares’ systematic risk (beta-value), return, and risk-adjusted return (Treynors ratio) throughout a period of time have been conducted in order to later be tested and lead to statistically significant results and thereby display whether the hypotheses were valid or not. The result of the study indicated that the systematic risk of these shares have declined from (2007) to (2013), which is a confirmation that the Basel regime has fulfilled its purpose in reducing the risk within the banks. However, the study has not been able to show that the return or risk-adjusted return had been condensed, a result which suggests that it is not the banks’ shareholders who carries the costs for alterations of the regulations within financial markets. / Till följd av en turbulent finansiell marknad med återkommande finanskriser utvecklades Baselregimen, en institutionell förändring med syftet att skapa ökad finansiell stabilitet genom bland annat ökade kapitalkrav och skärpta tillsynskrav av interna processer. Baselregimen är ofta förekommande i samhälleliga debatter där olika aspekter diskuteras, så som huruvida den lyckas uppfylla sitt syfte om att skapa ökad finansiell stabilitet eller om huruvida den är kostsam och vem som i så fall drabbas av eventuella kostnader. Majoriteten av tidigare forskning är överens om att regelförändringar inom finansiella marknader, så som Baselregimen, lett till minskad konkursrisk i banker vilket bidragit till ökad global finansiell stabilitet. Dock påvisar forskningen att denna typ av regeländringar är kostsamma, vilket leder till motsägelser kring hur kostnadsfördelningen mellan kunder och aktieägare ser ut. Valet föll i denna uppsats på att studera aktieägarnas perspektiv, vilket studiens tre hypoteser skapats utifrån. Datan har i denna studie utgjorts av aktiekurser från tre av de tillgängliga största bankernas aktier (baserat på totala tillgångar), i de 26 länder som finns representerade i Baselkommittén från år (2007) till år (2013). Beräkningar av bankaktiernas systematiska risk (betavärde), avkastning och riskjusterade avkastning (Treynors kvot) över tiden har genomförts för att sedan testats och leda fram till statistiskt signifikant påvisbara resultat och därmed huruvida hypoteserna förkastas eller inte. Studiens resultat påvisar att den systematiska risken i bankaktierna har sjunkit från år (2007) till år (2013), vilket är en bekräftelse på att Baselregimen uppnått sitt syfte om att sänka risken i bankerna. Dock har inte studiens resultat kunnat påvisa att bankaktiernas avkastning eller riskjusterade avkastning sjunkit, ett resultat som tyder på att det inte är bankernas aktieägare som får bära kostnaden för regelförändringar inom finansiella marknader.

Den svenska skolan har genomgått drastiska förändringar de senaste decennierna. New PublicManagement-idéerna som trädde in i den offentliga sektorn under tidiga 90-talet innebar förändringari strukturer och processer, bland annat inom skolan i syfte med att ersätta professionell egenkontrollmed management i hopp om att skapa kontrollerbarhet och effektivitet. De nya idéerna som infördesersatte inte de gamla styrningsmodellerna. Det blev istället mycket av allt vilket benämns sominstitutionell trängsel. Flera forskare poängterar att som följd av detta har skolaktörerna ett komplextsammanhang att förhålla sig till, då det råder flera styrningslogiker. Då vi intresserar oss av hur dessalogiker påverkar skolaktörernas arbete har vi utfört en mindre fallstudie på en kommunal skola. Syftetmed studien är att få kunskap om vilka institutionella logiker som synliggörs när skolaktörer talar omsitt arbete och vad samexistensen av flera styrningslogiker inom skolan gett för påverkan förskolaktörernas vardagliga arbete. Resultatet visar på att tre institutionella logiker synliggörs -marknadslogik, byråkratisk logik och profession. Deras påverkan på skolaktöreras arbete tas i uttrycki bland annat en stramare budget att förhålla sig till, större krav på marknadsföring av skolan,upplevelser av minskade möjligheter att fatta beslut och påverka och ökat dokumentationsarbete.Krockarna som uppstår mellan styrningslogikerna orsakar i sin tur stress hos skolaktörerna. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

The purpose of this thesis is to examine if the organisational reforms, commonly referred to as New Public Management, have led to an institutional arrangement that promotes corrupt behaviour among officials at the sub-national level. By using a theoretical framework which is based on rationality among actors within the current institutional arrangement it is suggested that these reforms have created an environment where bribes and nepotism will increase and spread. To test this theory, a statistical analysis of the relationship between the percentage of private contracting by public procurement in the elderly and disabled care, and the level of corruption in Swedish municipalities has been conducted. The results indicate that the percentage of private contracting in elderly and disabled care does not have a significant effect on the levels of corruption in the municipalities. Some guidance to why this might be the case is presented in the conclusion, where it is argued that the theoretical framework must include a wider and broader understanding of the root causes of corruption, and further studies on the relationship between public officials and private companies must be carried out.

Managementkonsultbranschen kännetecknas av högt tempo, långa arbetsdagar och prestationsdrivna individer. Trots det har balans mellan arbetsliv och privatliv blivit en viktig fråga. Genom att intervjua anställda på tre managementkonsultföretag har studien undersökt hur företagen arbetar med work-life balance samt vad som påverkar konsulternas möjlighet att nyttja arbetsgivarens insatser. Studien bekräftar att företags insatser för work-life balance påverkas av institutionella normer. Resultatet visar att managementkonsulters möjlighet att nyttja dessa insatser påverkas av förutsättningar i den professionella miljön; kulturellt stöd i form av ledarskap och stöd från kollegor, projektens karaktär genom förväntningar från kunder samt graden av autonomi och senioritet. Studien bidrar även med insikten att individen har det största ansvaret för sin work-life balance. Utöver det konstateras att work-life balance är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att det inte nödvändigtvis krävs en jämvikt mellan arbete och privatliv för att nå tillfredsställelse. Sammanfattningsvis verkar det finnas en konflikt mellan institutionella och professionella normer som gör det svårt att lyckas med insatser för work-life balance. Studiens resultat kan därför vara relevant för professionella tjänsteföretag och andra organisationer verksamma i branscher som utmärks av hög arbetsbelastning.