Denna studie fokuserar på studie och yrkesvägledare inom den kommunala vuxenutbildningen i två kommuner i norra Sverige. Där syftet med denna studie är att lyfta fram hur två olika kommuner upplever sin verksamhet utifrån fokusfrågor som berör b.la. arbetsuppgifter, organisation, gråzonsfrågor, kontaktvägar. Samt att titta på skillnader och likheter som finns mellan kommunerna för att se om det kan leda till några slutsatser kring om upplägg gör skillnad för hur stor arbetsbördan upplevs. Med hjälp av frågeställningarna i studien undersöks upplevelsen för vägledarna inom utvalda delar av vuxenutbildningens arbete för att se skillnader och likheter verksamheterna emellan. Frågorna har också varit till grund för den metod som studien valt, vilket är en kvalitativ enkät. Där till största del skriftliga svar gjordes för att fånga in upplevelsen som vägledarna har kring sitt arbete. Enkätsvaren analyserades delvis utifrån institutionell teori för att kunna se på likheter och skillnader mellan verksamheterna, samt utifrån tidigare forskning som lyfte fram likheter och skillnader mot andra myndigheter eller liknande verksamheter. Huvudresultatet som framkommit av denna studie är att vägledare inom båda kommunerna upplever att de utför onödigt arbete, som inte bör ligga på vägledaren att utföra. Som exempel på onödigt arbete är de frågor som vägledarna får som berör andra myndigheter.

De senare åren har det gått mode i tal om att sätta individen i centrum inom socialtjänsten. Självbestämmande och delaktighet är hörnstenar i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Men är brukarens behov styrande i praktiken? I uppsatsen studeras LSS-processen utifrån ett slags organisatoriska ideologier, s.k. professionella logiker, och hur de tar sig uttryck i praktiken. Sedan tidigare är det känt att professionella logiker som domineras av hierarkier respektive av klassisk kompetens konkurrerar med varandra. I det teoretiska ramverket deltar även en brukarmandatslogik.I denna etnografiska kvalitativa fallstudie studeras tre kommuner som i huvudsak har en välskött LSS-verksamhet. Huvudaktörer som studeras är biståndshandläggare på beställarenheter och baspersonal på utförarens boenden men också andra aktörer som filtrerar logikerna studeras. Logikernas principer och praktisk applicering av dessa analyseras utifrån kunskapsbas, kontroll, auktoritet och handlingsutrymme samt dokumentation. I analysen har jag kommit fram till att olika logiker visar sig olika starka i processens olika faser. Ett tydligt exempel på nyinstitutionell särkoppling är den formella uppföljningen handläggare ska göra av hur arbetet faktiskt genomförts i den boendes närmiljö. Här ser vi att den röda tråden som är tänkt att gå från beställare via utförare och tillbaka ibland tar en annan väg eller klipps av någonstans på vägen. Den informella samverkan pekar på större dynamik än den formella i samspelet mellan logikerna. / In the last few years, the idea of person-centered care within social services has grown in popularity, seen from a public discourse driven by the National Board of Health and Welfare. Inclusion and empowerment are cornerstones in the Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS). But is the individual’s mandate the ruling principle also in practice? In this essay, the municipal LSS process is studied from the viewpoint of professional logics and how they manifest in practice. Previous research has been carried out in the fields of classical professional logic and the competing organizational professional logic. Together with these, I examine a user-mandate professional logic. By using the qualitative methods of ethnography and case study, I study agents from three municipalities with an overall well-managed care for the target group. Principal agents are care managers and care givers’ staff working close to the residents. These functions are organizationally separated into different units where the manager investigate the individuals’ needs, forward investigations, and decisions to care givers and then review the given social services. Also studied are other agents that have a filtering function of the logics. The principles and practical application of the logics are analyzed from knowledge base, control, authority, discretion, and authority. In the analysis, I have concluded that the occurrence of the different logics varies in strength in the different phases of the process. One distinct example of an organizational decoupling is the formal review where the thought order of the process could be viewed as a “red thread”, running from manager to care giver and back. The empirics show that the read thread takes another route or is cut off somewhere along the route. The informal cooperation, rather than the formal, indicates greater dynamics in the interplay between the logics.

European banks have as a result of the latest financial crisis and regulations such as Basel III started to decrease their liquidity to commercial real estate in an attempt to decrease the commercial real estate related assets in their books. The decreased lending in combination with an estimated need of refinancing of approximately €500 billion among the European commercial real estate actors in the upcoming years have forced the European commercial real estate lending market to undergo some structural changes to cope with the emerged funding gap. As a result of the decreased bank lending European real estate debt funds are starting to emerge as fund managers tries to capitalize on the present state of the lending market. The main focus of this thesis is the present state of the European real estate debt fund market and the Nordic institutional investors’ attitude towards the asset class. The research is primarily based on data collection regarding the European real estate debt funds currently in the market and a survey sent to the Nordic institutional investors regarding their attitude towards the new asset class. The research found that the European real estate debt fund market is a new asset class that has experienced extensive growth since the beginning in 2007 and currently consists of 47 funds employing senior debt, junior/mezzanine debt and whole loan debt strategies. The present attitude among the Nordic institutional investors is rather positive with a majority expecting the asset class to grow further in the future. Some of the institutional investors have as of today undertaken investments in European real estate debt funds and many are expecting their own future allocation to the asset class to increase. Although the general attitude towards the asset class is positive there are some obstacles to overcome in order for the asset class to secure its growth in the future. The most evident issue is the definition problem among the Nordic institutional investors. However as the information and interest for the asset class increases the obstacles are most likely to decrease and path the way for further growth for the European real estate debt funds. / Europeiska banker har i efterdyningarna av den senaste finanskrisen, och på grund av nytillkomna reglementen som Basel III, minskat sin exponering mot den kommersiella fastighetssektorn i ett försök att reducera de fastighetsrelaterade tillgångarna i sina balansräkningar. Den minskade utlåningen till sektorn har i kombination med ett uppskattat omfinansieringsbehov på ca €500 miljarder bland de Europeiska fastighetsinvesterarna tvingat den Europeiska fastighetskreditmarknaden att undergå strukturella förändringar för att hantera den uppkomna finansieringsbryggan. Tillföljd av den minskade bankutlåningen mot sektorn har fondförvaltare i ett försök att kapitalisera på situationen startat fonder som inriktar sig på att investera i fastighetskrediter/utlåning till kommersiella fastighetsinvesterare. Huvudfokuset för detta examensarbete är att upplysa om den rådande situationen på den Europeiska marknaden för fastighetskreditfonder samt de nordiska institutionella investerarnas inställning till den nya tillgångsklassen. Examensarbetet är primärt baserat på datainsamling rörande de nu existerande Europeiska fastighetskreditfonderna samt en enkät besvarad av Nordiska institutionella investerare gällande deras inställning till tillgångsslaget. Undersökningen fann att Europeiska fastighetskreditfonder är ett nytt tillgångsslag som har upplevt kraftig tillväxt sedan början av 2007. Marknaden består idag av 47 fonder som inriktar sig på senior, junior eller hel finansierings utlåning till kommersiella fastighetsinvesterare. Den rådande inställningen till tillgångsklassen bland de nordiska institutionella investerarna är förhållandevis positiv och en majoritet förväntar sig att tillgångsklassen kommer att fortsätta växa i framtiden. En del av de institutionella investerarna har redan idag genomfört investeringar i det nya tillgångsslaget och flertalet förväntar sig att investera i Europeiska fastighetskreditfonder i framtiden. Trots den rådande positiva inställningen till tillgångsklassen fann undersökningen några hinder som behöver överkommas för att en fortsatt tillväxt skall ske i framtiden. Det mest uppenbara hindret är hur tillgångsklassen skall definieras av de institutionella investerarna. Allteftersom informationen och intresset för de Europeiska fastighetskreditfonderna ökar kommer dock hindrena troligen att minska och bana vägen för en fortsatt tillväxt för tillgångsslaget.

Svenska kommuner har under det senaste decenniet lagt allt större resurser på kommunikationsverksamhet i form av särskilda kommunikationsavdelningar och kommunikatörstjänster. Den här uppsatsen bygger på en intervjustudie där åtta kommunikatörer i fyra svenska kommuner har fått beskriva och reflektera över sina upplevelser av att jobba med kommunikation i kommunal förvaltning. Studien är förankrad nyinstitutionell organisationsteori, mer specifikt i teorierna om institutionella logiker. Med utgångspunkt i intervjumaterialet har jag försökt urskilja avspeglingar av de institutionella logiker, och konflikter och samspel logiker emellan, som på olika nivåer påverkar kommunikatörerna och kommunikationsarbetet i kommunerna. Som teoretiska referenspunkter har jag använt tre idealtyper av institutionella logiker; en demokratisk logik, en ekonomisk logik och en professionell logik. Sammantaget framträder en bild av den kommunanställde kommunikatören som del av en komplex institutionell miljö, i sitt dagliga arbete tvungen att förhålla sig till olika slags värden och logiker, och en bild av ett uppdrag som många gånger handlar om att göra avvägningar och vägval i mellanrummet mellan två ytterligheter – mellan samhällsinformation och glass- och ballongkommunikation. Många kommunikatörer betonar vikten av den förstnämnda, mer demokratiskt präglade, typen av kommunikation. Men på en övergripande nivå har kommunikatörerna snarare att förhålla sig till dominansen av en ekonomisk logik, som till exempel kommer till uttryck i deras egna beskrivningar av omgivningens förväntningar på kommunikatörsyrket och den kommunala kommunikationen; förväntningar om mer glass- och ballongutdelning och fler goda berättelser om kommunen, på bekostad av uppgiften att leverera objektiv samhällsinformation till kommunens medborgare. / During the last decade, Swedish local governments have increased input in developing separate communication departments and setting up specific communication functions, such as communications officers. This master’s thesis builds upon an interview study in which eight communications officers in four Swedish local governments (municipalities) describe and reflect upon their own experiences of working with communication in local public administration. The study draws on neo-institutionalist theory, more specifically on the theories of institutional logics. Based on the interview statements, I have tried to distinguish reflections of institutional logics, and conflict and interplay between logics, on different levels influencing communications officers and communication activity within the local government organisations. As reference points, I have used three ideal types of institutional logics; a democratic logic, an economic logic and a professional logic. Overall, an image has emerged of the local government communications officer as part of a complex institutional environment, in daily work compelled to adapt to different types of values and logics, and often engaged in navigating and making choices in the space between two extremes; community information and a more lightsome and shallow ice cream and balloons type of communication. Many communications officers emphasize the importance of the former, democratically encoded, kind of communication. But on the overall level, communications officers rather need to deal with the dominance of an economic logic, expressed for instance in their own descriptions of the surrounding expectations of their occupational role and local government communication in general; expectations of handing out more ice cream and balloons, and telling more happy stories about the municipality, at the expense of the task of carrying out objective information to local citizens.

Public organizations can collaborate, cooperate or coordinate efforts to reach politically set goals. For the Migration Agency and higher education institutions such as universities, cooperation is required to manage the process when an international student from a third country has chosen to study in Sweden at a Swedish university. The purpose of the essay was to investigate the complex phenomena that different public organizations can face when anorganizing process takes place. The essay is a study in what is described as ”Government” in which the cooperation between authorities is central. The essay's methodology is based on aqualitative study with social constructivism as an analysis tool in the understanding of how organizations are constructed. The qualitative study consisted of seven semi-structured interviews with staff from the Swedish Migration Agency and Universities. These individuals have been able to highlight the different institutional logics that delimit and unite activities. The theoretical ground is based on new institutional theory with a starting point in institutional logics and boundaries. The institutional logics of bureaucratic logic, political logic and market-oriented logic have resulted in finding answers to the fact that there are two dominant parts that becomes visible in the collaboration between the Swedish Migration Agency and universities, where international students are the organizational field. The study has shown that there is: a) the control mechanism at the Swedish Migration Agency and b) the global university. What has been demonstrated is that the control mechanism at the Swedish Migration Agency has a clear bureaucratic logic with influence from a political logic. The global university can be seen as a hybrid organization where the bureaucratic logic is visible with the influence from the political logic. What separates the control mechanism at the Migration Agency and the educational institutions is that, in addition to a bureaucratic logic with influence from a political logic, the educational institutions also show tendencies towards a market-oriented logic. The market-oriented logic contains features of New Public Management with competition and efficiency. The result is that Swedish universities can thus be described as hybrid organizations in their work with international students and the migration process. / Offentliga organisationer kan samverka, samarbeta eller samordna insatser för att nå politiskt uppställda mål. För Migrationsverket och lärosäten krävs samarbete för att hantera processen när en internationell student från tredje land har valt att studera i Sverige vid ett svenskt statligt lärosäte. Syftet med uppsatsen var att undersöka de komplexa företeelser som olika offentliga organisationer kan mötas inför när en organiseringsprocess sker. Uppsatsen är en studie i det som beskrivs som centralstyrning där samverkan mellan myndigheter är det centrala. Uppsatsens metodik bygger på en kvalitativ studie med socialkonstruktivismen som analysverktyg i förståelsen för hur organisationer konstrueras. Den kvalitativa studien har bestått av sju stycken semi-strukturerade intervjuer med personal från Migrationsverket och lärosäten. Dessa personer har kunnat belysa de olika institutionella logikerna som avgränsar och förenar aktiviteter. Den teoretiska grunden bygger på nyinstitutionell teori med avstamp iinstitutionella logiker och gränser. De institutionella logikerna byråkratisk logik, politisk logik och marknadsorienterad logik har medfört att finna svar på att det finns två dominerande delar som blir synliga i samarbetet mellan Migrationsverket och lärosäten där internationella studenter är det organisatoriska fältet. Studien har visat på att det finns a) Kontrollmekanismen hos Migrationsverket och b) Det globala universitetet. Det som påvisats är att kontrollmekanismen hos Migrationsverket har en tydlig byråkratisk logik med påverkan från en politisk logik. Det globala universitetet kan ses som en hybridorganisation där den byråkratiska logiken är synlig med påverkan från den politiska logiken. Det som skiljer kontrollmekanismen hos Migrationsverket och lärosäten åt är att lärosäten förutom en byråkratisk logik med påverkan från en politisk logik, även visar tendenser på en marknadsorienterad logik. Den marknadsorienterade logiken innehåller drag från New Public Management där konkurrens och effektivitet finns. Det resulterar i att svenska lärosäten i arbetet med internationella studenter och migrationsprocessen således kan beskrivas som hybridorganisationer.

I vår uppsats har vi undersökt orsaker till korruption i två specifika fall inom offentlig förvaltning. Dessa benämner vi som "Göteborgsfallet", allmänt känt som "muthärvan i Göteborg" samt "Sigtunafallet" vilket är ett fall mellan Socialdemokraterna och byggbolaget PEAB. Som underlag har vi haft tidningsartiklar och rapporter. Analysen av fallen har skett med hjälp av metodologiska analytiska verktyg. Vidare har vi använt oss av tematiska studier utifrån syfte och frågeställningar. Vi kom fram till att korruption förekom, att institutionella faktorer spelade in och att dessa möjligen förstärktes genom New Public Management till följd av att förvaltningarnas tidigare starka normer försvagades.  Med två fallstudier kan inga generella slutsatser fattas. Däremot kunde ändå institutionella strukturer förklaras som bidragande faktorer till korruptionen. Allt kan dock inte skyllas på New Public Management. Speciellt utmärkande var en tystnadskultur i Göteborgs-fallet, som gjorde att man inte slog larm eller kanske till och med uppfattade handlingarna som tillåtet. I Sigtuna-fallet fanns det en form av vänskapskultur och en uppfattning om att man ökar effektiviteten. Uppluckringen av regler och normer inom offentliga förvaltningar kan öka incitamenten för korruption. Desto vanligare denna form av mer eller mindre sofistikerad korruption blir, ju större blir acceptansen för det. Till detta kommer att kontrollsystemen i kommunerna inte är utvecklade för en ny verklighet samt att påföljderna är ganska milda.

Den svenska fastighetsmarknaden har tagit fart de senaste åren. Den gynnsamma marknaden har lockat allt fler nya aktörer till fastighetsbranschen. Detta ger upphov till nya finansieringsalternativ så som crowdfunding. Idag är det främst privatpersoner som investerar i fastighetsprojekt med crowdfunding-modeller. I den här uppsatsen undersöks varför investeringsviljan i crowdfunding är låg hos institutionella investerare. Information har hämtats från sex stycket interjuver med representanter från olika institutioner. Inställningen till det nya finansieringsalternativet crowdfunding har visat sig vara positivt men det är många faktorer som hindrar institutionerna från att investera. Framförallt är det den bristande likviditeten i investeringen, förtroende hos projektutvecklarna & crowdfunding-plattformen samt den projektvolymerna som begränsar viljan att investera i crowdfunding-projekt. Crowdfunding inom fastigheter i Sverige är fortfarande något som är väldigt nytt och behöver därför fortsätta att växa för att skapa ett vidare intresse hos institutionella investerare. / The Swedish real estate market has taken off in recent years. The growing market has attracted an increasing number of new actors to the real estate industry. This promotes new alternatives to traditional financing, such as crowdfunding. Currently crowdfunding models is used to invest mostly by private individuals invest in crowdfunding models. This paper examines the incentives of institutional investors to invest in crowdfunding.  Information have been gathered from six interviews with representatives from different institutions. While the attitude towards the new funding option crowdfunding has proved to be positive, there are many factors that prevent the institutions from investing. Above all, it is the lack of liquidity in the investment, trust of the project developers & crowdfunding platform, as well as the project volumes that limit the incentive/will to invest in crowdfunding projects. Crowdfunding within real estate in Sweden is still very new and therefore needs to continue to grow to create a wider interest in institutional investors.

Denna kandidatuppsats ämnar studera de omfattande strukturella organisationsförändringarna och sammanslagningar i Lunds stift och särskilt Malmös pastorat i Sveriges kyrkan. Uppsatsen kommer att undersöka vilka institutionella logiker som legat bakom diskussionen som ledde till strukturförändringen och försöker visa huruvida strukturförändringen löste de beskrivna problemområdena. Uppsatsen visar att Svenska kyrkan beslutsprocess består av två institutionella kollektiva identiteter. Dessa identiteter har i Malmö pastorat lett till polemik och även en indirekt maktkamp till följd av den hierarkiska diskrepansen mellan de kollektiva identiteterna.Den ackumulerade information som uppsatsen grundar sig på är baserad på textanalys av sammanträdesprotokoll, tillsammans med informationen samlad från akademiska böcker och artiklar. Dispositionen av denna uppsatts innefattar ett inledande kapitel om läget i andra lutherska samfund, sedan ett teorikapitel, följt av ett kapitel som beskriver metoden som används i denna uppsats. Därefter följer resultatet av undersökningen, och avslutar med ett diskussionskapitel och uppsatsens slutsats. / In this bachelor thesis, we study the extensive structural reorganization and parish mergers in the diocese of Lund and mainly the parish of Malmo in the Church of Sweden. We will investigate which institutional logics has led to the problem debate that led to the merger and the thesis tries to show if the merger facilitated the areas described. The research found that the Church of Sweden's decisionmaking process constitutes of two institutional collective identities. This identity has in the parish of Malmo led to a polemic among them self and also to an indirect power struggle due to the hierarchical discrepancy between the collective identities.The accumulated information which the thesis is based on comes from text analysis of meeting minutes, along with the information collected from academic books and articles. The outline of this report consists of an introductory chapter on the situation in other Lutheran denominations, then a theory chapter, followed by the chapter describing the method used in this thesis. Then follows the result of the research, eventually ending with a discussion chapter and the thesis conclusion.

Detta arbete syftar till att empiriskt undersöka om institutionella investerare tar hänsyn till sociala medier vid värdering av finansiella tillgångar samt hur dessa investerare generellt värderar företag. Vi har valt att undersöka det här eftersom värdering är en komplicerad process som kan leda till markant skilda värderingar av samma företag. Processen innehåller en rad parametrar att analysera och värdesätta och vi önskar att se hur branschen ser till en relativt ny parameter som är en stor del av generationen födda på 90-talet och framåts vardag, sociala medier.   För att göra detta har vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer med personer som är erfarna inom området värdering i syftet att se hur de personer som dagligen arbetar med värdering ser på frågan. Vi valde att genomföra arbetet med en kvalitativ metod eftersom vi anser de person som är bäst förberedda att svara på frågan är de som är aktiva inom branschen idag. Genom intervjuerna kom vi fram till sociala medier idag inte har någon påverkan på värdering av finansiella tillgångar men att det har en påverkan på priset. Dock enbart på kortsiktigt perspektiv och på grund av det långsiktiga investeringsperspektivet som de institutionella investerarna vi har intervjuat använder får sociala medier ingen chans att påverka. Vi har med det här arbetet skapat en bild av hur institutionella investerare ser på sociala medier i relation finansmarknaden samt gett en klar av hur de värderar företag generellt. Vi hoppas att med det här arbetet inspirera framtida studenter till att fortsätta forska inom detta spännande ämnet. / This thesis aims to empirically investigate whether institutional investors take social media into account when valuing financial assets and how these investors generally value companies. We have chosen to investigate this because valuation is a complicated process that can lead to noticeably different valuations of the same company. The process contains a number of parameters to analyze and evaluate and we want to see how the industry views a relatively new parameter, social media, that is a large part of everyday life for the generation born in the 90s and onwards. To do this, we have chosen to conduct semi-structured interviews with people who are experienced in the field of valuation in order to see how the people who work with valuation on a daily basis view the issue. We chose to carry out the thesis using a qualitative method because we believe the people who are best prepared to answer the questions that we are asking are the people who are active in the industry today. Through the interview we came to the conclusion that social media today has no effect on the valuation of financial assets but that it has an effect on the price. However, social media only impacts the stock price in the short-term and due to the long-term perspective that the institutional investors that we have interviewed use, social media has no chance to influence the price in a way that would matter to them. With this thesis we have created a picture of how institutional investors view social media in relation to the financial market and provide a clear understanding of how they value companies in general. We hope that this thesis will inspire future students to continue research on this exciting subject.

Transit Oriented Development (TOD) is a strategic approach in urban planning that promotessustainable urban growth through efficient land use and enhanced public transportation. This thesisexplores the implementation of TOD within a Swedish context through a case study on the developmentof Flemingsbergsdalen in southern Stockholm. This is done through interviews with different actorsinvolved in the development process. The study aims to understand how TOD is adapted to andimplemented in Flemingsbergsdalen and to identify the primary challenges encountered in the TODimplementation process. The research revealed two primary findings. Firstly, the implementation of TOD in Flemingsbergsdalenadheres closely to recognised design and planning principles of TOD, reflecting both the historical andcontemporary planning contexts. Flemingsbergsdalen's development, informed by early TOD initiativesin Flemingsberg, illustrates how evolving planning ideas contribute to and shape the built environment.Secondly, the study identifies three main categories of challenges: financing TOD, defining roles andresponsibilities, and managing internal and external organisation. These challenges highlight thecomplex interplay between economic factors and institutional roles, significantly influenced by bothformal and informal institutional factors such as budgeting, economic priorities, and the varying levelsof stakeholder knowledge and experience in navigating financing processes for TOD projects. The findings suggest that while TOD principles are well-supported in theory, the process ofimplementation is filled with complex challenges that can be difficult to navigate. This thesis contributesto research by identifying and categorising these challenges and providing a framework forunderstanding the dynamics between them.