År 2014 blev komponentavskrivning ett krav för alla bolag som följer K3-regelverket och har materiella anläggningstillgångar med komponenter av betydande värde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen behöver göra sin egen tolkning för hur det ska tillämpas. Den nya redovisningsförändringen innebär att organisationerna måste anpassa deras nuvarande regler och rutiner efter det nya regelverket.Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för förändringsprocessen vid införande av en ny redovisningsstandard och att bidra med större medvetenhet kring dess komplexitet. För att uppnå syftet så användes i studien en kvalitativ metod där det genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kommunala fastighetsbolag i Västra Götalands län som alla nyligen infört komponentavskrivning. Den insamlande empirin analyserades sedan med en egenkonstruerad analysmodell med utgångspunkt från tidiga institutionella ekonomin. Genom analysen av den insamlade empirin skapades en ökad förståelse för hur interna regler och rutiner utvecklats i och med införandet av komponentavskrivning.Studien visar att utvecklingen av interna regler och rutiner är en lång process när det saknas vägledning. Motstånd på grund av osäkerhet är en stor bidragande faktor till fördröjningen av införandet. Organisationen behöver vid införandet av en ny redovisningsstandard göra en egen bedömning av vad regeln innebär och hur de ska tillämpa den. Vidare framkom i studien att externa och interna faktorer har stor påverkan på formandet av den interna regeln. / In 2014 component depreciation became a requirement for all who follow the K3 regulatory and have tangible assets with components of significant value. K3 is a principles-based regulatory, which means that companies need to make their own interpretation of how it should be applied. The new accounting change means that organizations must adapt their current rules and routines for the new regulations.The purpose of this paper is to increase understanding of the process of change with the introduction of a new accounting standard and to bring greater awareness of its complexity. To achieve the purpose of the study a qualitative method were used and six semi-structured interviews were conducted. The interviews were conducted with municipal property companies in Västra Götaland county who all recently introduced component depreciation. The collected empirical data were then analyzed with a self-constructed analysis model based of the old institutional economics. Through the analysis of the collected empirical data a greater understanding were created of how internal rules and routines evolved with the introduction of component depreciation.The study shows that the development of internal rules and routines is a long process in the absence of guidance. Resistance due to uncertainty is a major contributing factor to the delay of the introduction. At the introduction of a new accounting standard the organization need to make their own assessment of what the rule means and how to apply it. It also emerged in the study that external and internal factors have great influence on the formation of the internal rule.

SAMMANFATTNING Titel: Utvecklingen av redovisningssystem: En kvalitativ studie om hur redovisningskonsultens arbetssätt har förändrats de senaste tio åren. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Emilia Thunell och Alice Vingård Handledare: Jean Claude Mutiganda Datum: 2022 - juni Syfte: Studiens syfte är att skapa förståelse för den tekniska utvecklingen av redovisningssystem från 2010 till nutid på mindre och medelstora redovisningsbyråer för att se hur redovisningskonsultens arbete har utvecklats. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. För att samla in det empiriska materialet har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts där urvalet består av mestadels redovisningskonsulter men även en Product Manager. Resultat och slutsats: Utvecklingen av redovisningssystemet har bidragit till att redovisningskonsultens arbetssätt är mycket effektivare idag än vad det var för tio år sedan. Slutsatsen har dragits att det finns flera olika faktorer som har påverkat utvecklingen av redovisningssystemen och därför redovisningskonsultens arbetssätt. Dessa faktorer kan kopplas till den institutionella teorin. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att öka förståelsen för vilka isomorfa faktorer som påverkar redovisningsbyråers vilja att digitalisera sig. Det praktiska forskningsbidrag är att företag måste ta hänsyn till att digitaliseringen är en uppåtgående trend och se till samhällets efterfrågan när det kommer till digitalisering för att undvika att gå miste om sin legitimitet. Förslag till fortsatt forskning: Utföra flera studier på företag inom samma bransch, men att inkludera större byråer istället för att se om det skiljer sig från det som inte är lika stora. Även titta på fler kontextuella teorier för att undersöka om det finns andra faktorer som påverkar redovisningskonsulten arbete med hänsyn till den tekniska utvecklingen. Till sist titta på andra faktorer såsom sociala och ekonomiska faktorer, då denna studie endast tittar på den tekniska utvecklingen. Nyckelord: Redovisning, Institutionella teorin, Isomorfism, Digitalisering, Automatisering, Artificiell intelligens (AI) / ABSTRACT Title: The development of accounting systems: A qualitative study of how the accounting consultant's working methods have changed in the last ten years. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Emilia Thunell and Alice Vingård Supervisor: Jean Claude Mutiganda Date: 2022 - June Aim: The aim of this study is to create an understanding of the technical development of accounting systems from 2010 to the present at smaller and medium-sized accounting firms to see how the accounting consult’s work has developed. Method: The study was conducted using a qualitative method. To collect the empirical material, eight semi-structured interviews were conducted where the sample consisted mostly of accounting consultants but also one Product Manager. Results and conclusions: The development of accounting systems has contributed to the accounting consultant ́s working method being much more efficient today than in comparison to ten years ago. The conclusion of the study is that it has shown several different factors that have affected the development of accounting systems and therefore the accounting consultants working method. These factors can be linked to the institutional theory. Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution is to increase the understanding of which isomorphic factors affect accounting firms' willingness to digitize. The practical research contribution is that companies must consider that digitalization is an upward going trend and ensure society's demand when it comes to digitalization to avoid losing their legitimacy. Suggestions for future research: Perform several studies at companies in the same industry, but to include larger firms to see if it differs from smaller firms. Also look at more contextual theories to investigate if there are other factors that affect the accounting consultant's work regarding technical developments. Finally, look at other factors such as social and economic factors, as this study only looks at technological factors. Key words: Accounting, Institutional theory, Isomorphism, Digitalization, Automation, Artificial intelligence

Bakgrund: Det offentliga näringslivet kännetecknas av att de kombinerar olika institutionella logiker och på sikt blivit kallad för en hybridorganisation. Hybrida organisationer kan förklaras som att de blandar olika element som liknar både den privata och den offentliga sektorn. Hybrida organisationer är väldigt komplexa i förhållande till styrning och ledning. Men om hybrida organisationer lyckas att få det att fungera bra så blir de väldigt konkurrenskraftiga i och med att de lyckats kombinera element från de olika sektorerna. Incitament är studiens huvudfokus, då den är drivande för ekonomin och är essentiell. Syfte: Studiens syfte är att jämföra privata och hybrida energibolags omfattning av yttre-och inre incitament för medarbetarna. Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ metod som bygger på en deduktiv ansats där två hypoteser har formulerats baserat på tidigare forskning inom incitamentsteori mellan privata-och offentliga sektorn. Studien tillämpar en kvantitativ innehållsanalys som omfattar att jämföra 30 hybrida och 30 privata energibolags årsredovisningar som operationaliseras för att beskriva omfattningen av redovisning om yttre-och inre incitament för medarbetarna. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns samband mellan hybrida offentligt ägda bolag och omfattningen av yttre incitament i årsredovisningar. Sambandet är negativt signifikant korrelerade mellan oberoende variabel och beroende variablerna, yttre ord och meningar. Även en signifikant negativ korrelation mellan inre meningar och oberoende variabeln hittades. Av kontrollvariablerna för storlek visade totala tillgångar och antal anställda en positiv signifikant korrelation med omfattningen av redovisningen. / Background: The public sector is characterized by combining different institutional logics and in the long term being called a hybrid organization. Hybrid organizations can be explained as mixing different elements similar to both the private and public sectors. Hybrid organizations are very complex in relation to governance and management. But if hybrid organizations manage to make it work well, they will become very competitive as they manage to combine elements from the various sectors. Incentives are the main focus of the study, as it is driving the economy and is essential. Purpose: The aim of the study is to compare the extent of private and hybrid energy companies' extrinsic and intrinsic incentives for employees. Methodology: The study has applied a quantitative method based on a deductive approach where two hypotheses have been formulated based on previous research in incentive theory between the private and public sectors. The study applies a quantitative content analysis that includes comparing 30 hybrids public and 30 private energy companies' annual reports that are operationalized to describe the scope of accounting for extrinsic and intrinsic incentives for employees. Conclusion: The study's results show that there is a connection between hybrid publicly owned companies and the extent of extrinsic incentives in annual reports. The correlation is negatively significantly correlated between independent variable and dependent variables, extrinsic words and sentences. A significant negative correlation between intrinsic sentences and the independent variable was also found. Of the control variables for size, total assets and number of employees showed a positive significant correlation with the scope of the accounting.

The purpose of this work was to contribute with increased knowledge about the role of principals as decision-makers in today's education system. This was done by examining 12 principals' experience and actions in relation to a law change that has meant an opportunity to introduce grades from year 4. Factors that were expressed as being able to influence the principals' decisions regarding earlier grades were their personal attitudes to and experiences of grades, teachers' attitude, contextual factors and science. The results indicated that the principals experiences a high degree of autonomy in the decision regarding earlier grades, although most principals involved teachers and/or the management team in the decision-making process. In general, the principals felt it was positive that they were the ones who made the decision about introducing earlier grades, although several principals expressed that it was strange and that there were risks in relation to equivalence. Many of the principals expressed that they would have preferred the state to have made the decision, especially if it was the same decision as their own. The results indicated that the principals would prefer an education system were decisions that affect their work would be delegated directly to them, alternatively that the state would make these decisions. A resistance to the decision about grades being made at the board- or municipal-level could imply a dissatisfaction with today's education system were the board or the municipal can have a significant influence on how a school is organized and thus on the principal's daily work and possibilities to make decisions. A professional and bureaucratic logic was expressed in a somewhat higher degree than the logic of market in the principals' experience and action in relation to the possibility to introducing earlier grades.

Studien hade till syfte att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur professionella såg på ADHD-symtom hos flickor, samt hur de ansåg att arbetet med att upptäcka ADHD hos flickor i en tidigare ålder kunde underlättas, både genom samarbete och enskilt arbete. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika professioner; en kurator från Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP), en socialsekreterare, en skolkurator, en lärare samt en fritidspedagog. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av en teoretisk referensram innehållande genus och organisationsteori. Huvudresultatet visade på skilda kunskaper om ADHD hos flickor, men visade även att intresset för ytterligare utbildning inom området var stort. På grund av bristande utbildningsmöjligheter försvårades arbetet med att upptäcka ADHD för flertalet av professionerna. Resultatet visade även otydliga rutiner och icke fungerade kommunikation mellan organisationerna vilket ledde till ett bristfälligt samarbete. Slutsatsen som drogs var att utbildningsmöjligheter, verktyg och samarbete mellan professionerna behövde utvecklas för att upptäcka diagnosen hos flickor. / The aim of this study was to explore how professionals view ADHD symptoms in girls, and how they think the work procedure could develop to be able to find ADHD in younger girls, both through individual work and cooperation. Five qualitative semi-structured interviews were done with five professions; a counsellor from the Child and Adolescent Psychiatry (BUP), a school counsellor, a social worker, a teacher and a leisure educator. The material was analysed using a theoretical framework of gender and organisation theory. A major result showed various levels of knowledge when it came to ADHD in girls, but a large interest in further education. Due to lack of educational opportunities, detecting ADHD in girls was made more difficult. The results also described unclear routines and dysfunctional communication between organizations. The conclusion that was drawn was that lack of education, tools and cooperation contributes to girls not being diagnosed.

Bakgrund - Den finansiella sektorn har en viktig funktion i omställningen mot ett merhållbart samhälle, där institutionella investerare genom hållbara investeringar kan ha storbetydelse för den hållbara utvecklingen. Samtidigt har hållbarhet också fått en störrebetydelse för institutionella investerare i deras beslut om investeringar. Att göra enhållbarhetsbedömning av potentiella investeringsobjekt har därför blivit en vanligtförekommande handling under institutionella investerares investeringsbeslutsprocess. Syfte - Syftet med rapporten är att skapa förståelse för hur investerare i svenskainvestmentbolag och riskkapitalbolag bedömer företagets hållbarhet inför investeringsbeslut. Metod - Studiens empiriska material har insamlats genom kvalitativa semistruktureradeintervjuer med investerare i svenska investmentbolag och riskkapitalbolag. Därefter har entematisk analysmetod tillämpats för att identifiera, beskriva och analysera teman i detinsamlade empiriska materialet. Resultat - Studiens resultat har visat att det finns ett flertal hållbarhetsrelaterade faktorer somtas i beaktande vid investerares hållbarhetsbedömning av företag. Dessa faktorer är (1) Hållbarhetsengagemang hos portföljföretagets företrädare, (2) Portföljföretagets medvetenhetinom hållbarhetsområdet, (3) Portföljföretagets strategi kopplat till hållbarhet, (4) Portföljföretagets hållbarhetsrelaterade kommunikation, (5) Portföljföretagets internakompetens inom hållbarhetsområdet, (6) Hållbarhetsfunktionens placering i portföljföretaget, (7) Portföljföretagets egen riskbedömning med avseende på hållbarhet och (8) Efterföljandeav hållbarhetsrelaterade regleringar, internationella riktlinjer och certifieringar. Vidare harframkommit att investerare vid bedömningen av företagets hållbarhet tar hänsyn till olikaobjekts- och kontextberoende faktorer, såsom företagets ålder, mognad, storlek, land,branschtillhörighet och företagets riskfylldhet. Slutligen har studiens resultat visat attbetydelsen av hållbarhet i investerares investeringsbeslutsprocess i hög utsträckning skiljersig beroende på investerarens investeringshorisont, investeringsstrategi och tillvägagångssättför hållbara investeringar. Forskningsbegränsningar - Att den empiriska studien endast innefattar investerare i svenskainvestmentbolag och riskkapitalbolag, kan ses som en begränsning. Författarna gjorde dockett aktivt val att inrikta studien mot den svenska kontexten, vilket därmed innebär att deegenskaper som kännetecknar den svenska finansmarknaden, måste tas i beaktande i studiensresultat. Nyckelord - Institutionella investerare, Investeringsbeslutsprocess, Hållbara Investeringar,Signalering, Hållbarhetssignaler / Background - The financial sector has an important function in the transition towards a moresustainable society, where institutional investors through sustainable investments can have agreat impact on sustainable development. Sustainability has also become more important forinstitutional investors in their investment decisions. Making a sustainability assessment ofpotential investment objects has therefore become a common act during institutionalinvestors’ investment decision-making process. Purpose - The purpose of the report is to create an understanding of how investors in Swedish investment companies and venture capital companies assess the company’ssustainability before investment decisions. Method - The study’s empirical material has been collected through qualitativesemi-structured interviews with investors in Swedish investment companies and venturecapital companies. Further, a thematic analysis method has been applied to identify, describeand analyze themes in the collected empirical material. Findings - The results of the study have shown that there are several sustainability-relatedfactors that are taken into account when investors assess the sustainability of companies.These factors are (1) Sustainability commitment of the portfolio company’s representatives,(2) The awareness in the area of sustainability within the portfolio company, (3) The strategylinked to sustainability within the portfolio company, (4) The sustainability-relatedcommunication within the portfolio company, (5) The internal competence in the area ofsustainability within the portfolio company, (6) The location of the sustainability in theportfolio company, (7) The portfolio company’s own risk assessment with regard tosustainability and (8) Following sustainability-related regulations, international guidelinesand certifications. Furthermore, it has emerged that when assessing the company’ssustainability, investors take into account various object- and context-dependent factors, suchas the company’s age, maturity, size, country, industry and the company’s riskiness. Finally,the results of the study have shown that the importance of sustainability in investors’investment decision-making process differs to a large extent depending on the investor’sinvestment horizon, investment strategy and approach to sustainable investment. Research limitations - The fact that the empirical study only includes investors in Swedishinvestment companies and venture capital companies can be seen as a limitation. However,the authors made an active choice to focus the study on the Swedish context, which thusmeans that the characteristics that characterize the Swedish financial market must be takeninto account in the study's results. Keywords - Institutional Investors, Investment Decision Process, Sustainable Investments,Signaling, Sustainability Signals

Denna studie undersöker hur hybridorganisationer hanterar sin organisationsidentitet och dekonflikterande institutionella kraven från kontexten Triple Helix. Detta genomförs genom endeduktiv komparativ fallstudie av tre statligt ägda holdingbolag och ett privatägt holdingbolagvid svenska universitet. Vår studie visar hur organisationsidentiteten inom dessa hybrider tar enmer eller mindre hybrid karaktär bland grupper i olika organisationsnivåer. Detta stärker deutvalda hybridernas multivokalitet, definierat som dess förmåga att skaffa sig legitimitet blandintressentgrupper från olika institutionella ordningar. Hybridorganisationens multivokalitet kandärav ses som en nödvändighet eller krav för dess överlevnad. Våra resultat bekräftar tidigarelitteraturs resultat om att hybriditeten går att hantera aktivt, genom separering av logiker ochsamordning kring ett gemensamt mål. Uppsatsen påvisar hur i kontexten Triple Helix,hybridorganisationen har möjlighet att separera aktiviteterna mellan sin och universitetetsdominerande logik. Fördelningen och samarbetet med universitet etableras i en process för attskaffa sig legitimitet gentemot vissa huvudintressenter. Processen är tänkt för en gradvistransformering från en logik till en annan av intressentgrupper som stödjer universitetsdominerande logik. Detta kompletterar tidigare litteratur om hantering av hybriditet. Vår studiebidrar med empiriskt stöd att teorier om organisationsidentitet och den institutionella teorin kankomplettera varandra i analysen av hybrider. / This study explores how hybrid organizations manage their organizational identity and theconflicting institutional demands from the context of Triple Helix. We conducted a deductivecomparative case study of three state owned holding companies and one private holdingcompany managed by Swedish universities. Our study suggests that inside hybrids,organizational identity takes more or less hybrid form among groups of different organizationallevels. This strengthens these hybrids' multivocality, defined by its ability to gain legitimacyamong stakeholders from different institutional orders. For the survival of the hybridorganization multivocality may be viewed upon as a requirement. The results of the studyconfirm previous research that hybridity is manageable through separation of the logics and bycoordination of common goals. The study demonstrates that in the context of Triple Helix, thehybrid organization has the opportunity to collaborate with the university to divide and allocateactivities characterized by their dominating logics. The allocation and collaboration with theuniversity is established in a process in order for the hybrid to gain legitimacy towards groups ofmain stakeholders. The process is thought of as a gradual transformation from one logic to theother of stakeholders belonging to the dominating logic of the university. These findingscomplete previous findings about the management of organizational hybridity. Our study ingeneral contributes with empirical data that the organizational identity- and institutional theoryperspectives may complete each other in the analysis of hybrid organizations.

I denna uppsats undersöker vi hur kulturen legitimeras i den kommunala kulturpolitiken genom att studera vilka värden som lyfts fram som viktiga och vilken syn på kulturens roll i samhället som kommunerna presenterar i sina kulturpolitiska styrdokument. Kulturpolitiken med de nationella kulturpolitiska målen i spetsen har historisk sett präglats av idéer om konstens och kulturens egenvärde. På senare år har dock kulturens roll för ökad tillväxt och dess förmåga att bidra till ett lands attraktionskraft fått allt större plats. Förändringen kan delvis kopplas till de marknads- och managementreformer i offentlig sektor som brukar kallas New Public Management. Studien har ett institutionellt perspektiv och utgår från de fem institutionella logikerna på det svenska kulturpolitiska fältet, vilka är den kulturprofessionella- demokratiska- och byråkratiska logiken samt marknads- och managementlogiken.  Studien genomförs som en riktad komparativ innehållsanalys. Vårt urval består av Stockholms, Uppsalas, Göteborgs och Malmö stads/kommuns kulturpolitiska styrdokument. Studiens resultat visar att samtliga fem institutionella logiker finns representerade på det kommunala kulturpolitiska fältet. Den demokratiska logiken dominerar, vilket överensstämmer med hur kultur traditionellt legitimerats på detta fält. Att managementlogiken har relativt stor plats förstås utifrån reformer kopplade till begreppet New Public Management. Att kulturens roll för staden särskilt lyfts är återkommande i styrdokumenten och kan kopplas till begreppet kulturella kreativa näringar och dess idéer om kulturens roll för tillväxt och konkurrens. Studien kommer fram till att Stockholms kulturpolitiska dokument skiljer sig från de övriga genom att management- och marknadslogiken dominerar istället för den demokratiska logiken. / In this essay, we examine how culture is legitimized in municipal cultural policy by studying which values are highlighted as important as well as what view on the role of culture in society that the municipalities present in their cultural policy governing documents. Cultural policy, with the national cultural policy goals at the forefront, has historically been characterized by ideas about the intrinsic value of art and culture. In recent years, however, the role of culture in increasing growth and its ability to contribute to a country's attractiveness has become increasingly important. The change can be partly linked to the market and management reforms in the public sector that are usually called New Public Management. This study has an institutional perspective and is based on the five institutional logics in the Swedish cultural policy field, which are the cultural professional, democratic and bureaucratic logic as well as the market and management logic. The study is carried out as a directed comparative content analysis. Our selection consists of Stockholm, Uppsala, Gothenburg and Malmö city / municipality's cultural policy governing documents. The result of the study show that all five institutional logics are represented in the municipal cultural policy field. Democratic logic dominates, which is consistent with how culture has traditionally been legitimized in this field. The fact that management logic is represented to a relatively high degree is understood based on reforms linked to the concept of New Public Management. That the role of culture for the city is particularly emphasized is recurring in all the policy documents and can be linked to the concept of culturally creative industries and its ideas about the role of culture for growth and competition. The study concludes that Stockholm's cultural policy document differ from the others in that the management and market logic dominate instead of the democratic logic.

Då det syns en trend av allt kortare genomsnittlig anställningstid på arbetsmarknaden, där den förr så populäre “Stann-Anders” har fått lämna plats åt "HoppJerkan", så menar vi att det är av hög relevans att ta reda på hur arbetsgivare kan arbeta för att trenden inte ska drabba dem. Detta arbete har baserats på de teoretiska utgångspunkter som återfinns i Friedland och Alfords begrepp “institutionella logiker”, Karaseks och Theorells “krav-kontroll-socialt stöd-modell "samt Herzbergs "tvåfaktorteori". Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsgivare kan arbeta för att behålla sin personal genom motivationsskapande och kompetensutvecklande åtgärder, för att på så vis främja god trivsel hos sina medarbetare. Genom en abduktiv ansats har vi kombinerat teorier, fakta och respondenternas egna upplevelser. Detta angreppssätt kan skapa en ny förståelse för hur individerna faktiskt upplever att arbetsgivaren arbetar för att främja motivation och trivsel, hur detta hänger ihop med teorier kring ämnet samt hur det kan förklaras genom tidigare forskning. Resultatet visar på att arbetsgivarens arbete med motivation och kompetensutveckling förvisso är en stark bidragande orsak till medarbetarnas syn på arbetsgivaren som attraktiv och konkurrenskraftig, vilket påverkar deras vilja att stanna kvar i sin anställning, men att även faktorer som god kontakt med kollegor är en av de viktigaste aspekterna när det kommer till att känna trivsel på arbetsplatsen. Företaget vi undersökt har ett rykte om sig att vara en arbetsplats med låg personalomsättning. I diskussionen resonerar vi kring hur resultatet kan förstås utifrån tidigare forskning och teorier.

Denna magisteruppsats undersöker hur skolpersonal och vårdnadshavare upplever ansvaret kring hantering av nätmobbning i svenska kommunala grundskolor. Uppsatsen fokuserar på var rektorer, lärare och vårdnadshavare drar gränser för skolans roll i att hantera nätmobbningen, och hur ansvaret förhandlas utifrån deras yrkesroller och roller som vårdnadshavare. För att undersöka dessa teman har en kvalitativ metodansats använts, där semistrukturerade intervjuer och tematisk analys av materialet har genomförts. Materialet har analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk som inkluderar olika gränsteorier, såväl som olika professionella och privata logiker, vilka härstammar från teorier om institutionella logiker. I resultaten av studien identifierades tre olika typer av gränsdragningar, där gränsdragningar kopplade till kännedom, fysisk plats, och tidsmässiga aspekter var mest framstående. Resultaten pekar även på att rektorer i stor utsträckning styrs av en byråkratisk logik, lärare av en yrkesprofessionell logik, och vårdnadshavare av en vårdnadshavarlogik, vilka påverkar deras förhandlingar om ansvar över hantering av nätmobbning. / This master's thesis examines how school personnel and guardians perceive the responsibility of dealing with cyberbullying in Swedish elementary schools. The thesis focuses on where principals, teachers and guardians draw the boundaries of the school's role in handling cyberbullying, and how the responsibility is negotiated based on their professional roles and roles as guardians. To investigate these themes, a qualitative methodological approach has been used, where semi-structured interviews and thematic analysis of the material have been carried out. The material has been analyzed using a theoretical framework that includes different boundary theories, as well as different professional and private logics, which derive from theories of institutional logics. The results of the study show three different types of border creations, where demarcations linked to knowledge, physical location, and temporal aspects were most prominent. The results also indicate that principals are widely governed by bureaucratic logic, teachers by professional teacher logic, and guardians by guardian logic, which influence their negotiations about responsibility of handling cyberbullying.