This essay aim to examine face-threatening acts (FTA) during two lessons with a group of students in class 9 in Sweden. The purpose of the study is to identify and analyze sharp face-threatening acts, how they emerge in the classroom and whatkind of strategies the teacher uses to maintain classroom management. The material is based on sound recordings from October 2021 which have been transcribed and analyzed based on Brown & Levinsons politeness theory. Two participants, one student and one teacher, act as front figures to illustrate examples. Results show that sharp face-threatening acts occur during classes due to possible reasons such as impatience, fewer present adults and the structure of the lesson. The teacher is using a variety of strategies to handle the FTA, among which the strategy of ignoring and continue with the lesson seems to be the most successful to assuage the conflicts. Although it is plausible to assume that a variation of strategies is necessary to maintain authority. / Denna uppsats syftar till att undersöka ansiktshotande handlingar under två lektioner i en klass i årskurs 9. Syftet med studien är att identifiera och analysera skarpa ansiktshotande handlingar, hur de uppstår i klassrummet och vilken typ av strategier läraren använder för att upprätthålla klassrumsordning. Materialet är baserat på ljudinspelningar från oktober 2021 som har transkriberats och analyserats utifrån Brown & Levinsons artighetsteori. Två deltagare, en elev och en lärare, fungerar som frontfigurer för att illustrera exempel. Resultaten visar att skarpa ansiktshotande handlingar förekommer under lektionerna på grund av möjliga orsaker som otålighet, färre närvarande vuxna och lektionens struktur. Läraren använder olika strategier för att hantera ansiktshoten, varav strategin att ignorera och fortsätta med lektionen verkar vara den mest framgångsrika för att lindra konflikterna. Det är dock rimligt att anta att en variation av strategier är nödvändig för att behålla auktoritet.

This study examines how the organizational model of the Church of Sweden as stipulated in laws and regulations can contribute to an understanding of practical board work among members of working committees that are related to individual board members’ understanding of the organizational notions collaboration and responsibility. The study further examines how these two notions may be affected by how the organizational model of the Church of Sweden describes and outlines how collaboration and responsibility should ideally work within the Church of Sweden. Through qualitative analyses of regulatory documents, observations of board work and interviews and surveys with active board members, both clergy and lay members, of working committees within the Church of Sweden, the study finds that an ideal logic of how the organizational model of the Church of Sweden should work is conveyed through laws and regulations, but finds that the studied working committees follow these to a limited extent. Instead the study concludes that the practice of the studied working committees is determined by how individual members understand and believe the organizational model should work, i.e. how clergy and lay members within the working committees should cooperate. There is an indication of a correlation between how the working committees organize their work in the committees and how they relate to the organizational model of the Church of Sweden. The working committees that have a weak co-operation, seem to focus more on internal issues within their local church, while working committees that have a strong co-operation tend to focus more on strategic public issues within their local diocese.

This thesis investigates the current sustainable investment strategy of Swedish institutional investors that are not covered by the EU Taxonomy and how the Taxonomy will affect their work with sustainable investments. As a basis, 7 semi-structured interviews have been conducted. The respondent group consists of three institutional asset owners and four Swedish public pension funds. The former group, not having asset management as their core business, mainly use negative and norms-based screening whereas the latter are professional investors and they combine several other SRI strategies. The difference in SRI strategies between the investor groups is mainly explained by the professional investors having a more extensive ESG risk awareness and a greater organizational capacity. Except the screening strategies, the following SRI strategies are commonly used; corporate engagement and shareholder action, sustainability themed investing and ESG integration which is in line with the literature. Though, the institutional investors in this study are employing positive/best-in-class screening to a much less extent than the literature states. The investors agree with the literature and have a general positive view of the implementation of the Taxonomy and that there is a need of a consistent, global reporting standard. However, the investors raise criticism of the EU Taxonomy only including certain sectors, European countries and the exclusive climate focus which decreases the utility and is in line with the current literature. None of the interviewed investors has implemented the EU Taxonomy in their work with sustainable investments yet and do not believe that the EU Taxonomy will affect their investment strategies. This contradicts the current literature where private investors see the EU Taxonomy as a long awaited common framework with standardized KPI:s which will improve comparability on the market. However, a majority of the investors believe that the EU Taxonomy will- or probably will affect their work with sustainable investments in the future as an additional reporting tool where the professional investors show a greater belief than the asset owners. This study shows that Swedish institutional investors will probably use the EU Taxonomy as a reporting framework in the future but the implementation will not change the investor's SRI strategies. Professional investors are more likely to report according to the EU Taxonomy than institutional asset owners. Furthermore, the Taxonomy's level of impact depends on the investor’s Taxonomy knowledge; a more extensive knowledge increases the possibility to start reporting according to the Taxonomy. / Denna studie undersöker svenska institutionella investerares nuvarande hållbara investeringsstrategier, som inte omfattas av EU-taxonomin, samt hur taxonomin kommer att påverka deras arbete med hållbara investeringar. Som underlag har 7 semistrukturerade intervjuer genomförts. Respondentgruppen består av tre institutionella kapitalägare och fyra svenska publika pensionsfonder. Den förstnämnda gruppen, som inte har kapitalförvaltning som sin kärnverksamhet, använder främst negativ- och normbaserad screening medan de professionella investerarna kombinerar flera olika SRI-strategier. Skillnaden i SRI-strategier mellan investerargrupperna kan främst förklaras av att de professionella investerarna har en mer omfattande ESG-riskmedvetenhet och en större organisatorisk kapacitet. Förutom screeningstrategierna är följande SRI-strategier populära bland investerarna; aktivt ägande, hållbarhetstematiska investeringar och ESG-integration, detta i linje med litteraturen. De institutionella investerarna i denna studie använder sig dock av positiv/bäst-i-klassen-screening i mycket mindre utsträckning än vad litteraturen säger.  Investerarna är samstämmiga med litteraturen och har en generellt positiv syn på genomförandet av taxonomin och är eniga om att det finns ett behov av en konsekvent, global rapporteringsstandard. Däremot väcker investerarna kritik mot att EU-taxonomin endast inkluderar vissa sektorer, europeiska länder och det snäva klimatfokuset, vilket är i linje med befintlig litteratur. Ingen av de intervjuade investerarna har ännu implementerat EU-taxonomin i sitt arbete med hållbara investeringar och tror inte att EU-taxonomin kommer att påverka deras investeringsstrategier. Detta går emot den nuvarande litteraturen som menar att privata investerare ser EU-taxonomin som ett efterlängtat ramverk med standardiserade KPI:er som kommer att förbättra jämförbarheten på marknaden. En majoritet av investerarna tror att EU-taxonomin kommer att påverka deras arbete med hållbara investeringar i framtiden som ett ytterligare rapporteringsverktyg. De professionella investerarna har en betydligt större tro på EU-taxonomins genomslagskraft än kapitalägarna. Denna studie visar att svenska institutionella investerare med hög sannolikhet kommer att börja rapportera enligt EU-taxonomin i framtiden, men att taxonomin inte kommer att påverka investerarnas investeringsstrategier. Professionella investerare kommer med större sannolikhet börja rapportera enligt EU-taxonomin än instutionella kapitalägare. Taxonomins genomslagskraft beror på investerarnas taxonomikunskap; en mer omfattande kunskap ökar sannorlikheten att börja rapportera enligt taxonomin.

Titel: Institutionella faktorer, globala överenskommelser och dess samband med företagens hållbarhetsprestation - En studie om korruption, regleringskvalitet och Parisavtalet Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Josefin Emanuelsson och Jonas Lantto Handledare: Jan SvanbergDatum: 2023 – maj Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur länders korruption, regleringskvalitet och Parisavtalet påverkar bedömningen av företagens hållbarhetsprestation. Företagens hållbarhetsprestation har fått ett ökat inflytande för deras legitimitet i samhället. ESG-betyget är både en signal utåt för företagens intentioner och ansvar men är även under kritik för att förenkla ett komplext problem. Tidigare forskning visar att faktorer såsom korruption och regleringskvalitet påverkar företagens hållbarhetsarbetet. Studien vill testa dessa faktorer samt undersöka om det globala Parisavtalet har verkat som en yttre påtryckning för företagens hållbarhetsprestationer.  Metod: Studien har ett positivistiskt synsätt med en tvärkulturell, longitudinell forskningsdesign. Sekundärdatan är inhämtad från Refinitiv, Swiss Economic Institute, The World Bank, samt Worldwide Governance Indicator. Datan bearbetas och analyseras i statistikprogrammet SPSS. Urval består av 772 noterade företag från 23 länder inom Europa med ESG-betyg inrapporterade 2014-2019.  Resultat och slutsats: Studien visar att korruption och regleringskvalitet har ett negativt samband med prestationsbedömningar. Studien bidrar till att visa att ESG-betyg är en legitim strategi för företag att visa sig konkurrenskraftiga efter ratificeringen av Parisavtalet. Studien finner att utvecklingen av helhetsbetyget ESG samt pelaren G har accelererat. Studien finner att E, S och de lågpresterande företagen utvecklas positivt.  Examensarbetets bidrag: Denna studie undersöker hur institutionella faktorer och hur Parisavtalets påverkar företagens hållbarhetsprestation. De flesta av de tidigare studierna har fokuserat på mängden hållbarhetsredovisning istället för hållbarhetsprestation och denna studie bidrar till att bredda forskningsområdet kring hållbarhet och effekterna av reglering. Förslag till fortsatt forskning: Studien föreslår att göra fler undersökningar kring politiska överenskommelser samt följa pelarnas utveckling efter Parisavtalet. Kommer E och S att börja accelerera när implementeringarna av G förankras i organisationerna? Nyckelord: ESG-betyg, hållbarhetsprestation, institutionella faktorer, korruption, regleringskvalitet, Parisavtal och Europa. / Title: Institutional factors, global agreements, and their connection with sustainable performance - A study about corruption, regulator quality and the Paris Agreement Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Josefin Emanuelsson and Jonas LanttoSupervisor: Jan SvanbergDate: 2023 - may Aim: The aim of the study is to examine how a country’s corruption and regulator quality and the Paris Agreements affects the judgment upon the companies sustainability performance. The importance of companies sustainability performances has increased for their legitimacy in society. The ESG-score has become both a signal for the companies intentions as well as responsibility, but has also received criticism for simplifying a complex problem. Earlier research shows that factors like corruption and regulator quality affect the sustainability actions. This study wants to test these factors and if the global Paris Agreements has had an external effect on the performance. Method: The study has a positivism-philosophical approach with a cross-cultural, longitudinal research design. The secondary data is obtained from Refinitiv, the Swiss Economic Institute, the World Bank and the Worldwide Governance Indicator. The data is processed and analysed in the statistical program SPSS. The selection consists of 772 listed companies from 23 countries within Europe with ESG ratings reported in 2014-2019. Results and conclusions: The study shows that corruption and regulator quality have a negative correlation with the companies sustainability performances. The study finds that ESG-scores are a legitimacy strategy to show competitiveness after the ratification of the Paris Agreements. The study finds that the development of the total ESG-score and the G-pillar has accelerated. The study also shows that the E-, S-pillar and low performing companies have a continued positive development. Contribution of the thesis: This study addresses the effects on firm-level ESG-performance based on the differences in the country-level variables corruption and regulatory quality. In addition, this study also examines the effects of the Paris agreements. Prior studies have mostly focused on the connection between country-level variables and ESG-disclosure and this study contributes to broadening the research area regarding sustainability and the effects of regulation. Suggestions for future research: Future studies should examine the further development of the different pillars post the Paris agreements and the possible effects on firm ESG-performance in case of any new global agreements.Key words: ESG-Score, ESG-performance, institutional factors, corruption, regulatory quality, Paris Agreements and Europe. Key words: ESG-Score, ESG-performance, institutional factors, corruption, regulatory quality, Paris Agreements and Europe.

This thesis explores the challenges microbreweries face when implementing ArtificialIntelligence (AI) technologies and undergoing digital transformation, specifically focusingon the interplay between AI-readiness and institutional logics. By examining the AIreadiness framework proposed by Holmström (2022), the study aims to understand howmicrobreweries manage multiple logics in response to institutional complexity triggered byAI-initiatives. Data collection for this thesis was conducted through semi-structuredinterviews with employees of three different microbreweries in Sweden. These participantswere selected using purposive sampling to obtain a diverse range of perspectives on AIimplementation within the industry. The study demonstrates the importance of continuousadaptation and evaluation in integrating AI technologies into existing practices. It concludesthat organizations need to balance digital transformation with potential conflicts ininstitutional logics and develop strategies to integrate new technologies without disturbingtheir stability. For microbreweries, fostering open communication, collaboration, and ashared understanding of goals can mitigate potential barriers. Ultimately, recognizing andresolving conflicts allows organizations to leverage the transformative potential of AItechnologies and thrive in a competitive, technologically driven landscape.

Bakgrund: Till följd av att ESG är ett icke-finansiellt bedömningsområde har många investerare historiskt valt att inte profilera sin egen verksamhet med ambitiösa hållbarhetsmål. De senaste årens åtstramade regulatoriska omgivning och ökande ESG-engagemang hos intressenter ställer alltmer krav på institutionella investerare att integrera ESG-bedömningar när de utvärderar nya investeringsmöjligheter. SME-bolag har sämre förutsättningar att tillhandahålla konkurrenskraftiga ESG-data och riskerar således få sämre tillgång till kapital. Effekterna ESG perspektivet har för kapitalanskaffning och vilken ESG-information som är viktigast för att attrahera kapital är relativt outforskat och bör utredas dels för att hjälpa bolag att behålla konkurrenskraft, dels för att förbereda dem för kraven på hållbarhetsrapportering som ställs ur ett kapitalförvaltningsperspektiv, vilket kan vara särskilt angeläget för SME-bolag. Syfte: Syftet med rapporten är att analysera institutionella investerares syn på ESG för att utreda hur det påverkar deras utvärderingar av nya investeringsmöjligheter. Utifrån detta ämnar studien utreda vilken information som är viktigast att tillhandahålla för att sammanställa hållbarhetsrapporter som är i linje med investerarnas önskemål. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och det empiriska underlaget har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Samtliga bolag, även SME-bolag, bör integrera ESG perspektivet i sin rapportering för att öka investeringsviljan och anpassa sig till omvärldsförändringar och intressenter. ESG-engagemanget är högt bland institutionella investerare eftersom hållbara bolag bidrar till att skapa avkastande och resistenta portföljer. Det viktigaste inom ESG utgår från vad som är relevant och materiellt för respektive bolag och bransch. Med detta vill investerare kvantifiera ESG-relaterade störningar och effekter för att förstå potentiell påverkan på ett företags resultat och värdering.

Syftet med studien är att undersöka vilka informella och formella aspekterutvecklingssamtalet fyller inom förskolepedagogiken, vilket besvarasgenom forskningsfrågan: Vilka förhållningssätt till utvecklingssamtal kanurskiljas bland förskolepedagoger i en västsvensk kommun? Insamlandet avdet empiriska materialet har skett kvalitativt genom semistruktureradeintervjuer med sex förskollärare som är verksamma inom Halmstadkommun. Studiens resultat synliggör fyra teman; Förhållningssätt i formellasamtal; Utvecklingssamtalets syfte; Innehållets dilemma samt Oförutseddautmaningar. Resultatet visar på att samtliga förskollärare i Halmstadkommun delar snarlika förhållningssätt gentemot utvecklingssamtalet inomförskolepedagogiken. Det visar även på att barnens möjlighet till sitt egetsamtal ser olika ut, beroende på vilken förskola det handlar om. / The aim of the study is to investigate which informal and formal so calledprogress talks fill in regard to preschool pedagogy. This can be answeredthrough the following research question: What approaches to progress talkscan be distinguished among preschool teachers in a western Swedishmunicipality? The collection of the empirical material has taken placequalitatively through semi-structured interviews with six preschool teacherswho work at several schools in the Halmstad municipality. The results of thestudy highlighted four themes; Approach in formal conversations; Thepurpose of the development conversation; The content dilemma and finallyUnforeseen challenges. The results show that all preschool teachers in theHalmstad municipality share similar approaches to progress talks inpreschool pedagogy. It also shows that the children's opportunity for theirown conversation looks different, depending on which preschool it is about.

Hemlösa personer med samsjuklighet sägs vara en av de mest utsatta målgrupperna inom socialt arbete. Då återfall är ett symtom av skadligt bruk och beroende har målgruppen haft betydande svårigheter att leva upp till nykterhetskraven som ställs inom traditionella insatser. Således har insatsen Bostad först tagits fram med en skademinskningspolicy som prioriterar minimering av de risker som är vanliga för målgruppen över nykterhetskrav. Denna uppsats syftar till att undersöka praktiska erfarenheter av det skademinimerande arbetet i bostad först Data samlades in genom en kvalitativ fokusgruppsintervju med fyra socialarbetare som är anställda som Case managers inom ett svenskt Bostad först-projekt. En tematisk dataanalys gjordes med socialkonstruktionism och nyinstitutionell teori som teoretiskt ramverk. Resultaten visade på ett holistiskt synsätt på skadereducering men också att synen på skadereducering varierar starkt beroende på sammanhanget. Det framkom också att de motstridiga principerna om nolltolerans och skademinskning påverkar det professionella samarbetet på flera sätt. / Homeless persons with comorbidity are among the most vulnerable populations within social work. The relapsing nature of substance abuse has been a significant barrier to the traditional treatment/housing programs that build upon abstinence-based policies. Therefore, there has been a shift toward Housing First, a harm reduction policy that prioritizes the minimization of harms over abstinence. This study aims to explore practical experiences with the harm reduction approach within Housing First.Data was collected through a qualitative focus group interview with four employeeswithin a Housing First project in Sweden. The data was analyzed by a thematic analysis with social constructivism and new institutionalism as theoretical frameworks.The results showed a holistic approach to harm reduction but also that the view on harm reduction varies depending on the social context. It was also revealed that the conflicting principles of zero tolerance and harm reduction have affected professionalcollaboration in various ways

This thesis examines the type of Environmental, Social, and Governance (ESG) information that institutional investors seek when making and monitoring investment decisions, as well as the possibilities for this information to be presented in sustainability reports. As a basis, twelve semi-structured interviews were conducted with Swedish state institutional fund holders in the category regions and municipalities. Furthermore, five interviews were conducted with six employees at a large Swedish-Norwegian fund company. The results show that the basic demand for ESG information is governed by the content that the investor's organization's financial policy requires, for example, that the fund company has signed the UN Principles for Responsible Investments (PRI) or follows frameworks such as the Global Reporting Initiative (GRI). Furthermore, sustainability motivations are sought in qualitative form, for example about the fund's sustainability strategy, corporate inclusion and justifications about the fund's actual sustainability impact in the portfolio companies. In addition, motivations for potential future business exclusions is also desired. However, this wish is difficult to cater for as it could potentially create discontent between fund companies and portfolio companies. Such a justification could also contribute to market disorders for the company in question, which could degrade the value of the fund holding. Quantitative data are also requested, such as carbon dioxide emissions for the fund portfolio. However, this cannot always be met in the report as reported data from companies are missing. Furthermore, a necessity for the sustainability reports to be used properly by the investors is that data is presented similarly between funds, so that comparisons between funds are facilitated. Finally, investors point out that much of the ESG information they seek is only useful if all funds report in a similar format, and that the ESG information only becomes truly valuable after a unanimous definition of sustainability is introduced. / I detta examensarbete undersöks vilken typ av ESG-information som institutionella investerare eftersöker när de ska genomföra och övervaka investeringsbeslut, samt hur möjligheterna ser ut för denna information att kunna presenteras i hållbarhetsrapporter. Som underlag genomförs tolv stycken semi-strukturerade intervjuer med svenska statliga institutionella fondinnehavare inom kategorin regioner och kommuner. Vidare genomfördes fem intervjuer med sex stycken anställda på ett stort Svenskt-Norskt fondbolag. Resultaten visar att den grundläggande efterfrågan av ESG information styrs av det innehåll som investerarens organisations finansiella policy kräver, exempelvis att fondbolaget signerat PRI eller följer ramverk såsom GRI. Vidare så eftersträvas hållbarhetsmotiveringar i kvalitativ form, exempelvis kring fondens hållbarhetsstrategi, företagsinkludering samt motiveringar kring fondens faktiska hållbarhetspåverkan i portföljbolagen. Utöver dessa efterfrågas även motivering av potentiella framtida företagsexkluderingar. Denna önskan är dock svår att tillgodose då denna potentiellt skulle kunna skapa osämja mellan fondbolag och portföljbolag. En sådan motivering skulle även kunna bidra till marknadsoroligheter för det aktuella bolaget, vilket kan försämra värdet på fondinnehavet. Slutligen efterfrågas även kvantitativ data, exempelvis koldioxidutsläpp för fondportföljen. Denna kan dock inte alltid tillgodoses i rapporten då nog lång tillbakagången klimatdata saknas. En nödvändighet för att hållbarhetsrapporterna ska nyttjas ordentligt av investerarna är vidare att data presenteras liknande mellan fonder, så att en jämförelse mellan fondalternativ underlättas. Investerarna poängterar slutligen att stor del av den ESG-information de eftersträvar bara är användbar om alla fonder rapporterar på liknande sätt, samt att ESG-informationen först blir riktigt användbar då en samstämmig definition av hållbarhet införs.

Sammanfattning  Examensarbete, Civilekonomprogrammet - Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, vårterminen 2023.  Titel: Blir ett plus ett verkligen två?  En kvalitativ fallstudie om hur en privat organisation hanterar spänningar i styrningen efter företagsförvärv   Bakgrund & problem Företagsförvärv har blivit ett populärt tillvägagångssätt för att uppnå snabb och hög tillväxt. Trots detta har det visat sig att merparten av företagsförvärv leder till misslyckanden på grund av svårigheten med att integrera företagens strukturella samt kulturella och strategiska skillnader. För att kunna hantera dessa skillnader är det avgörande att utforma ett styrsystem som tar hänsyn till det förvärvande och förvärvade företagens styrning. Den befintliga forskningen har däremot inte belyst hur företag bör konstruera sin styrning efter ett genomfört företagsförvärv. Bristen på samverkan mellan de två företagen leder så småningom till interna konflikter, även benämnt styrspänningar.  Syftet Syftet med denna studie är att undersöka en organisations styrning både under och efter ett företagsförvärv. Särskilt uppmärksamhet har lagts på att identifiera och illustrera vilka styrspänningar som uppstår efter företagsförvärv samt att undersöka de underliggande orsakerna till deras uppkomst. Slutligen siktar undersökningen även på att finna och förklara hur dessa styrspänningar hanteras inom en privat organisation.  Metod Studien har undersökt en privat organisation som genomför företagsförvärv. Utgångspunkten för denna undersökning har varit genom en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer, där en fallstudie med förklarande karaktär har tillämpats. Den empiriska insamlingen har inhämtats från både det förvärvande och förvärvade företagens anställda. Dessutom har interna dokument samt årsredovisningar använts för att komplettera studiens empiriska underlag. Slutsats Studien har identifierat fem styrspänningar som har uppstått efter genomförda företagsförvärv;“Makt till de anställda vs Formella strukturer”, “Gamla system vs Nya system”,“Gamla uppföljningsrutiner vs Nya uppföljningsrutiner”,“Gamla förmåner vs Nya förmåner”, “Gammal identitet vs Ny identitet”. Uppkomsten av dessa styrspänningar förklaras utifrån att det finns kontraster i det förvärvande och förvärvade företagets styrning. Dessutom beror det på att de förvärvade anställda hade förväntningar som inte uppfylldes efter förvärvet. Utöver det har institutionella logiker varit en annan bidragande faktor, där den ena logiken försvagar den andra. Hur dessa fem styrspänningar har hanterats beror på omständigheterna och är därmed situationsanpassade.   Nyckelord: Företagsförvärv, integrationsprocessen, formell styrning, informell styrning, institutionella logiker, styrspänningar / Abstract  Master's thesis, Master of Science in Business and Economics - Controller, Linnaeus University School of Business, Växjö, spring semester 2023.  Title: Does one plus one really equals two?  A qualitative case study on how a private organization handles management control tensions after an acquisition.  Background & problem Acquisitions have become a popular approach to achieve fast and high growth. Nevertheless, it has been shown that the majority of acquisitions fail due to the difficulty of integrating the structural, cultural and strategic differences of the companies. To address these differences, it is crucial to design a management control system that considers the systems of the acquiring and acquired firms. However, existing research has not shed light on how firms should construct their control systems following a completed acquisition. The lack of interaction between the two firms eventually led to internal conflicts, also known as management control tensions.  Purpose The purpose of this study is to examine an organization's management control system both during and after a business acquisition. Particular attention has been given to identify and illustrate the tensions that have arisen in management control and to investigate the underlying reasons for their emergence. Finally, the investigation also aims to find and explain how these tensions in management control are handled within a private organization.  Method The research has investigated a private organization that carries out corporate acquisitions. The starting point for this investigation has been through a qualitative research approach with semi-structured interviews, where a case study with an explanatory character has been applied. The empirical collection has been obtained from both the acquiring and acquired companies' employees. In addition, internal documents and annual reports have been used to complement the empirical material of the study.  Conclusion The study identified five management tensions that have arisen after acquisitions; "Power to employees vs Formal structures", "Old systems vs New systems", "Old monitoring procedures vs New monitoring procedures," "Old benefits vs New benefits", "Old identity vs New identity". The emergence of these management control tensions is explained on the basis that there are contrasts in the management control systems of the acquiring and acquired company. Moreover, it is because the acquired employees had expectations that were not met after the acquisition. In addition, institutional logics have been another contributing factor, with one logic weakening the other. How these five management control tensions have been tackled depends on the circumstances and is thus context dependent.  Keywords: Mergers and acquisitions, integration process, formal controls, informal controls, institutional logics, management control tensions