Denna kvantitativa studie behandlar svensk exportprestanda och dess förhållande till de makroekonomiska determinanterna valutaväxelkurs, politiska reformer, ekonomisk frihet och BNP-tillväxt. Många tidigare studier inom området fokuserar på hur exportprestandan påverkas av valutaväxelkurser, dock finns begränsat med studier som berör de övriga makroekonomiska determinanterna och dess påverkan på svensk exportprestanda. Denna studie vill därmed utöka detta studieområde med forskningsfrågan “Vilken roll har valutaväxelkursen och andra makroekonomiska determinanter för att förklara svensk exportprestanda?”. Den teoretiska modellen beskriver Sveriges export samt tidigare teorier inom området till de fyra makroekonomiska variablernas relation till svensk exportprestanda. Hypoteser är utformade för att studera om svensk exportprestanda beror på de makroekonomiska determinanterna. Studien använder en deduktiv kvantitativ forskningsmetod med multipel regression som statistisk metod, med användning av sekundärdata. Resultatet visar att hypotesen till valutaväxelkursen kan förkastas. Ett positivt samband finns mellan exportprestanda och politiska reformer samt BNP-tillväxt. Ett negativt samband påvisas mellan exportprestanda och ekonomisk frihet. Samtidigt som studien visar betydelsen av de makroekonomiska variablerna för svensk exportprestanda så finns det fortfarande utrymme för vidare studier inom området, som med användning av andra forskningsmetoder. / This quantitative study examines Swedish export performance and its relationship to the macroeconomic determinants of exchange rates, policy reforms, economic freedom and GDP growth. Many previous studies in the field focus on how export performance is affected by currency exchange rates, but there are limited studies that concern the other macroeconomic determinants and their impact on Swedish export performance. This study therefore aims to expand this area of study with the research question "What is the role of the exchange rate and other macroeconomic determinants in explaining Swedish export performance?". The theoretical model describes Sweden's exports and describes previous theories in the field related to the four macroeconomic variables' relationship to Swedish export performance. Hypotheses are created to study whether Swedish export performance depends on the macroeconomic determinants. The study uses a deductive quantitative research method with multiple regression as the statistical method and use of secondary data. The results show that the hypothesis of the exchange rate can be rejected. A positive relationship is found between export performance and policy reforms and GDP growth. A negative relationship is found between export performance and economic freedom. While the study shows the importance of the macroeconomic variables for Swedish export performance, there is still room for further studies in the area, for instance with use of other research methods.

Titel: Institutionella faktorer, globala överenskommelser och dess samband med företagens hållbarhetsprestation - En studie om korruption, regleringskvalitet och Parisavtalet Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Josefin Emanuelsson och Jonas Lantto Handledare: Jan SvanbergDatum: 2023 – maj Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur länders korruption, regleringskvalitet och Parisavtalet påverkar bedömningen av företagens hållbarhetsprestation. Företagens hållbarhetsprestation har fått ett ökat inflytande för deras legitimitet i samhället. ESG-betyget är både en signal utåt för företagens intentioner och ansvar men är även under kritik för att förenkla ett komplext problem. Tidigare forskning visar att faktorer såsom korruption och regleringskvalitet påverkar företagens hållbarhetsarbetet. Studien vill testa dessa faktorer samt undersöka om det globala Parisavtalet har verkat som en yttre påtryckning för företagens hållbarhetsprestationer.  Metod: Studien har ett positivistiskt synsätt med en tvärkulturell, longitudinell forskningsdesign. Sekundärdatan är inhämtad från Refinitiv, Swiss Economic Institute, The World Bank, samt Worldwide Governance Indicator. Datan bearbetas och analyseras i statistikprogrammet SPSS. Urval består av 772 noterade företag från 23 länder inom Europa med ESG-betyg inrapporterade 2014-2019.  Resultat och slutsats: Studien visar att korruption och regleringskvalitet har ett negativt samband med prestationsbedömningar. Studien bidrar till att visa att ESG-betyg är en legitim strategi för företag att visa sig konkurrenskraftiga efter ratificeringen av Parisavtalet. Studien finner att utvecklingen av helhetsbetyget ESG samt pelaren G har accelererat. Studien finner att E, S och de lågpresterande företagen utvecklas positivt.  Examensarbetets bidrag: Denna studie undersöker hur institutionella faktorer och hur Parisavtalets påverkar företagens hållbarhetsprestation. De flesta av de tidigare studierna har fokuserat på mängden hållbarhetsredovisning istället för hållbarhetsprestation och denna studie bidrar till att bredda forskningsområdet kring hållbarhet och effekterna av reglering. Förslag till fortsatt forskning: Studien föreslår att göra fler undersökningar kring politiska överenskommelser samt följa pelarnas utveckling efter Parisavtalet. Kommer E och S att börja accelerera när implementeringarna av G förankras i organisationerna? Nyckelord: ESG-betyg, hållbarhetsprestation, institutionella faktorer, korruption, regleringskvalitet, Parisavtal och Europa. / Title: Institutional factors, global agreements, and their connection with sustainable performance - A study about corruption, regulator quality and the Paris Agreement Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Josefin Emanuelsson and Jonas LanttoSupervisor: Jan SvanbergDate: 2023 - may Aim: The aim of the study is to examine how a country’s corruption and regulator quality and the Paris Agreements affects the judgment upon the companies sustainability performance. The importance of companies sustainability performances has increased for their legitimacy in society. The ESG-score has become both a signal for the companies intentions as well as responsibility, but has also received criticism for simplifying a complex problem. Earlier research shows that factors like corruption and regulator quality affect the sustainability actions. This study wants to test these factors and if the global Paris Agreements has had an external effect on the performance. Method: The study has a positivism-philosophical approach with a cross-cultural, longitudinal research design. The secondary data is obtained from Refinitiv, the Swiss Economic Institute, the World Bank and the Worldwide Governance Indicator. The data is processed and analysed in the statistical program SPSS. The selection consists of 772 listed companies from 23 countries within Europe with ESG ratings reported in 2014-2019. Results and conclusions: The study shows that corruption and regulator quality have a negative correlation with the companies sustainability performances. The study finds that ESG-scores are a legitimacy strategy to show competitiveness after the ratification of the Paris Agreements. The study finds that the development of the total ESG-score and the G-pillar has accelerated. The study also shows that the E-, S-pillar and low performing companies have a continued positive development. Contribution of the thesis: This study addresses the effects on firm-level ESG-performance based on the differences in the country-level variables corruption and regulatory quality. In addition, this study also examines the effects of the Paris agreements. Prior studies have mostly focused on the connection between country-level variables and ESG-disclosure and this study contributes to broadening the research area regarding sustainability and the effects of regulation. Suggestions for future research: Future studies should examine the further development of the different pillars post the Paris agreements and the possible effects on firm ESG-performance in case of any new global agreements.Key words: ESG-Score, ESG-performance, institutional factors, corruption, regulatory quality, Paris Agreements and Europe. Key words: ESG-Score, ESG-performance, institutional factors, corruption, regulatory quality, Paris Agreements and Europe.