Record Companies in Sweden- 100 years of music business institutionalisation This thesis is about the development of Record Companies in Sweden over more then hundred years. The Aim is to understand the role of the record company in the change of the music industry by narrating and interpreting its development. The Record Companies did dominate the music industry in Sweden from its birth 1903 until after year 2000, when new forms of music business were born. Despite this the remaining record companies still have similarities with the firs gramophone company from 1903. The empirical story is based on some 20 interviews with central actors in the music industry together with a mapping of the independent music producers, published 2004 and material from other studies on the music business. The story is in it self an important contribution to research since it appears to be the first one done in this way. The conception of the record company as the dominant actor in the organisational field, the music industry, very soon became an institution. This institution has been created and developed in an institutional process that here is analysed in four themes: delimitations, dominant logics, and organising and ownership structure/actors. During the process the limitations for the record company and the organisational field is changing. The logic is being push towards either art or comers during different periods, different forms of organising are created and developed and actors turn up and disappear. A main conclusion is that the cognitive processes highlight the institutionalisation but also the normative and the regulative processes helps to explain. At the same time this must, as in the model developed in the thesis, be connected to the four themes in order to create the holistic understanding of the institutionalization of the music business in Sweden being demanded in the aim of the thesis. In the model the actors are being emphasized as most important in the creation, remaining, developing, changing and at the and also liquidation of the institutional conception of the record company as the dominant form of music business. Partly this could be explained by and in itself explain the lack of a strong common organization in the music business together with the rather limited impact from attempts of regulations. New and old actors are now defined as institutional entrepreneurs as they are creating the new music industry, forcing the record companies to step aside from its dominant role in the same way as the music publishers once did. They might even give the dominance back to the publishers, or maybe there will not bee yet another institution in the music industry or any dominant role. Maybe it will change into something completely different? The model developed and used in this thesis is proposed for use in other longitudinal studies especially in other art businesses and similar organizational fields. / Avhandlingen framlagd vid Göteborgs universitet.

Irrigation decentralization has been launched worldwide with high expectations of improved governance, efficiency, and productivity through  democratic processes. However, there is widespread recognition that decentralization is, in reality, unlikely to bring about these positive outcomes. Poor implementation is widely blamed for these failures, but the current study argues that this is only partially true. Decentralization is usually treated as a technical way of power transfer that can be evaluated through quantitative  indicators. Much attention goes to searching solutions to constraints during implementation while less emphasis is on understanding of contexts, processes and the consequences of institutional changes. The common approach mainly focuses on local water users’ organizations but gives insufficient attention to the cross-level interactions between involved actors, their responses to reforms, and power relationships. This approach answers the question: what should be done, but not: why do constraints/limitations occur and why are such contradictory results obtained? In this way the approach itself diffuses some of the challenges in reality and the root of problems leading to surprise consequences and failures during  implementation. In this study, two irrigation systems in Vietnam were selected to examine the emerging decentralization processes, actors’ responses to the institutional changes, as well as the main options, challenges and constraints to decentralization. My ambition is also to further understand why constraints occur and have counterproductive effects. A mixed methods approach combining qualitative and quantitative methods, and cross-case analysis are applied. The database was built systematically, based on previous experience in this field, and participatory fieldwork. Decentralization is regarded as a power-laden process involving not just local organizations, but also state agencies, local authorities at different levels, state irrigation companies (IDMCs), and farmers. The study describes how institutional arrangements for decentralization have effects on the dynamics and relations of power between actors in multi-level governance, resulting in impacts on autonomy, accountability, participation, and incentives of involved actors. The analysis shows that the legal framework and several well-intended efforts for decentralization have been launched. However, outcomes in terms of power transfer and actors’ performance are not those expected. The current institutional arrangements have created major constraints: (i) imbalanced power relations, (ii) new resource allocation mechanisms creating dependency among actors, (iii) passiveness, vested interest and privilege within state agencies and IDMCs, and (iv) free-riding behavior and distrust among farmers. Prevailing conditions defy policy intentions by finding a new version of a centralized power structure at provincial level, in which power of state agencies and IDMCs are reinforced. Unexpected effects emerge on the autonomy, accountability, participation, and incentives of all involved actors. Decentralization of irrigation systems is a complex process, not merely a technical transfer of power. It is hard to achieve even with policy in place. All the complexities and implications of irrigation need to be thoroughly considered, with the dynamics in society included. Evaluations of decentralization based on production and economic terms are not enough. Impacts of institutional arrangements on power relations between actors, on their incentives, maneuver room in multi-level governance, and ability to comprehend and influence processes, need to be assessed thoroughly. Essential roles remain for central government when irrigation management is decentralized. / Decentralisering av bevattningsjordbruk har lanserats över hela världen med höga förväntningar på förbättrad styrning, effektivitet och produktivitet genom demokratiska processer. Men det är allmänt erkänt att decentralisering i själva verket knappast är tillräckligt för att åstadkomma dessa positiva resultat. Dåligt genomförande har allmänt fått bära skulden för svårigheterna, men den aktuella studien hävdar att detta bara delvis är sant. Decentralisering behandlas vanligtvis som ett tekniskt sätt för maktöverföring som kan utvärderas genom kvantitativa indikatorer. Mycket uppmärksamhet går då att söka lösningar på begränsningar under genomförandet medan mindre tonvikt ligger på förståelse av sammanhang, processer och konsekvenser av institutionella reformer. Fokus är främst på lokala vattenanvändarnas organisationer så att alltför lite uppmärksamhet riktas till gränsöverskridande samspel mellan berörda aktörer, deras anpassningar till reformer och maktrelationer. Detta tillvägagångssätt svarar på frågan: vad som bör göras, men inte: varför restriktioner/begränsningar uppstår och varför sådana motstridiga resultat uppnås? På så vis skymmer själva tillvägagångssättet några av de utmaningar som i verkligheten utgör grunder för de problem som leder till överraskande konsekvenser och misslyckanden under genomförandet av decentralisering. I denna studie har två bevattningssystem i Vietnam valts ut för att undersöka framväxande decentraliseringsprocesser, aktörernas svar på de institutionella förändringar, liksom de huvudsakliga alternativ, utmaningar och hinder som finns för decentralisering. Min ambition är också att ytterligare förstå varför begränsningar förekommer och har kontraproduktiva effekter. En blandad strategi som kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder används för att studera gemensamma drag i fallstudierna. Databasen byggdes systematiskt, utifrån tidigare erfarenheter på detta område, och deltagande fältarbete. Decentralisering betraktas som en maktrelaterad process som involverar inte bara lokala organisationer, men också statliga myndigheter, lokala myndigheter på olika nivåer, statliga bevattningsbolag (IDMCs), och bönder. Studien beskriver hur institutionella arrangemang för decentralisering har effekter på dynamik och maktförhållanden mellan aktörer inom flernivåstyre, något som resulterar i att autonomi, ansvarsutkrävande, deltagande, och incitament för de berörda aktörerna påverkas. Analysen visar att det rättsliga ramverket och flera välmenande insatser för decentralisering har lanserats. Men utfallet, vare sig i termer av maktöverföring eller aktörernas prestationer, är inte de förväntade. De nuvarande institutionella arrangemangen har skapat stora begränsningar: (i) obalanserade maktförhållanden, (ii) nya resursfördelningmekanismer som leder till nya beroendeformer mellan aktörer, (iii) passivitet, egenintresse och privilegier inom statliga myndigheter och IDMCs, och (iv) snålskjutsbeteende (”free-riding”) och misstro bland jordbrukarna. Rådande förhållanden går emot politiska intentioner genom att en ny version av en centraliserad maktstruktur på provinsiell nivå skapas genom att makten hos statliga myndigheter och IDMCs förstärks. Oväntade effekter uppstår då för autonomi, ansvar, delaktighet och incitament för alla inblandade aktörer. Decentralisering av bevattningssystem är en komplex process, inte bara en teknisk överföring av makt. Den är svår att uppnå även med policy på plats. Alla komplikationer och konsekvenser av bevattning för den dynamik som ingår i samhället måste noga övervägas. Utvärderingar av decentralisering som bygger på produktion och ekonomiska termer är inte tillräckligt. Konsekvenser av institutionella arrangemang för maktrelationer mellan aktörer, för deras incitament, manöverutrymme inom ett flernivåstyre, och förmåga att förstå och påverka processer, måste bedömas noggrant. Viktiga roller återstår för staten när bevattningsjordbruk decentraliseras.

This Ph.D. thesis seeks to better understand how change occurs within a group of organisations. Aiming to make a contribution to institutional theory, it brings together three main schools, namely: old, new and neoinstitutionalism, in an integrative approach for understanding organisational field change. The study seeks to examine and explore a community of organisations who have come together to form an organisational field. More specifically, the object is to better understand how an organisational field is formed and developed and how change is driven, at an organisational and organisational field level, as a consequence of this field formation. Moreover, the study investigates the impact of triggers for change upon the field, and the role that institutional forces and individuals play in the process of organisational field change.The theoretical chapters, as discussed, integrate the concepts of change from three schools developing a comprehensive framework of organisational field change with which the empirical material can be analysed, in order to make the theoretical contribution. The empirical work is based on a case study, incorporating two rounds of interviews and secondary data collection, undertaken from 2007 - 2011. The case study examines the development of the Biofuel Region, a collection of organisations based, principally, in Ornskoldsvik,  Northern Sweden, that have worked together to develop a public and private biofuel transportation infrastructure. Besides being a fascinating case of regional development and having the reassuring object of creating an eco-efficient fuel the Biofuel Region, regarded as an organisational field, provided good access to respondents and useful insights into the way that fields form and change.The contributions of this thesis offer an insight into the manner with which the formation of an organisational field can begin with a drive for a legitimisation of the field's endeavours.Underscored is how the field can restructure continuously as a consequence of triggers for change, and that consequently fields are dynamic and not static and are thus changing frequently. Furthermore, it highlights that given the correct conditions individuals can play a key role in the management of an organisational field. The overarching contribution is that change occurs in a plethora of different ways within a field as a consequence of its formation,development, triggers for change, individual's contributions and institutional forces. / Denna doktorsavhandling syftar till att öka förståelsen avseende hur förändring sker inom grupper av organisationer. Med syftet att ge ett bidrag till institutionell teori sammanförs tre skolor, nämligen gammal-, ny- och neoinstitutionalism, i en integrerad strategi för att förstå förändring av organisatoriska fält. Studien syftar till att undersöka och utforska en samling av organisationer som gått samman för att bilda ett organisatoriskt fält. Mer specifikt är ändamålet att bättre förstå hur ett organisatoriskt fält bildas och utvecklas, och hur förändring drivs, både på en organisatorisk- och organisatorisk fältnivå. Dessutom undersöker studien speciella ”utlösares” effekter för förändring av fältet, och den roll som institutionella krafter och individer spelar i denna förändringsprocess. De teoretiska kapitlen integrerar begreppen förändring utifrån de tre skolorna i utvecklandet av ett övergripande ramverk, med vilket det empiriska materialet analyseras; resulterande i ett teoretiskt bidrag. Det empiriska arbetet utgår från en fallstudie, som omfattar två omgångar av intervjuer och sekundär data, insamlat mellan 2007 och 2011. Fallstudien undersöker utvecklingen av BioFuel Region, en samling av organisationer, baserade huvudsakligen i Örnsköldsvik i norra Sverige, som har arbetat tillsammans för att utveckla en offentlig och privat transportinfrastruktur för biobränsle. Förutom att vara ett fascinerande fall av regional utveckling, med den lovvärda avsikten att skapa ett eko-effektivt bränsle, innebar Biofuel Region, såsom exempel på ett organisatoriskt fält, god tillgång till respondenter och användbara insikter i hur fält formas och förändras. Bidragen i denna avhandling ger en inblick i hur bildandet av ett organisatoriskt fält kan börja med en strävan efter att legitimerera fältets aktiviteter. Betoningen ligger på hur fältet kan omstruktureras kontinuerligt som en följd av ”utlösare” för förändring, och att fält därför är dynamiska och inte statiska. Dessutom framhålls, att givet de rätta förhållandena kan individer spela en viktig roll i ledningen av ett organisatoriskt fält. Det övergripande bidraget är insikten att förändring inom ett fält sker på en uppsjö olika sätt; som en följd av dess bildande, utveckling, ”utlösare” för förändring, individuella insatser och institutionella krafter.

I institutionella samtal såsom närståendesamtal mellan en logoped, en närstående till en person med afasi och personen med afasi råder en asymmetri gällande maktförhållandet. Asymmetrin som uppstår i det institutionella samtalet kan innebära att samtalsdeltagaren med minst makt upplever ansiktshot. I samtal ses förståelse som en dynamisk process och när förståelsen innebär ett problem i konversationen störs den pågående aktiviteten. Mottagaren kan lösa problemet som uppstått genom att ge talaren en candidate understanding. Hur kommunikativa strategier används i närståendesamtal är ett relativt obeforskat område och ett viktigt område då närståendesamtal är en vanligt förekommande för logopeder. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka ett antal kommunikativa strategier för att få en gemensam förståelse och minska ansiktshot  vid delgivning av testresultat och rådgivning i närståendesamtal. Tre närståendesamtal mellan logopeder, närstående och i två fall personer med afasi spelades in, transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer (CA). Två logopeder, tre närstående och två personer med afasi medverkade i studien. Totalt omfattade det inspelade materialet en timma och 37 minuter. Deltagande logopeder fick även fylla i ett frågeformulär. Strategier för avdramatisering och förståelse identifierades. Strategierna delades in i två kategorier; avdramatisering av råd och förmedling av testresultat och candidate understandings för att uppnå förståelse. I studien framkom det att candidate understandings ofta initierades av den närstående. Det framkom även att de positiva testresultaten som förmedlades inte avdramatiserades samt att dessa istället ofta framhävdes och att face threatenings acts vid delgivning av negativa testresultat ofta avdramatiserades med hedging. / In institutional interactions such as conversations between a speech and language therapist, a person closely related to a person with aphasia and the individual with aphasia there is an asymmetry considering the power. The asymmetry arising in institutional interactions may mean that the participant with the least power will experience a face threatening act. Understanding is seen as a dynamic process and when understanding is a problem in the conversation the ongoing activity is disturbed. The receiver can solve the problem by giving the speaker a candidate understanding. How these strategies are used in conversations between a speech and language therapist with a person closely related to a person with aphasia is a relatively unexplored field and an important area which is a common for speech therapists. The aim of the present study was to investigate a number of communication strategies in the conversation with a person closely related to a person with aphasia; how understanding was reached and how face threatening acts were reduced when the speech therapists delivered test results and gave counseling. Three conversations between speech and language therapists, persons closely related to a person with aphasia and in two of the recordings the person with aphasia were recorded, transcribed and analyzed according to principles of Conversation Analysis (CA). Two speech and language therapists, three persons closely related to a person with aphasia and two persons with aphasia participated in the study. In total, the recorded material is one hour and 37 minutes. Participating speech and language therapists also filled in a questionnaire. Strategies for mitigation and understanding were identified. The strategies were divided into two categories; strategies to mitigate FTA:s when delivering the test results and counseling, the other categorie was the use of candidate understandings for gaining an mutual understanding. The study revealed that candidate understandings were often initiated by the person closely related to a person with aphasia. The study also revealed that the test results with positive outcome where not mitigated and often emphasized and test results that could be perceived as negative were mitigated with hedging.

Under 1940-talet påbörjades en omfattande utbyggnad av en offentlig tjänstesektor som ett led i att göra Sverige till en universell välfärdsstat. I samband med den offentliga tjänstesektorns utbyggnad ökade andelen kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. En omfattande utbyggnad av sjukvården gjordes vilket resulterade i en kraftigt ökad efterfrågan på vårdpersonal, och då inte minst sjuksköterskor. Sjuksköterskors löner har varit omdiskuterade ända sedan 1900-talets början. Yrket har historiskt varit lågavlönat, vilket kan förklaras på en mängd olika sätt. I uppsatsen studeras om och hur institutionella förändringar på området har påverkat sjuksköterskeyrkets löneutveckling under perioden 1977 till 2017. De institutionella förändringar som har undersökts är främst politiska reformer och lagstiftning på hälso- och sjukvårdens område. Även reformer av sjuksköterskeutbildningen har undersökts, eftersom att professionalisera sjuksköterskeyrket sågs vara ett steg mot en förbättrad löneutveckling. Trots att sjukvården har genomgått stora reformer under perioden 1977 till 2017 har det haft en till synes liten påverkan på löneutvecklingen. Inte heller professionaliseringen tycks ha påverkat utvecklingen. Sjuksköterskeyrket var under 1900-talets början ett renodlat kvinnoyrke. Än idag består yrket till 90 procent kvinnor. Att sjuksköterskors löner är låga, liksom många andra kvinnodominerade yrkens löner, kan förklaras genom att det föreligger en värdediskriminering av vad som betraktas som kvinnligt arbete. Vid undersökning av sjuksköterskeyrket är det därmed viktigt att beakta yrkets genusarbetsdelning, vilket har påverkat, och än idag påverkar, yrket och dess löneutveckling. Yrkets genusarbetsdelning kan förklaras som ett informellt spårberoende. Ju närmare vår tid vi kommer ju mer har genusarbetsdelningen uppmärksammats både politiskt och inom forskningen. En följd av det är jämställdhetslagen som infördes 1979. Trots att värdediskrimineringen av det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket uppmärksammats har det inte haft en synbar påverkan på lönerna.

Bakgrund: Idag har företag många krav utifrån miljömässiga aspekter där vi i Sverige påverkas i stor utsträckning av EU:s regleringar. Ett av alla områden som EU:s regleringar berör är det om avfallshantering och förebyggande av avfall. Ett sätt för företag att arbeta med sin avfallshantering och förebygga denna är med hjälp av omvänd logistik. Omvänd logistik syftar till att hämta tillbaka produkten efter användning för återvinning, återanvändning eller avfall. Utöver att den omvända logistiken i ett företag styrs av regleringar påverkas den även av centrala aktörer i ett nätverk. Forskningen för omvänd logistik är begränsad i flera områden. Bland annat har omvänd logistik inte studerats i större utsträckning utifrån institutionell teori. Denna studie ser därför möjlighet till att täcka detta gap och främja teorin och praktik i omvänd logistik på mikronivå. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga och förstå hur institutionella krafter har format fältet omvänd logistik samt hur dessa krafter har tagit sig i form på mikronivå. Metod: En komparativ fallstudie genomfördes av två retursystem av lastpallar: Svenska Retursystem (SRS) inom livsmedelsbranschen och Retursystem Byggpall (RB) inom byggbranschen. Den består av sju stycken semistrukturerade intervjuer. Den består även av forskning och regleringar inom omvänd logistik för att presentera de institutionella krafterna som format omvänd logistik och därefter retursystemen. Teori: Den teoretiska referensramen består av institutionell teori och nätverksteori. Resultat: De institutionella krafter som undersöks i denna studie samt påverkat fältet omvänd logistik är forskning och regleringar. Forskning visar på att omvänd logistik främst behandlat kostnadsbesparingar men har mer och mer betonat dess miljömässiga fördel. Regleringar inom omvänd logistik visar på att organisationer styrs av EU-direktiv som översätts till svensk lagstiftning och därefter till branschspecifika riktlinjer. Retursystemenen och deras nätverk är ett resultat av dessa institutionella krafter som visas genom de krav och praktiker de har. Lärande och beroende var två viktiga faktorer i nätverkens relationer med andra aktörer. Slutligen har det framkommit att hållbarhet är en växande trend inom omvänd logistik. Förslag på fortsatt forskning: Undersöka fler aktörer inom omvänd logistik och studera dessa utifrån intressentteori. / Background: Companies have many demands based on environmental aspects. Sweden is largely influenced by EU regulations and one of the areas covered by EU regulations is waste management and waste prevention. One way for companies to work with their waste management and waste prevention is by using Reverse Logistics. Reverse Logistics aims to retrieve the product after its use for recycling, reuse or waste. In addition to the Reverse Logistics activities of a company being largely controlled by regulations, it is also affected by key players in the network. The Reverse Logistics research and literature is limited in several areas. Among other areas, Reverse Logistics has not been studied to a greater extent based on Institutional Theory. This study therefore sees the opportunity to cover this gap by examine the Reverse Logistics field in a micro perspective. Purpose: The purpose of this study was to map and understand how institutional forces have shaped the field of Reverse Logistics and how these forces have taken shape from a micro perspective. Method: A comparative case study was conducted by two return systems of pallets: Svenska Retursystem (SRS) in the food industry and Retursystem Byggpall (RB) in the construction industry. The study consists of seven semistructured interviews. It also consists of literature and regulations to present the institutional forces as they have shaped the Reverse Logistics field that later created the return systems. Theory: The theoretical frame of reference consists of Institutional Theory and Network Theory. Results: The institutional powers that was examined in this study and which have influenced the field of Reverse Logistics are literature and regulations. The literature shows that Reverse Logistics mainly have been used as a way to save costs in companies, but has more and more emphasized its environmental advantage. Reverse Logistics regulations show that organizations are governed by EU directives that are translated into Swedish legislations and later on to industry-specific guidelines. The return systems and their networks are the result of these institutional forces, as shown by the requirements and practices they have. Learning and dependence were two important factors in the network relations with other key players. Finally, it has been found that sustainability is a growing trend in Reverse Logistics. Proposals for continued research: Examine more key players in Reverse Logistics and study them based on Stakeholder Theory.

The aim of the study is to examine how the executive leadership and the decision-making process are shaped by the leadership environment in a transition democracy as Venezuela. The questions I intend to answer are: What kind of leadership environment surrounds the leadership and what kind of consequences does it have on the leadership and the decision-making process in Venezuela? To answer my questions I will use the literature: Political Leadership in Liberal Democracies (Elgie, Robert 1995, London: Macmillian), together with the method “The cultural determinist school of history” by Tomas Spencer, later reproduced by Kellerman. The leadership environment provides unique opportunities for a leader to gain control over the decision-making process. Institutional structures and the needs of the society are major parts in determining how the political leadership is exercised. In Venezuela, charismatic President Hugo Chávez is head of the executive branch. The President enjoys great executive power that has diminished the role of the legislature. The policy of a more governmental controlled economy and direct democracy, based on populism has led to a more polarized society. Both historical and socio cultural failures have benefited the presidency. The “partyarchy” is abolished and has been replaced by a personalized policy-making process. The tendency is a leadership environment with a consolidation of the extended power within the executive, and a decision-making process outside the traditional institutional structures that favours the executive.

The purpose of this essay is to study causes for the lack of political trust in Europe and especially in Sweden. The essay starts with a presentation of two theories about the reasons for low political trust. Robert D. Putnam among others presents a theory that gives social capital an important role when viewing the low political trust. As Putnam sees it a person that participates in any kind of organization, political or not, develop trust for other human beings that in the long run affects political trust. Pippa Norris on the other hand is convinced that political trust is connected to the performance of political institutions. She claims that for example corruption is strongly relates to political trust. The citizens of a country in which corruption is common will not trust politicians as much as the citizens in a nation where corruption is lower. In this essay, I present the current levels of trust in politicians and parliament in the countries that participate in the cross-national public opinion survey European social Survey (ESS). The investigation shows that Denmark, Finland and Switzerland have got the highest levels of political trust and that Poland, Czech Republic and Portugal have got the lowest. My analysis shows that neither gender nor age makes any difference in political trust. The comparison between political trust and participation leads to the conclusion that citizens that participate in politics have more political trust irrespective of which kind of organization they participate in. I also compare political trust and a corruption index. That comparison shows that a high level of corruption is related to a lowlevel of political trust.

I denna magisteruppsats undersöks med hjälp av en samtalsanalytisk metod hur testtagare och testledare orienterar sig mot problem i interaktionen vid samtalsdelen av Tisus. Det mest övergripande syftet är att undersöka hur testtagare och testledare förhåller sig till varandra i en samtalssituation där det huvudsakliga målet är att testtagarnas språkliga förmåga ska bedömas. Frågeställningarna syftar till att ta reda på hur testtagarna och testledaren orienterar sig mot problem i interaktionen, samt hur problemsekvenser skiljer sig åt beroende på om interaktionen äger rum mellan testtagare och testledare eller mellan flera testtagare. En vidare frågeställning syftar till att diskutera hur testtagare och testledare förhåller sig till samtalets ramar och mål vid problemsekvenser. Slutsatserna är att det tycks finnas skillnader i hur problem relevantgörs beroende på mellan vilka interaktionen äger rum. I interaktion mellan testtagarna relevantgörs problem i den egna språkliga förmågan hellre än i andras, vilket hänger samman med att testtagarna, då de interagerar med varandra, tycks värdera samtalets sociala mål högt. I interaktion med testledaren verkar testtagarna dock vara mer restriktiva med att relevantgöra problem som bottnar i den egna förmågan. Detta har förmodligen att göra med att testledaren på ett tydligare sätt orienterar samtalet mot prestationsmålet och därigenom tar mindre hänsyn till testtagarnas sociala ansikte. En vidare slutsats är att det i vissa problemsekvenser verkar uppstå osäkerhet bland testtagarna hur de ska förhålla sig till de olika målen i samtalet. Dels uppstår ibland krockar mellan de sociala och meningsskapande målen och dels verkar prestationsmålet också leda till förvirring. I problemsekvenserna antas prestationsmålet samspela med det sociala målet. Då en testtagare orienterar sig mot problem i en annans yttrande blir detta inte bara hotande mot den sociala stämningen i gruppen utan riskerar också att lyfta fram brister i den andras och den egna språkliga förmågan, vilket kan ses som ofördelaktigt utifrån prestationsmålet. Med andra ord verkar testtagarnas osäkerhet i vissa fall kunna förklaras med faktorer som bottnar i bedömningssamtalets icke-autentiska natur snarare än i bristande språklig förmåga, något som kan vara viktigt att ta hänsyn till vid bedömningen.

The essay describes how institutionalized standards arise and spreads in the global organizational community. From an institutional perspective, service design is analyzed as an institutionalized standard focusing on its claims to address a current problem in society, the increasing mental health.   The purpose is to analyze how service design is formulated as meaningful in the institutional environment and whether service design meets the characteristics that characterize successful institutionalized standards. Furthermore, the purpose is to analyze the way in which service design is presented as meaningful to address the problem of increasing mental illness. Does service design in this regard fulfill the characteristics that characterize successful institutionalized standards and how does service design look like spreading in this claim?  The approach to achieving the purpose is by distinguishing indicators of the characteristics that characterize successful institutionalized standards. The indicators consist of central meanings of service design based on a general presentation and based on a problem focused presentation. Secondary data in the form of conceptual literature form the basis of the general presentation, and primary data in the form of semistructured interviews focus on the current problem of increasing mental illness.   The conclusion is that service design based on a general presentation already fulfills most characteristics that characterize successful institutionalized standards and thus has a good opportunity to institutionalize and spread. Furthermore, it is concluded that service design focusing on the problem of increasing mental health meets the characteristics required in an external sense to institutionalize and spread. There is, however, no basis for determining whether service design focusing on the problem of increasing mental health internally within the organizational activity has the characteristics required to institutionalize and spread in the global organizational community. / Uppsatsen beskriver hur institutionaliserade standarder uppstår och sprids i det globala organisationssmahället. Utifrån ett institutionellt perspektiv analyseras tjänstedesign som en institutionaliserad standard med fokus på dess anspråk att hantera ett aktuellt problem i samhället, den ökande psykiska ohälsan. Syftet är att analysera hur tjänstedesign framställs som meningsbärande i den institutionella omgivningen och om tjänstedesign uppfyller de egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder. Vidare är syftet att analysera på vilket sätt tjänstedesign framställs som meningsbärande i anspråk till att hantera problemet med den ökande psykiska ohälsan. Uppfyller tjänstedesign i detta anspråk de egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder och hur ser tjänstedesignens möjlighet ut till att spridas i detta anspråk? Tillvägagångssättet för att uppnå syftet är genom att urskilja indikatorer på de egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder. Indikatorerna utgörs av tjänstedesignenens möjliga meningsskapande – och meningsbärande centrala betydelser utifrån en allmän framställning och utifrån en problemfokuserad framställning.  Sekundärdata i form av konceptlitteratur ligger till grund för den allmänna framställningen och primärdata i form av semistrukturerade intervjuer fokuserar på det aktuella problemet med den ökande psykiska ohälsan.   Uppsatsens slutsats är att tjänstedesign utifrån en allmän framställning redan uppfyller flertalet egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder och har därmed en god möjlighet att institutionaliseras och spridas.  Vidare är slutsatsen att tjänstedesign med fokus på problemet med den ökande psykiska ohälsan uppfyller de egenskaper som krävs i extern bemärkelse för att institutionaliseras och spridas. Det saknas däremot underlag för att avgöra om tjänstedesign med fokus på problemet med den ökande psykiska ohälsan internt inom den organisatoriska verksamheten har de egenskaper som krävs som att institutionaliseras och spridas i det globala organisationssmahället.