This Ph.D. thesis seeks to better understand how change occurs within a group of organisations. Aiming to make a contribution to institutional theory, it brings together three main schools, namely: old, new and neoinstitutionalism, in an integrative approach for understanding organisational field change. The study seeks to examine and explore a community of organisations who have come together to form an organisational field. More specifically, the object is to better understand how an organisational field is formed and developed and how change is driven, at an organisational and organisational field level, as a consequence of this field formation. Moreover, the study investigates the impact of triggers for change upon the field, and the role that institutional forces and individuals play in the process of organisational field change.The theoretical chapters, as discussed, integrate the concepts of change from three schools developing a comprehensive framework of organisational field change with which the empirical material can be analysed, in order to make the theoretical contribution. The empirical work is based on a case study, incorporating two rounds of interviews and secondary data collection, undertaken from 2007 - 2011. The case study examines the development of the Biofuel Region, a collection of organisations based, principally, in Ornskoldsvik,  Northern Sweden, that have worked together to develop a public and private biofuel transportation infrastructure. Besides being a fascinating case of regional development and having the reassuring object of creating an eco-efficient fuel the Biofuel Region, regarded as an organisational field, provided good access to respondents and useful insights into the way that fields form and change.The contributions of this thesis offer an insight into the manner with which the formation of an organisational field can begin with a drive for a legitimisation of the field's endeavours.Underscored is how the field can restructure continuously as a consequence of triggers for change, and that consequently fields are dynamic and not static and are thus changing frequently. Furthermore, it highlights that given the correct conditions individuals can play a key role in the management of an organisational field. The overarching contribution is that change occurs in a plethora of different ways within a field as a consequence of its formation,development, triggers for change, individual's contributions and institutional forces. / Denna doktorsavhandling syftar till att öka förståelsen avseende hur förändring sker inom grupper av organisationer. Med syftet att ge ett bidrag till institutionell teori sammanförs tre skolor, nämligen gammal-, ny- och neoinstitutionalism, i en integrerad strategi för att förstå förändring av organisatoriska fält. Studien syftar till att undersöka och utforska en samling av organisationer som gått samman för att bilda ett organisatoriskt fält. Mer specifikt är ändamålet att bättre förstå hur ett organisatoriskt fält bildas och utvecklas, och hur förändring drivs, både på en organisatorisk- och organisatorisk fältnivå. Dessutom undersöker studien speciella ”utlösares” effekter för förändring av fältet, och den roll som institutionella krafter och individer spelar i denna förändringsprocess. De teoretiska kapitlen integrerar begreppen förändring utifrån de tre skolorna i utvecklandet av ett övergripande ramverk, med vilket det empiriska materialet analyseras; resulterande i ett teoretiskt bidrag. Det empiriska arbetet utgår från en fallstudie, som omfattar två omgångar av intervjuer och sekundär data, insamlat mellan 2007 och 2011. Fallstudien undersöker utvecklingen av BioFuel Region, en samling av organisationer, baserade huvudsakligen i Örnsköldsvik i norra Sverige, som har arbetat tillsammans för att utveckla en offentlig och privat transportinfrastruktur för biobränsle. Förutom att vara ett fascinerande fall av regional utveckling, med den lovvärda avsikten att skapa ett eko-effektivt bränsle, innebar Biofuel Region, såsom exempel på ett organisatoriskt fält, god tillgång till respondenter och användbara insikter i hur fält formas och förändras. Bidragen i denna avhandling ger en inblick i hur bildandet av ett organisatoriskt fält kan börja med en strävan efter att legitimerera fältets aktiviteter. Betoningen ligger på hur fältet kan omstruktureras kontinuerligt som en följd av ”utlösare” för förändring, och att fält därför är dynamiska och inte statiska. Dessutom framhålls, att givet de rätta förhållandena kan individer spela en viktig roll i ledningen av ett organisatoriskt fält. Det övergripande bidraget är insikten att förändring inom ett fält sker på en uppsjö olika sätt; som en följd av dess bildande, utveckling, ”utlösare” för förändring, individuella insatser och institutionella krafter.

Bakgrund: Idag har företag många krav utifrån miljömässiga aspekter där vi i Sverige påverkas i stor utsträckning av EU:s regleringar. Ett av alla områden som EU:s regleringar berör är det om avfallshantering och förebyggande av avfall. Ett sätt för företag att arbeta med sin avfallshantering och förebygga denna är med hjälp av omvänd logistik. Omvänd logistik syftar till att hämta tillbaka produkten efter användning för återvinning, återanvändning eller avfall. Utöver att den omvända logistiken i ett företag styrs av regleringar påverkas den även av centrala aktörer i ett nätverk. Forskningen för omvänd logistik är begränsad i flera områden. Bland annat har omvänd logistik inte studerats i större utsträckning utifrån institutionell teori. Denna studie ser därför möjlighet till att täcka detta gap och främja teorin och praktik i omvänd logistik på mikronivå. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga och förstå hur institutionella krafter har format fältet omvänd logistik samt hur dessa krafter har tagit sig i form på mikronivå. Metod: En komparativ fallstudie genomfördes av två retursystem av lastpallar: Svenska Retursystem (SRS) inom livsmedelsbranschen och Retursystem Byggpall (RB) inom byggbranschen. Den består av sju stycken semistrukturerade intervjuer. Den består även av forskning och regleringar inom omvänd logistik för att presentera de institutionella krafterna som format omvänd logistik och därefter retursystemen. Teori: Den teoretiska referensramen består av institutionell teori och nätverksteori. Resultat: De institutionella krafter som undersöks i denna studie samt påverkat fältet omvänd logistik är forskning och regleringar. Forskning visar på att omvänd logistik främst behandlat kostnadsbesparingar men har mer och mer betonat dess miljömässiga fördel. Regleringar inom omvänd logistik visar på att organisationer styrs av EU-direktiv som översätts till svensk lagstiftning och därefter till branschspecifika riktlinjer. Retursystemenen och deras nätverk är ett resultat av dessa institutionella krafter som visas genom de krav och praktiker de har. Lärande och beroende var två viktiga faktorer i nätverkens relationer med andra aktörer. Slutligen har det framkommit att hållbarhet är en växande trend inom omvänd logistik. Förslag på fortsatt forskning: Undersöka fler aktörer inom omvänd logistik och studera dessa utifrån intressentteori. / Background: Companies have many demands based on environmental aspects. Sweden is largely influenced by EU regulations and one of the areas covered by EU regulations is waste management and waste prevention. One way for companies to work with their waste management and waste prevention is by using Reverse Logistics. Reverse Logistics aims to retrieve the product after its use for recycling, reuse or waste. In addition to the Reverse Logistics activities of a company being largely controlled by regulations, it is also affected by key players in the network. The Reverse Logistics research and literature is limited in several areas. Among other areas, Reverse Logistics has not been studied to a greater extent based on Institutional Theory. This study therefore sees the opportunity to cover this gap by examine the Reverse Logistics field in a micro perspective. Purpose: The purpose of this study was to map and understand how institutional forces have shaped the field of Reverse Logistics and how these forces have taken shape from a micro perspective. Method: A comparative case study was conducted by two return systems of pallets: Svenska Retursystem (SRS) in the food industry and Retursystem Byggpall (RB) in the construction industry. The study consists of seven semistructured interviews. It also consists of literature and regulations to present the institutional forces as they have shaped the Reverse Logistics field that later created the return systems. Theory: The theoretical frame of reference consists of Institutional Theory and Network Theory. Results: The institutional powers that was examined in this study and which have influenced the field of Reverse Logistics are literature and regulations. The literature shows that Reverse Logistics mainly have been used as a way to save costs in companies, but has more and more emphasized its environmental advantage. Reverse Logistics regulations show that organizations are governed by EU directives that are translated into Swedish legislations and later on to industry-specific guidelines. The return systems and their networks are the result of these institutional forces, as shown by the requirements and practices they have. Learning and dependence were two important factors in the network relations with other key players. Finally, it has been found that sustainability is a growing trend in Reverse Logistics. Proposals for continued research: Examine more key players in Reverse Logistics and study them based on Stakeholder Theory.