Collection rates and recycling rates of plastic packaging are considerably lower than for other packaging materials in Sweden. In the context of a circular economy, higher plastic packaging recycling rates could contribute to increased resource efficiency and lowered greenhouse gas emissions. A deposit-returnsystem (DRS) for plastic packaging could be an appropriate economic policy instrument to increase recycling rates. This thesis investigates if and how the scope of the DRS in Sweden could be extended to post-consumer plastic packaging. Potential challenges for an extended DRS are identified through semi-structured qualitative research interviews and a literature review. Solutions to overcome the challenges are identified with lessons from earlier DRSs and are complemented with other possible solutions. The results show that the DRS scope could potentially be extended to small hollow bodies. This product group could be implemented gradually in existing infrastructure, is easy to grasp for consumers and its share of the plastic packaging waste is sufficiently high. The focus should be on non-food packaging to avoid hygienic issues. Higher consumer awareness concerning plastic issuesand policies, which incentivize plastic packaging recycling, were identified as important drivers for an extended DRS. / Insamlings- och återvinningsgraden av plastförpackningar är betydligt lägre i Sverige än för andra förpackningsmaterial. Genom att öka återvinningen av plastförpackningar kan högre resurseffektivitet och lägre utsläpp av växthusgaser uppnås. Ett pant-system för plastförpackningar kan således vara ett lämpligt styrmedel för att öka mängden återvunnet material. Detta examensarbete undersöker möjligheterna för ett utökat pantsystem i Sverige där plastförpackningar är inkluderade. Potentiella utmaningar för ett utökat system identifierades genom semi-strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer och tillhörande litteraturstudie. Inspiration och lärdomar av liknande fall användes för att minska effekten av dessa i synergi med andra alternativa lösningar. Resultaten visar att användningen av ett pantsystem kan potentiellt utökas för att inkludera små ihåliga produkter. Denna produktgrupp kan implementeras med relativt små medel, inkorporeras i den befintliga infrastrukturen, förstås av konsumenter och står för en tillräckligt hög andel av avfallet för en mätbar effekt. Fokus bör vara på icke-livsmedelsförpackningar för att undvika risk för kontaminering. Ökad medvetenhet hos konsumenter rörande plastfrågor i kombination med tydligare riktlinjer och styrmedel för att motivera återvinning av plastförpackningar identifierades som viktiga drivkrafter för ett utökat pantsystem.

Due to the large quantities of waste in the construction industry, a circular return packaging system is evaluated as bearers used for gypsum deliveries. The master thesis is written together with the construction company JM AB with the goal of being able to support future strategies for the development of more sustainable packaging solutions. This has been done by a comparative life cycle analysis of the current linear system of wood chips bearers, which is compared with a theoretical circular system of plastic bearers used with a return system. The two different bearers with respective processes are compared, in order to evaluate the environmental impact and further evaluate the conditions when a return system is preferable. By creating two life cycle analyses of both systems in the SimaPro computer software and comparing them with the functional unit, 50 deliveries of 42 discs of gypsum are the two different ways of delivering gypsum compared. The result shows that two returns per plastic bearer are needed to ensure that the seven selected environmental impact categories are lower than using wood chips bearers. In the sensitivity analysis, different scenarios are tested, where one conclusion of the analysis is that the type of energy used for the manufacture of the bearers is very important for the result. The discussion addresses the problem that plastic is not a renewable material, and today's conditions on construction sites result in return packaging being handled as disposables. / På grund av byggbranschens stora mängder avfall utvärderas ett cirkulärt emballagealternativ för underslag som används vid leveranser av gips. Examensarbetet görs tillsammans med byggföretaget JM AB med målet att kunna stödja framtida strategier för utveckling av mer hållbara emballagelösningar. Har gjorts genom en jämförande livscykelanalys av det nuvarande linjära systemet av träspånsunderslag vilket jämförs med ett teoretiskt cirkulärt system av plastunderslag som går igenom ett retursystem. De två olika underslagen med respektive processer ställs mot varandra för att utvärdera miljöpåverkan för att vidare bedöma under vilka förutsättningar ett retursystem är att föredra. Genom att bygga upp två livscykelanalyser av båda systemen i dataprogrammet SimaPro som jämförs genom den funktionella enheten 50 leveranser av 42 skivor gips de två olika sätten att leverera gips. Resultatet visar att det krävs två returer per plastunderslag för att de sju utvalda miljöpåverkanskategorierna ska vara lägre än för träspånsunderslagen. I känslighetsanalysen testas olika scenarion, där slutsatsen av analysen är att typen av energi som används för tillverkningen av underslagen är mycket betydelsefull för resultatet. Diskussionen tar upp problematiken med att plast inte är ett förnyelsebart material och att dagens förutsättningar på byggarbetsplatser leder till att returemballage hanteras som förbrukningsvara.

Plastic materials are widely used in different applications by the industry. Given its different properties, there is a wide range of utilization opportunities. From an environmental perspective, some of these properties imply a challenge for the recycling of these materials. Over the years, Deposit Return Systems (DRS) have been formulated and developed aiming to increase recycling rates of these materials. This study aims to determine if the expansion of the DRS for plastic materials can tackle current technical and logistical challenges that hinder the recyclability of these materials in Sweden. Specifically, it maps the actors and processes involved in the plastic value chain, identifying current challenges that affect the recyclability of the materials but also opportunities to increase the rates of recycling. Finally, after studying and characterizing different DRS implemented around the world, recommendations are given on what types of DRS expansions could be suitable for the Swedish context.  Based on a literature review the current Swedish plastic value chain is studied and technical and logistical challenges are identified along it. Simultaneously the study investigates technological developments and innovations intended to improve the recyclability of the plastic materials. One of the main challenges identified is the fragmentation along the value chain, which is a barrier to utilizing the system to its full potential in terms of generating recyclable material as well as establishing well-functioning value regeneration of the materials. This information is useful to discussions on a future expansion of the DRS in Sweden.  Likewise, after describing the different DRS options studied, recommendations are given for its implementation. The analysis concludes that given the current context that includes the start-up of a large sorting facility, the most promising option would be to opt for a design & sorting incentivizing DRS that is relying on the conventional waste management and does not require major investments in infrastructure. Other options are not discarded, but it is recognized that these may be more costly or more technologically demanding, also requiring more research to give an assertive assessment. / Plastmaterial används ofta i olika applikationer av industrin med tanke på dess olika egenskaper. Miljömässigt innebär några av dessa egenskaper en utmaning för återvinning av dessa material. Under åren har pantsystem (Deposit Return Systems (DRS)) formulerats och utvecklats för att öka återvinningsgraden för dessa material. Denna studie syftar till att avgöra om expansionen av DRS för plastmaterial kan hantera nuvarande tekniska och logistiska utmaningar som hindrar återvinningsbarheten av dessa material i Sverige. Specifikt kartlägger uppsatsen de aktörer som är involverade i plastvärdekedjan och identifierar nuvarande utmaningar som påverkar materialens återvinningsbarhet, men också möjligheter att öka återvinningsgraden och slutligen efter att ha studerat olika DRS implementerade runt om i världen ges rekommendationer om huruvida vissa av dem är lämpliga för det svenska sammanhanget.  Baserat på en litteraturstudie studeras den nuvarande svenska plastvärdekedjan och tekniska och logistiska utmaningar identifieras längs den. Samtidigt undersöker studien teknisk utveckling och innovationer som syftar till att förbättra återvinningsbarheten hos plastmaterialen. En av de viktigaste utmaningarna som identifierats är fragmenteringen och underutvecklingen längs värdekedjan, särskilt återvinningssektorn. Denna information är användbar för att fastställa trender i branschen men är också viktig att tänka på i formuleringen av en expansion av DRS i Sverige.  På samma sätt, efter att ha beskrivit de olika DRS-alternativen, ges rekommendationer för dess genomförande. En slutsats är att med tanke på det nuvarande sammanhanget som inkluderar start av en stor sorteringsanläggning är det mer genomförbart att välja en modell för DRS som integreras i nuvarande kommunala avfallshantering och inte kräver större investeringar i infrastruktur. Systemet ska bygga på att skapa incitament för återvinningsbar design såväl som för ytterligare sortering. Andra alternativ avfärdas inte, men dessa kan vara mer kostsamma eller mer tekniskt utmanande och kräver mer forskning.

På europeiska stränder utgör plast som bland annat muggar och bestick en stor andel av det marina skräpet. För att begränsa resursanvändning och nedskräpning bedriver IVL Svenska Miljöinstitutet ett forskningsprojekt där ett retursystem för take away-förpackningar implementerats på elva restauranger och kaféer i Sverige. Syftet med denna rapport är att undersöka materialvalet för matlådorna och muggarna som används och retursystemet i sin helhet ur ett användarperspektiv. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som riktade sig mot studenter på universitet och högskolor i Sverige. Detta retursystem är en typ av cirkulärt system som anses vara eftersträvansvärt inom både Sverige och EU. Inom ramarna för en cirkulär ekonomi kan det uppstå möjligheter för företag att utveckla nya affärsmodeller. Därmed finns det också ett flertal exempel på andra återbrukssystem. Som en del av det forskningsprojekt som samordnas av IVL genomförde också Antrop tre olika typer av undersökningar under år 2019 där viktiga faktorer för ett välfungerande retursystem diskuterades. För den enkät som genomfördes inom ramarna för denna rapport behandlades 217 stycken svar. Enkäten behandlade både allmänna frågor om respondentens attityd till retursystemet för take away-förpackningar och specifika frågor om retursystemet. De viktigaste slutsatserna som dragits är att faktorer som att systemet är enkelt och bekvämt att använda samt att hygienen inom systemet kan säkerställas har stor betydelse för kunderna. Det är möjligt att vissa av dessa potentiella hinder skulle kunna minimeras genom att retursystemet är tillgänglig i så stor utsträckning som möjligt. Viktigt att ha i åtanke är dock att attityder kan vara svåra att mäta, till exempel eftersom de inte alltid är kopplade till faktiska beteenden. / Plastic, for example cups and cutlery, constitutes a large portion of marine debris on european beaches. IVL, the Swedish Environmental Research Institute, is conducting a research project where a system of reuse for take away packaging has been implemented on eleven restaurants and cafés in Sweden to minimise resource utilization and littering. The purpose of this report is to examine this system of reuse as well as the materials used for the food containers and beverage cups within the system from a users perspective. To do this, a survey aimed at students at swedish universities was conducted. This system of reuse is a type of circulatory system which is something that is regarded as desirable in both Sweden and the EU. There is a possibility for companies to develop new business models within the limits of a circular economy, and evidently there are numerous examples of other systems of reuse that has been developed. As a part of the project that is coordinated by IVL, different surveys were conducted by Antrop during 2019 where important factors for a well functioning system of reuse were discussed. Regarding the survey that was conducted as a part of this report, 217 responses were processed. The survey dealt with both general questions regarding the respondents view of the system of reuse for take away packaging as well as specific questions regarding the system of reuse. The most important conclusions drawn where that it is important for the customers that the system is easy to use and that requirements regarding hygiene is fulfilled. It is possible that some of these obstacles could be minimised if the system of reuse have as good accessibility as possible. However, it is important to keep in mind that it can be difficult to measure attitudes as they are not always directly connected to behavior.

Bakgrund: Idag har företag många krav utifrån miljömässiga aspekter där vi i Sverige påverkas i stor utsträckning av EU:s regleringar. Ett av alla områden som EU:s regleringar berör är det om avfallshantering och förebyggande av avfall. Ett sätt för företag att arbeta med sin avfallshantering och förebygga denna är med hjälp av omvänd logistik. Omvänd logistik syftar till att hämta tillbaka produkten efter användning för återvinning, återanvändning eller avfall. Utöver att den omvända logistiken i ett företag styrs av regleringar påverkas den även av centrala aktörer i ett nätverk. Forskningen för omvänd logistik är begränsad i flera områden. Bland annat har omvänd logistik inte studerats i större utsträckning utifrån institutionell teori. Denna studie ser därför möjlighet till att täcka detta gap och främja teorin och praktik i omvänd logistik på mikronivå. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga och förstå hur institutionella krafter har format fältet omvänd logistik samt hur dessa krafter har tagit sig i form på mikronivå. Metod: En komparativ fallstudie genomfördes av två retursystem av lastpallar: Svenska Retursystem (SRS) inom livsmedelsbranschen och Retursystem Byggpall (RB) inom byggbranschen. Den består av sju stycken semistrukturerade intervjuer. Den består även av forskning och regleringar inom omvänd logistik för att presentera de institutionella krafterna som format omvänd logistik och därefter retursystemen. Teori: Den teoretiska referensramen består av institutionell teori och nätverksteori. Resultat: De institutionella krafter som undersöks i denna studie samt påverkat fältet omvänd logistik är forskning och regleringar. Forskning visar på att omvänd logistik främst behandlat kostnadsbesparingar men har mer och mer betonat dess miljömässiga fördel. Regleringar inom omvänd logistik visar på att organisationer styrs av EU-direktiv som översätts till svensk lagstiftning och därefter till branschspecifika riktlinjer. Retursystemenen och deras nätverk är ett resultat av dessa institutionella krafter som visas genom de krav och praktiker de har. Lärande och beroende var två viktiga faktorer i nätverkens relationer med andra aktörer. Slutligen har det framkommit att hållbarhet är en växande trend inom omvänd logistik. Förslag på fortsatt forskning: Undersöka fler aktörer inom omvänd logistik och studera dessa utifrån intressentteori. / Background: Companies have many demands based on environmental aspects. Sweden is largely influenced by EU regulations and one of the areas covered by EU regulations is waste management and waste prevention. One way for companies to work with their waste management and waste prevention is by using Reverse Logistics. Reverse Logistics aims to retrieve the product after its use for recycling, reuse or waste. In addition to the Reverse Logistics activities of a company being largely controlled by regulations, it is also affected by key players in the network. The Reverse Logistics research and literature is limited in several areas. Among other areas, Reverse Logistics has not been studied to a greater extent based on Institutional Theory. This study therefore sees the opportunity to cover this gap by examine the Reverse Logistics field in a micro perspective. Purpose: The purpose of this study was to map and understand how institutional forces have shaped the field of Reverse Logistics and how these forces have taken shape from a micro perspective. Method: A comparative case study was conducted by two return systems of pallets: Svenska Retursystem (SRS) in the food industry and Retursystem Byggpall (RB) in the construction industry. The study consists of seven semistructured interviews. It also consists of literature and regulations to present the institutional forces as they have shaped the Reverse Logistics field that later created the return systems. Theory: The theoretical frame of reference consists of Institutional Theory and Network Theory. Results: The institutional powers that was examined in this study and which have influenced the field of Reverse Logistics are literature and regulations. The literature shows that Reverse Logistics mainly have been used as a way to save costs in companies, but has more and more emphasized its environmental advantage. Reverse Logistics regulations show that organizations are governed by EU directives that are translated into Swedish legislations and later on to industry-specific guidelines. The return systems and their networks are the result of these institutional forces, as shown by the requirements and practices they have. Learning and dependence were two important factors in the network relations with other key players. Finally, it has been found that sustainability is a growing trend in Reverse Logistics. Proposals for continued research: Examine more key players in Reverse Logistics and study them based on Stakeholder Theory.

Sustainability has become a more and more important aspect within companies worldwide. Environmental aspects within companies are often connected to higher profits and increased corporate image. One field of importance, to create a more effective supply chain within companies, regards to the logistic process. An area within logistics is reverse logistics, which regards to the activities related to taking back goods, information or material from the consumer or customer to receive value from it or to dispose it. By reusing goods or material, reverse logistics together with handling solutions could form a return system. Implementation of a return system could moreover be related to circular economy, which means effective use of resources within a closed loop supply chain. By combining logistics, handling, return system and circular economy, a more effective supply chain could be achieved. The study aims to create a theoretical framework on how barriers can hinder implementation of a return system and to identify potential solutions. This is done by investigating two research questions, namely how industrial packaging is handled today and further to investigate the barriers and opportunities for a return system. The questions and the aim will be answered through a case study of the company Valmet AB where internal documentation has been examined and interviews has been conducted. In addition to this, theory has been reviewed and a life-cycle assessment has been performed to examine possible benefits of a return system. The study shows that there exist barriers and opportunities, where some of them are mentioned in the existing theory while others are scarcely investigated. In the relevance to previous research, new barriers that need further investigation have been identified, in relation to the studied industry. These are lack of internal communication, lack of time and location barriers. Moreover, the study shows that there exists environmental incentive for implementation of a return system. However, it is hard to guarantee economic profit, since there are unknown costs due to storage, personnel and refurbishing. Future research should further examine the new barriers in the context of combined theoretical dimensions. / Hållbarhet har blivit en allt viktigare aspekt för företag i hela världen. Att arbeta med miljöaspekter inom företag är ofta kopplat till högre vinster och ett bättre rykte. En viktig del, för att skapa en effektiv försörjningskedja inom företag, är den logistiska processen. Ett område inom logistik är omvänd logistik. Omvänd logistik avser aktiviteter med att ta tillbaka varor, information eller material från konsumenten eller kunden för att skapa mervärde. Genom att återanvända varor eller material kan omvänd logistik tillsammans med lösningar inom hantering bilda ett retursystem. Implementationen av ett retursystem kan relateras till cirkulär ekonomi, vilket är en teori som innebär effektivt resursutnyttjande inom ett cirkulärt kretslopp för företag. Genom att kombinera logistik, hanteringslösningar, retursystem och cirkulär ekonomi kan en effektiv försörjningskedja uppnås. Studien syftar till att skapa ett teoretiskt ramverk om vilka barriärer som kan hindra implementeringen av ett retursystem och att identifiera potentiella lösningar. Detta görs genom att undersöka två forskningsfrågor, nämligen hur industriell paketering hanteras idag och vidare att undersöka barriärer och möjligheter för ett retursystem. Frågorna och syftet besvaras genom en fallstudie på företaget Valmet AB där intern dokumentation har granskats och intervjuer har genomförts. Utöver detta har teori granskats och en livscykelanalys har utförts för att undersöka möjliga fördelar med ett retursystem. Studien visar att det finns både barriärer och möjligheter. Några av dem nämns i den befintliga teorin medan andra nämns fåordigt. Jämfört med tidigare forskning har några nya barriärer identifierats som behöver undersökas ytterligare, i relation till den undersökta industrin. Dessa är brist på intern kommunikation, brist på tid och platsbarriärer. Vidare visar studien att det finns starka miljöincitament för implementeringen av ett retursystem. Det är dock svårt att garantera ekonomisk vinst, eftersom det finns okända kostnader sett till lagring, personal och reparation. Framtida forskning bör fortsatt undersöka de nya barriärerna genom att kombinera olika teorier.