I institutionella samtal såsom närståendesamtal mellan en logoped, en närstående till en person med afasi och personen med afasi råder en asymmetri gällande maktförhållandet. Asymmetrin som uppstår i det institutionella samtalet kan innebära att samtalsdeltagaren med minst makt upplever ansiktshot. I samtal ses förståelse som en dynamisk process och när förståelsen innebär ett problem i konversationen störs den pågående aktiviteten. Mottagaren kan lösa problemet som uppstått genom att ge talaren en candidate understanding. Hur kommunikativa strategier används i närståendesamtal är ett relativt obeforskat område och ett viktigt område då närståendesamtal är en vanligt förekommande för logopeder. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka ett antal kommunikativa strategier för att få en gemensam förståelse och minska ansiktshot  vid delgivning av testresultat och rådgivning i närståendesamtal. Tre närståendesamtal mellan logopeder, närstående och i två fall personer med afasi spelades in, transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer (CA). Två logopeder, tre närstående och två personer med afasi medverkade i studien. Totalt omfattade det inspelade materialet en timma och 37 minuter. Deltagande logopeder fick även fylla i ett frågeformulär. Strategier för avdramatisering och förståelse identifierades. Strategierna delades in i två kategorier; avdramatisering av råd och förmedling av testresultat och candidate understandings för att uppnå förståelse. I studien framkom det att candidate understandings ofta initierades av den närstående. Det framkom även att de positiva testresultaten som förmedlades inte avdramatiserades samt att dessa istället ofta framhävdes och att face threatenings acts vid delgivning av negativa testresultat ofta avdramatiserades med hedging. / In institutional interactions such as conversations between a speech and language therapist, a person closely related to a person with aphasia and the individual with aphasia there is an asymmetry considering the power. The asymmetry arising in institutional interactions may mean that the participant with the least power will experience a face threatening act. Understanding is seen as a dynamic process and when understanding is a problem in the conversation the ongoing activity is disturbed. The receiver can solve the problem by giving the speaker a candidate understanding. How these strategies are used in conversations between a speech and language therapist with a person closely related to a person with aphasia is a relatively unexplored field and an important area which is a common for speech therapists. The aim of the present study was to investigate a number of communication strategies in the conversation with a person closely related to a person with aphasia; how understanding was reached and how face threatening acts were reduced when the speech therapists delivered test results and gave counseling. Three conversations between speech and language therapists, persons closely related to a person with aphasia and in two of the recordings the person with aphasia were recorded, transcribed and analyzed according to principles of Conversation Analysis (CA). Two speech and language therapists, three persons closely related to a person with aphasia and two persons with aphasia participated in the study. In total, the recorded material is one hour and 37 minutes. Participating speech and language therapists also filled in a questionnaire. Strategies for mitigation and understanding were identified. The strategies were divided into two categories; strategies to mitigate FTA:s when delivering the test results and counseling, the other categorie was the use of candidate understandings for gaining an mutual understanding. The study revealed that candidate understandings were often initiated by the person closely related to a person with aphasia. The study also revealed that the test results with positive outcome where not mitigated and often emphasized and test results that could be perceived as negative were mitigated with hedging.

Notre recherche porte sur les pratiques de GRH transférées par les maisons mères vers leurs filiales étrangères. Pour cela, nous étudions les impacts de trois niveaux de facteurs (pays, organisation et individus) affectant le processus de transfert des pratiques de GRH dans les multinationales. Nous vérifions l’effet des différences cultuelles, des interactions institutionnelles, du mode d’entrée et les rôles des expatriés sur ce transfert. Notre recherche repose sur l’étude de cas de huit filiales multinationales françaises implantées en Chine. Nos résultats montrent que les filiales françaises ont tendance à adopter massivement les pratiques des maisons mères. Plus que les différences culturelles, les interactions institutionnelles et les modes d’entrée déterminent le transfert des pratiques de GRH à l’international. En même temps, nous vérifierons les rôles des expatriés dans la procédure de transfert. / Our research investigates the transfer of HRM practices from parent companies to their overseas subsidiaries. We seek to figure out how three levels of factors (country, organization and individual) from host country affect the international transfer process. We identify the effects of cultures, institutional interactions, entry modes and expatriates on this transfer. Based on detailed case studies of the eight French MNCs in China, we explain how transfer of HRM practices is realized. Our empirical findings indicate that French subsidiaries tend to adopt home-country HRM practices to a considerable extent. More than cultural differences, institutional interactions and entry modes are the main restraints for the transfer of HRM practices. Meanwhile, we identify the role of expatriates in the transfer process.