Denna magisteruppsats undersöker hur skolpersonal och vårdnadshavare upplever ansvaret kring hantering av nätmobbning i svenska kommunala grundskolor. Uppsatsen fokuserar på var rektorer, lärare och vårdnadshavare drar gränser för skolans roll i att hantera nätmobbningen, och hur ansvaret förhandlas utifrån deras yrkesroller och roller som vårdnadshavare. För att undersöka dessa teman har en kvalitativ metodansats använts, där semistrukturerade intervjuer och tematisk analys av materialet har genomförts. Materialet har analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk som inkluderar olika gränsteorier, såväl som olika professionella och privata logiker, vilka härstammar från teorier om institutionella logiker. I resultaten av studien identifierades tre olika typer av gränsdragningar, där gränsdragningar kopplade till kännedom, fysisk plats, och tidsmässiga aspekter var mest framstående. Resultaten pekar även på att rektorer i stor utsträckning styrs av en byråkratisk logik, lärare av en yrkesprofessionell logik, och vårdnadshavare av en vårdnadshavarlogik, vilka påverkar deras förhandlingar om ansvar över hantering av nätmobbning. / This master's thesis examines how school personnel and guardians perceive the responsibility of dealing with cyberbullying in Swedish elementary schools. The thesis focuses on where principals, teachers and guardians draw the boundaries of the school's role in handling cyberbullying, and how the responsibility is negotiated based on their professional roles and roles as guardians. To investigate these themes, a qualitative methodological approach has been used, where semi-structured interviews and thematic analysis of the material have been carried out. The material has been analyzed using a theoretical framework that includes different boundary theories, as well as different professional and private logics, which derive from theories of institutional logics. The results of the study show three different types of border creations, where demarcations linked to knowledge, physical location, and temporal aspects were most prominent. The results also indicate that principals are widely governed by bureaucratic logic, teachers by professional teacher logic, and guardians by guardian logic, which influence their negotiations about responsibility of handling cyberbullying.

Bakgrund och problem: Svenska elithockeyorganisationer behöver ta hänsyn till många olika aspekter. Till att börja med behöver de prestera sportsligt. Samtidigt finns det andra typer av prestationer som också är viktiga. Organisationerna behöver dels prestera ekonomiskt, inte minst för att uppfylla kraven för elitlicens och överhuvudtaget kunna bedriva sin verksamhet. De har också en samhällelig roll och behöver prestera sociala värden av olika slag. Det finns vidare olika typer av intressenter som har olika preferenser och vill få ut olika saker från idrottsorganisationerna. Detta påverkar verksamhetsstyrningen. De speciella kraven på styrning, samt att det finns flera verkliga fall från när svenska elithockeyklubbar har misslyckats med sin styrning, gör det praktiskt relevant att skapa ytterligare förståelse för ämnet. Dessutom har den kommersialisering som sportbranschen stått inför de senaste åren inneburit många förändringar för sportbranschen i allmänhet. Att branschen förändras innebär att det behövs mer frekventa undersökningar vilket gör studien teoretiskt relevant.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för hur verksamhetsstyrning går till i elitihockeyorganisationer, och i synnerhet hur de styr ekonomisk, sportslig och social prestation.  Metod: Studien är kvalitativ och har ett deduktivt angreppssätt, där en konceptuell modell skapad av tidigare litteratur låg till grund för intervjufrågor. Empiri samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer med ekonomichefer, sportchefer samt en klubbchef. Totalt ingår 5 klubbar i SHL och 3 klubbar i hockeyallsvenskan i studien. Empirin analyserades sedan med den framtagna konceptuella modellen som grund. Slutsats: Med hjälp av litteratur identiferas sex nyckelkomponenter för verksamhetsstyrningssystem: vsion, nyckelfaktorer för framgång, organisationsstruktur, strategi och planering, prestationsmätning samt belöningssystem. Studien visar att elithockeyorganisationer generellt använder många av de olika komponenterna, och att användningen av respektive komponent i flera fall går att relatera till ekonomisk, sportslig och social prestation. I svenska elithockeyorganisationer finns det vidare olika interna viljor som rör ekonomisk, sportslig och social prestation. Dessa viljor formas bland annat av de många olika krav som finns från nyckelintressenter. Hur viljorna samspelar är olika beroende på tidsperspektiv. På lång sikt samverkar ofta viljorna, medan det på kort sikt kan uppstå situationer som skapar konflikt. / Background: Swedish elite hockey organizations need to take multiple aspects into account. To begin with, they need to make sure that they perform athletically. However, there are also other kinds of performances that are important to the organizations. For example, they need to perform economically, not least in order to actually be allowed to play in the Swedish leagues. Furthermore, they need to perform socially, and produce social values of different kinds. This is all affected by the organizations´ stakeholders, who in many cases have different opinions as to what performances should be prioritized. All of these factors affect the management of the organizations. The special needs for management control, along with the real cases of failure in management of Swedish elite-hockey organizations, mean that there is practical relevance in investigating the subject. Furthermore, the sports industry has undergone extensive changes the past few years, and the industry has become more commercialized. These changes strengthen the theoretical relevance of a study in the field. Purpose: The purpose of the study is to describe and create an understanding of how management control is done in elite hockey organizations, and in particular how they control economic, sporting and social performance.  Method: The study is qualitative and has a deductive approach, where a conceptual model created from previous literature was the basis for interview questions. Empirical data was collected through 11 semi-structured interviews with chief financial officers, sport directors and a club director. A total of 5 clubs in the SHL and 3 clubs in Hockeyallsvenskan are included in the study. The empirical data was then analyzed using the conceptual model as a basis. Conclusion: Using the literature, six key components of management control systems were identified: vision, key success factors, organizational structure, strategy and planning, performance measurements and reward systems. The study shows that elite hockey organizations generally use many of the different components, and that the respective use of components can in several cases be related to economic, sporting and social performance. Furthermore, in Swedish elite hockey organizations there are other various internal wills that relate to economic, sporting and social performance. These wills are shaped by the many different demands that exist from key stakeholders. How these wills interact is different depending on the time perspective. In the long term, the wills often work together, while in the short term there can be situations that create conflict.

This thesis deals with encounters between persons living with dementia and care managers. Dementia often results in progressive care needs that must be met by different social care services. The person’s care needs are assessed in an assessment meeting where the person and their relatives meet with a care manager to negotiate needs and social care services. The assessment is conducted through one or several conversations where the person with dementia meets the care manager; relatives are often present in the meetings. Dementia is a syndrome that involves a cognitive decline and a decreased ability to communicate and interact with others. It may therefore be difficult for a person with dementia to take part in discussions about their care needs and social care services. 15 audio recorded meetings have been studied to explore and understand how persons with dementia use their remaining communicative, cognitive and linguistic resources to invoke, negotiate, and use their rights as citizens in the institutional context where their care needs are assessed. The analysis concerns the organization of talk as a joint activity; the production of social actors in talk-in-interaction; the relation to institutional features of discourse. This dissertation concludes that the practice of citizenship is situation based and varies depending on the participants present. Care managers can facilitate for persons with dementia to overcome communication problems by using different discursive strategies and to make it possible for them to participate or at least be included in the negotiation. Persons with dementia are positioned as less competent than other persons participating in the assessment meeting. This might have an impact on the participation of people with dementia in negotiations regarding their future care. Furthermore, stories told in assessment meetings often position the person as dependent on others, which could undermine the identity and sense of self of the person with dementia. / Den här avhandlingen berör möten mellan personer med demenssjukdom och biståndshandläggare. Demenssjukdomar medför ofta komplexa omsorgsbehov, vilka kan mötas med hjälp av olika stödinsatser. Personens omsorgsbehov bedöms i ett biståndshandläggningssamtal där personen och dennes anhöriga träffar en biståndshandläggare för att förhandla dennes behov och eventuella insatser. Konversation är centralt i dessa möten. Demenssjukdomar medför kognitiva nedsättningar och nedsatt förmåga att kommunicera och interagera med andra. Det kan därför vara svårt för personer med demenssjukdom att deltaga i diskussioner om behov och insatser. 15 ljudinspelade samtal har studerats för att förstå hur personer med demens använder sina kvarvarande kommunikativa, kognitiva och språkliga resurser för att åberopa, förhandla och använda sina rättigheter som medborgare i den institutionella kontext där deras omsorgsbehov bedöms. I samtalet medverkar personen med demens, handläggaren samt ofta någon familjemedlem. Analysen fokuserar på organiseringen av samtal som en gemensam aktivitet; hur sociala aktörer skapas i samtal; hur det institutionella samtalets särdrag påverkar konversationen. Sammanfattningsvis visar denna avhandling på att hur medborgarskap praktiseras är situationsbaserat och varierar beroende på vilka som deltar i mötet. Biståndshandläggare kan underlätta för personer med demenssjukdom att övervinna kommunikativa problem genom att använda olika samtalsstrategier och göra det möjlig för dem att delta eller att åtminstone inkluderas i förhandlingen angående olika stödinsatser. Personer med demenssjukdom positioneras ofta som mindre kompetenta än andra personer som deltar i behovsbedömningssamtal, vilket kan medföra konsekvenser på personens delaktighet i planerandet av framtida insatser. Berättelser i dessa samtal positionerar ofta personen med demenssjukdom som beroende av andra, vilket kan underminera deras identitet och uppfattning av sig själva.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och åtgärder som kan vara framgångsrika för säsongsförlängning hos verksamheter i skärgårdsmiljö. Metod: En kvalitativ metodansats har tillämpats genom sju intervjuer. Komplettering har gjorts med hjälp av sekundärdata.  Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgår från Conceptual approaches to seasonality causationav Goulding (2006) samt Influences on patterns of tourism seasonalityav Butler (2001). Empiri: Empirin består av fyra öppna intervjuer och tre halvstrukturerade intervjuer som genomförts med representanter från logiverksamheter i skärgården. För att komplettera materialet presenteras de berörda öarnas utbud och tillgänglighet i tabeller. Slutsatser: Verksamheter i Stockholm skärgård är beroende av naturliga och institutionella faktorer såsom väderlek, högtider och resvanor. De är främst attraktiva för besökare under sommarhalvåret och verksamheter upplever en dramatisk minskning av antalet besökare under lågsäsongen. Utbudet som finns är begränsat till sommarsäsongen då flera aktiviteter innebär utevistelse. Dock visar en del verksamheter på att de försöker hitta andra attraktioner under lågsäsong än under högsäsong för att hålla uppe besöksantalet. De handlingar som verksamheterna utför fokuserar främst på att öka tillväxten under sommarsäsong och de arbetar inte aktivt med att förlänga säsongen. Resultat visar på att de största begränsningarna som verksamheter i Stockholms skärgård har är personalbrist, naturliga orsaker samt transportmöjligheter. Det leder till att majoriteten av verksamheterna satsar på att utöka antalet besökare under högsäsongen, vilket i sin tur kan leda till problematik i bärkraften. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze actions which businesses in archipelago environments may use to successfully extend the season. Method: A qualitative research method approach has been applied through seven interviews. Completion has been made using secondary data. Theoretical framework: The theoretical framework is based on Conceptual approaches to seasonality causation from Goulding (2006) and Influences on patterns of tourism seasonalityby Butler (2001). Empericism: The empericism consists of four open interviews and three semistructured interviews conducted with representatives from different lodging businesses in the archipelago. Charts consisting information about the referred islands complete the interviews.  Conclusions: Businesses in Stockholm archipelago are dependent on natural and institutional factors such as weather, bank holidays and travel habits. Stockholm archipelago is especially attractive to visitors during the summer. Lodging businesses therefore experience a dramatic reduction in the number of visitors during the off-season. The available range is limited to the summer season when several activities are dependant on weather conditions, but some businesses show that they try to find other attractions during the low season to keep up with the declining number of visitors. The actions that the businesses take is mainly focused on increasing growth during the summer season and they are  generally not actively working to extend the seasons. Results show that the greatest limitations that the businesses face in Stockholm archipelago are staff shortages, natural causes and public transport limitations. That is, the extension of seasons being limited as the businesses mainly invest in the summer season, which in turn may lead to sustainability issues.

Ökning av bedrägerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav på ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstått inom det svenska näringslivet. För att försöka återfå investerarnas förtroende har ett antal åtgärder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stärka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen är ansvarig för transparens och upprättandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitét skall styrelsen inrätta ett revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stärka allmänhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall revisionsutskotten säkerställa den interna och externa rapporteringen i bolagen. Detta har fört oss till vår forskningsfråga: Hur har de professionella investerarnas förtroende för de publika bolagen påverkats av införandet av revisionsutskott?För att försöka besvara vår frågeställning har vi genomfört intervjuer med professionella investerare och professionella aktörer, vilka på olika sätt har en relation till revisionsutskott. Vår empiri visar att revisionsutskotten inte har någon direkt påverkan på förtroendet eftersom revisionsutskotten inte har en direkt kommunikation ut till marknaden. Däremot kan vi genom empirin utläsa att revisionsutskotten har en positiv påverkan på den interna kontrollen inom bolagen. Således kan vi dra vår slutsats om att revisionsutskotten har en indirekt påverkan på investerarnas förtroende. / Program: Civilekonomprogrammet

Inom den utförda studien har både finansiell data och information kring ägarstruktur gällande företag på svenska OMX Stockholm Small-Cap listan använts för att undersöka ifall andelen privata småsparare har en signifikant påverkan på volatiliteten. Volatilitet har en väsentlig roll när det kommer till aktiehandel och tidigare teorier pekar på att det finns ett flertal variabler som ligger bakom volatiliteten, småägare är en av dessa variabler. Utifrån regressionsanalysen kan andelen privata småsparare påvisas ha en signifikant påverkan på volatiliteten. Det framkom även utifrån resultaten att bolagens resultat dividerat med deras totala tillgångar var ett mått som påverkade volatiliteten. Flera variabler som enligt tidigare teori bör ha verkan på volatiliteten kunde inte påvisas att överensstämma med den här uppsatsens forskning som till exempel institutionella ägares påverkan. / In the following study both financial and ownership data have been gathered regarding companies listed on the Swedish OMX Stockholm Small-cap list to determine whether the fraction of small private investors have an significant impact on volatility. The reason is because volatility has a central role within the stock market making it an important variable. Previous theories suggest that a number of different variables that affect the volatility, where small private investors are one of them. Our regression model proves that the fraction of small private investors indeed have a significant effect on volatility. Our results also suggest that the company’s earnings divided by its total assets is a variable which alters the volatility. Multiple variables which were suggested by theories to have an impact on volatility could not be proven to be true, one of these variables were institutional owners.

Redovisningskonsultens reaktioner på förändringarna som digitaliseringen medför är ett relevant ämne att studera eftersom digitaliseringens utveckling i form av bland annat automatiserade arbetsuppgifter är något som är en pågående process. Särskilt intressant är det att studera redovisningskonsultens reaktioner på förändringarna eftersom redovisningskonsultens reaktioner kan påverka implementeringen av digitala arbetssätt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka reaktioner och känslor som kommer till uttryck hos de redovisningskonsulter som är verksamma inom redovisningsbranschen till följd av digitaliseringens påverkan och förändringar. Studien baseras på kvalitativ forskning i form av semistrukturerade intervjuer med sex redovisningskonsulter för att försöka tolka och förstå deras upplevelser kring de förändringar digitaliseringens utveckling medför på deras yrkesbransch. Intervjuerna kompletteras med en kvantitativ metod i form av enkätutskick. Studien använder sig av institutionellt arbete som den huvudsakliga referensramen, vilken kompletteras med diffusion of innovation i syfte att kunna förklara varför vissa redovisningskonsulter accepterar, respektive avvisar de digitala förändringarna. Med hjälp av teorierna syftar studien till att kunna besvara varför redovisningskonsulter till följd av sina reaktioner och känslor engagerar sig i att skapa, bevara eller förstöra institutioner. Den huvudsakliga slutsatsen studien kommit fram till är att redovisningskonsulter på en redovisningsbyrå aktivt arbetar för att skapa och bevara institutionen. Det finns inga reaktioner och känslor bland deltagarna som tyder på att de vill förstöra den befintliga institutionen eller att det råder något missnöje kring den. De som har varit verksamma i branschen under en kortare tid tycks ha en mer positiv inställning till förändringarna och arbetar aktivt för att deras byrå ska gå mot dito. Däremot tycks de som varit verksamma under en längre tid påvisa reaktioner och känslor som tyder på att de visar motstånd till förändringarna. Att vissa redovisningskonsulter är motståndare kan förklaras av graden av osäkerhet som kommer med digitaliseringens utveckling. / Accounting consultants’ reactions to the changes that digitalization entails are a relevant subject to study since the development of digitalization in the form of, among other things, automated tasks are an ongoing process. It is particularly interesting to study the reactions of accounting consultants to the changes, as their reactions can affect the implementation of digital working methods. The purpose of the following study is to investigate what reactions and emotions are expressed by the accounting consultants who are working in the accounting industry as a result of the digitalization’s influence and changes. This study is based on qualitative research with semi-structured interviews of six accounting consultants to try to interpret and understand their experiences regarding the changes that the development of digitalization brings to their professional sector. The interviews were complemented by a quantitative method in the form of survey mailing. This study used institutional work as the main theoretical framework, which is supplemented by the diffusion of innovation in order to be able to explain why some accounting consultants accept or reject the digital changes. Using these theories, this study aims to answer why accounting consultants, as a result of their reactions and emotions, engage in creating, maintaining or disrupting institutions. The main conclusion reached by the study is that accounting consultants in one accounting firm actively work to create and maintain institutions. There are no feelings among the participants that indicate that they want to disrupt the existing institution or that there is some dissatisfaction about it. Those who have been working in the accounting industry for a shorter period seem to have a more positive attitude towards the changes and therefore actively works to ensure that their agency moves towards the changes. However, those who have been working in the accounting industry for a long time seem to demonstrate reactions and emotions which show that they are contradictory to changes. The fact that some accounting consultants are opponents of changes can be explained by the degree of uncertainty that comes with the development of digitalization.

Bakgrund: Den kommunala redovisningslagen ställer krav på att kommuner ska lämna upplysningar om väsentliga personalförhållanden i sina årsredovisningar. Lagen definierar dock inte vad som är väsentliga personalförhållanden. Istället är det upp till kommunerna att tolka och förhålla sig till kravet samt för sektorn som grupp att sätta praxis för vad som anses vara väsentliga personalförhållanden. Eftersom den kommunala sektorn är en personalintensiv bransch är personalen en av kommunens viktigaste resurser. Följaktligen medför personalintensiteten utmaningar kopplade till kompetensförsörjning samt personalfrågor, för att kunna möta dessa måste sektorn arbeta aktivt för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Eftersom personalen är en viktig resurs för kommunerna är det inte konstigt att att lagen ställer krav på kommunerna att redovisa väsentliga personalförhållanden. Syfte: Studiens syfte är att förklara variationen i kommunernas årsredovisningar rörande upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Med variationen avses variationen i mängd av innehåll och omfattning av upplysningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och grundas på ett eklektiskt angreppssätt där teorierna positiv redovisningsteori samt institutionella teorin används som kompletterande teorier för att förklara studiens empiriska fenomen. En kvantitativ metod och tvärsnittsdesign har tillämpats då studiens syfte är att förklara ett fenomen vid en specifik tidpunkt. Studiens empiriska data utgörs av sekundärdata. Slutsats: De faktorer som påverkar kommunernas redovisning av väsentliga personalförhållanden är storlek, sjukfrånvaro, revisionsbyrå och samverkan. Slutsatser kan även dras att flera faktorer som testats i studien inte kan förklara variationen i kommunernas upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Således finner studien endast svaga bevis för att kommunerna redovisar för att verka legitima eller för att undgå ytterligare regleringar. Inte heller press från intressenter, baserat på de valda faktorerna, visar sig ha någon betydande påverkan på kommunernas redovisningsval. / Background: The Municipal Accounting Act stipulates that municipalities in Sweden must provide information on significant personnel conditions in their annual reports. However, the Act does not define what significant personnel conditions are. Instead, it is up to the municipalities to interpret and relate to the requirement and for the sector as a group to set practice for what is considered to be significant personnel conditions. As the municipal sector is a personnel-intensive industry, the staff is one of the municipality's most important resources. Consequently, the personnel intensity poses challenges related to the supply of skills and personnel issues, in order to be able to meet these, the sector must work actively to be seen as an attractive employer. Since the staff is an important resource, it is no wonder that the law requires the municipalities to report significant personnel conditions. Purpose: The purpose of the study is to explain the variation in the municipalities' annual reports concerning disclosures on significant personnel conditions. The variation refers to the variation in the amount of content and extent of information. Method: The study is based on a deductive approach and is founded on an eclectic approach where the theories, positive accounting theory as well as institutional theory, are used as complementary theories to explain the empirical phenomenon of the study. A quantitative method and a cross-sectional design has been applied since the aim of the study is to explain a phenomenon at a specific time. The empirical data consists of archival data. Conclusion: The factors that affect the municipalities reporting of significant personnel conditions are size, absence due to sickness, auditing firm and collaboration. Conclusions can also be drawn that several factors tested in the study cannot explain the variation in the municipalities information on significant personnel conditions. Thus, the study finds only weak evidence that the municipalities report to appear legitimate or to avoid further regulations. No pressure from stakeholders, based on the chosen factors, also proves to have any significant impact on the municipalities' accounting choices.

<p>To self-archive is to make research publications freely accessible by depositing them in an open digital archive or on a public website. The aim of this thesis is to explore what Swedish scientists think of self-archiving, what they know about it and how they make use of it, in order to understand why they do not self-archive more actively.</p><p>A web survey was conducted which was answered by 296 scientists at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). Results show that only 24 % have previous experience of self-archiving, but that a majority is willing to self-archive if there are no legal objections or if it is demanded by the research funder. The most important reasons why many scientists do not self-archive are that they feel uncertain about copyright issues and/or lack knowledge about self-archiving.</p>

This dissertation deals with the changing conditions for schools and the teaching profession from a teachers’ perspective. The process of the global restructuring of national educational systems that gained momentum in Sweden in the 1990s, involved the introduction of a school voucher system, competition mechanisms and the decentralization of responsibilities to schools and teachers.  The aim of this dissertation is to examine teachers’ professional identities in relation to changes in local and global conditions for schools and the teaching profession.     Empirically, this study is anchored in 15 life history interviews conducted with eight teachers who have been working at the same secondary school in a Swedish mid-sized town. The school opened in 1965 in a residential area and closed down 2007 facing difficulties in attracting students. The teachers’ professional identities are analyzed in terms of identity performances, that is, the socially situated actions embedded in the stories and the interviews, in which they express and negotiate who they are or would like to be as a teacher. Methodologically this study contributes to a new way of investigating the relation between local school contexts and teacher identities by analyzing the institutional memories of a school.     Results show that educational restructuring in this local school context entailed shifts in the meanings of previously known social relationships and phenomena, such as the school’s mixed student base, reputation and forms of cooperation, and that the local press became an important actor when market mechanisms were introduced. The study highlights the complexity and variability when professional identities take shape in the teachers’ stories. Some features of the professional identities focused on in this study appear to be relatively stable, while others appear to be more varying. Self biographical factors, culturally available narratives of the teaching profession, as well as local factors tend to have a stabilizing effect on the identities shaped in the stories. However, diverse professional aims, life events and changing working conditions contribute to changes in the identity constructions. In the analysis of the institutional memories presented in the thesis, it is evident that identity performances are shaped in the teachers’ retellings of those memories. In different teachers’ versions of institutional memories, identity performances that stress e.g. the importance of discipline in school and opposition to women’s subordination are shaped.