Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skiddestinationsaktörer arbetar strategiskt hållbart i omställningen till året runt-destination. För att uppfylla syftet ämnar uppsatsen besvara frågor kring omvandlingsprocessen som behandlar möjligheter och utmaningar för en destination samt aktörers hantering av kommersiella kontra miljömässiga intressen. Uppsatsen bygger på en fallstudie där vi använde oss av Branäs skidanläggning som case. Studien har en metodologisk röd tråd där vi utifrån studiens problemställning har följt en tematisk modell där tre teoretiska teman; destinationsutveckling, planering och hållbar turismutveckling, varit vägledande genom hela studien, och således även utgjort studiens teoretiska ramverk. Studien genomfördes via fyra kvalitativa intervjuer med berörda nyckelaktörer för Branäs utveckling, samt dokumentanalys av ett planeringsdokument i form av en fördjupad översiktsplan för Branäsområdets utveckling. Det empiriska materialet har tematiskt analyserats för att identifiera mönster, skillnader och likheter i aktörernas svar som sedan ställts i relation till teori i studiens analyskapitel. I analysen har vi tagit avstamp i vårt teoretiska ramverk där vårt empiriska resultat diskuteras i relation till tidigare forskning för att därefter i slutsatserna besvara våra frågeställningar, som bygger på studiens tematiska modell. Studiens slutsatser indikerar att det finns såväl möjligheter som utmaningar i samband med säsongsbetonade destinationers omställningsprocess och hur olika intressen hanteras. Studien visar att en säsongsförlängning inte automatiskt leder till ökad hållbarhet. Trots att säsongsförlängningen kan ha stora fördelar ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv, så kan det även bidra med utmaningar och konsekvenser för miljön. Utmaningarna ligger främst i att beakta och balansera olika miljömässiga och kommersiella intressen. Utvecklingsprocessen kan samtidigt resultera i att en spänning mellan kommersiella och miljömässiga och intressen uppstår. Denna spänning måste hanteras tidigt i planeringsprocessen via dialog och samverkan mellan olika aktörer. Samtidigt spelar lagstiftning, vilket ibland upplevs som ett hinder i utvecklingsprocessen, en viktig roll för att balansera olika intressen och främja miljömässig hållbarhet. / The purpose of this paper is to investigate how ski destination stakeholders’ work strategically sustainable in the transition to a year-round destination. To fulfill the purpose, the paper aims to answer questions about the transformation process that address opportunities and challenges for a destination and stakeholders’ handling of commercial versus environmental interests. The paper is based on a case study where we used Branäs ski resort as a case. The study has a methodological common thread where we, based on the study's problem, have followed a thematic model where three theoretical themes; destination development, planning and sustainable tourism development, have been guiding throughout the study, and thus also constituted the study's theoretical framework. The study was conducted through four qualitative interviews with key actors involved in the development of Branäs, and document analysis of a planning document of the Branäs area. The empirical material has been analyzed thematically to identify patterns, differences and similarities in the actors' responses, which were then placed in relation to theory in the study's analysis chapter. The analysis has been based on our theoretical framework where our empirical results are discussed in relation to previous research. In the conclusions we answer our questions, which are based on the study's thematic model. The study's conclusions indicate that there are both opportunities and challenges in connection with the transition process of seasonal destinations and how different interests are managed. The study shows that extending the season does not automatically lead to increased sustainability. Although seasonal extension can have great benefits from an economic, social and environmental perspective, it can also contribute to challenges and consequences for the environment. The challenges lie mainly in considering and balancing different environmental and commercial interests. At the same time, the development process may result in a tension between these interests. This tension needs to be addressed early in the planning process through dialogue and collaboration between different stakeholders. At the same time, legislation, which is sometimes perceived as an obstacle in the development process, plays an important role in balancing different interests and promoting environmental sustainability.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och åtgärder som kan vara framgångsrika för säsongsförlängning hos verksamheter i skärgårdsmiljö. Metod: En kvalitativ metodansats har tillämpats genom sju intervjuer. Komplettering har gjorts med hjälp av sekundärdata.  Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgår från Conceptual approaches to seasonality causationav Goulding (2006) samt Influences on patterns of tourism seasonalityav Butler (2001). Empiri: Empirin består av fyra öppna intervjuer och tre halvstrukturerade intervjuer som genomförts med representanter från logiverksamheter i skärgården. För att komplettera materialet presenteras de berörda öarnas utbud och tillgänglighet i tabeller. Slutsatser: Verksamheter i Stockholm skärgård är beroende av naturliga och institutionella faktorer såsom väderlek, högtider och resvanor. De är främst attraktiva för besökare under sommarhalvåret och verksamheter upplever en dramatisk minskning av antalet besökare under lågsäsongen. Utbudet som finns är begränsat till sommarsäsongen då flera aktiviteter innebär utevistelse. Dock visar en del verksamheter på att de försöker hitta andra attraktioner under lågsäsong än under högsäsong för att hålla uppe besöksantalet. De handlingar som verksamheterna utför fokuserar främst på att öka tillväxten under sommarsäsong och de arbetar inte aktivt med att förlänga säsongen. Resultat visar på att de största begränsningarna som verksamheter i Stockholms skärgård har är personalbrist, naturliga orsaker samt transportmöjligheter. Det leder till att majoriteten av verksamheterna satsar på att utöka antalet besökare under högsäsongen, vilket i sin tur kan leda till problematik i bärkraften. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze actions which businesses in archipelago environments may use to successfully extend the season. Method: A qualitative research method approach has been applied through seven interviews. Completion has been made using secondary data. Theoretical framework: The theoretical framework is based on Conceptual approaches to seasonality causation from Goulding (2006) and Influences on patterns of tourism seasonalityby Butler (2001). Empericism: The empericism consists of four open interviews and three semistructured interviews conducted with representatives from different lodging businesses in the archipelago. Charts consisting information about the referred islands complete the interviews.  Conclusions: Businesses in Stockholm archipelago are dependent on natural and institutional factors such as weather, bank holidays and travel habits. Stockholm archipelago is especially attractive to visitors during the summer. Lodging businesses therefore experience a dramatic reduction in the number of visitors during the off-season. The available range is limited to the summer season when several activities are dependant on weather conditions, but some businesses show that they try to find other attractions during the low season to keep up with the declining number of visitors. The actions that the businesses take is mainly focused on increasing growth during the summer season and they are  generally not actively working to extend the seasons. Results show that the greatest limitations that the businesses face in Stockholm archipelago are staff shortages, natural causes and public transport limitations. That is, the extension of seasons being limited as the businesses mainly invest in the summer season, which in turn may lead to sustainability issues.

Bakgrund: Att rekrytera rätt person till rätt plats är en utmaning och att göra en felrekrytering kan vara kostsamt. Därför är det av stor vikt att utföra ett välarbetat rekryteringsarbete i syfte att försöka hitta den kandidat som kan matcha organisationens behov bäst. Föreliggande studie behandlar rekrytering inom säsongsbetonad turistverksamhet och har inriktningen åter-rekrytering. Att kunna åter-rekrytera personal från tidigare säsonger har en stark ekonomisk fördel i att det leder till minskade rekryterings-, introduktions- och utbildningskostnader som medföljer en lägre personalomsättning. Att kunna åter-rekrytera personal från tidigare säsonger gör även att organisationen får tillbaka kompetens gällande arbetsuppgifter som blir en strategisk fördel för organisationen. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera grundläggande faktorer och förklara de drivkrafter som finns för att vilja återvända till säsongsbetonad turistverksamhet. Metod: Då denna studies syfte är att identifiera och förklara vårt problemområde baseras studien på en kvantitativ metod. För att kunna identifiera faktorer och förklara för vilka drivkrafter som ligger bakom återvändande till säsongsbetonad turistverksamhet har vi valt att göra en fallstudie på en sådan verksamhet. Studien är baserad på en enkätundersökning riktad till återvändande säsongspersonal utförd i en säsongsbetonad verksamhet. Resultat och slutsats: Studien visar att alla de undersökta fyra dimensioner av motivationsfaktorer visat indikation för att vara motiverande för återvändande säsongspersonal. Det har i föreliggande studie framkommit att motivationsfaktorer är individuella men studien har kunnat påvisa hur viss majoritet av respondenterna ändå motiverats av samma eller liknande motivationsfaktorer. Vidare kan konstateras att traditionella motivationsteorier kan behövas kompletteras med dessa fyra dimensioner för att kunna förklara vad som motiverar individer i att återvända till säsongsbetonad turistverksamhet. / Background: To recruit the right person to the right place in an organization is a challenge and making a bad recruitment could be costly. That is one of the reasons why a well-done recruitment work in order to find the right candidate for the organizational needs is very important. This study deals with the recruitment of seasonal tourism organizations and has its prime focus on retention of seasonal employees. Being able to re-recruit employees from previous seasons has a strong economic advantage when it comes to decreased recruitment-, introduction- and education costs that follows with a lower staff turnover. To re-recruit employees from previous seasons does also make the organizations get back the lost competence that is lost with a leaving employee, this becomes a strategic advantage for the organizations as well. Purpose: The purpose of this study is to identify basic factors explaining the driving forces for wanting to return to seasonal tourism organizations. Method: As the purpose of this study is to identify and explain our problem area this study is based on a quantitative method. In order to identify factors and explain for which driving forces lies behind the return to seasonal tourism organizations we have chosen to do a case study on such organization. The study is based on a questionnaire survey that was performed by the returning seasonal staff in the earlier mentioned organization. Results and conclusion: This study shows that all four of the examined dimension of motivational factors did displayed indications of operating as motivators for the individuals. The present study has revealed that motivational factors are individual and this study has shown that some majority of the respondents yet has been motivated by the same or similar motivational factors. Further, this study found that traditional motivational theories could need to be supplemented with the four mentioned dimensions of motivational perspectives to be able to explain what motivates individuals to return to seasonal tourism organizations.