Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vilka möjligheter som finns för att Kalmar i framtiden ska bli en åretrunt-destination. Metod: För att få bästa möjliga utfall av vår studie har ansatsen i den här studien varit induktiv då vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer som analyserades och kompletterades med väsentliga teorier, diverse artiklar samt relevanta hemsidor. Slutsats: Vi anser att Kalmar har möjligheter till att förlänga säsongen om större satsningar görs på att utveckla vinterhalvåret, lägga större vikt vid samarbete mellan aktörer samt även att arbeta mer med marknadsföring. En utveckling av Kalmar under vinterhalvåret kan i det långa loppet bidra till att Kalmar blir en åretrunt-destination.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och åtgärder som kan vara framgångsrika för säsongsförlängning hos verksamheter i skärgårdsmiljö. Metod: En kvalitativ metodansats har tillämpats genom sju intervjuer. Komplettering har gjorts med hjälp av sekundärdata.  Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgår från Conceptual approaches to seasonality causationav Goulding (2006) samt Influences on patterns of tourism seasonalityav Butler (2001). Empiri: Empirin består av fyra öppna intervjuer och tre halvstrukturerade intervjuer som genomförts med representanter från logiverksamheter i skärgården. För att komplettera materialet presenteras de berörda öarnas utbud och tillgänglighet i tabeller. Slutsatser: Verksamheter i Stockholm skärgård är beroende av naturliga och institutionella faktorer såsom väderlek, högtider och resvanor. De är främst attraktiva för besökare under sommarhalvåret och verksamheter upplever en dramatisk minskning av antalet besökare under lågsäsongen. Utbudet som finns är begränsat till sommarsäsongen då flera aktiviteter innebär utevistelse. Dock visar en del verksamheter på att de försöker hitta andra attraktioner under lågsäsong än under högsäsong för att hålla uppe besöksantalet. De handlingar som verksamheterna utför fokuserar främst på att öka tillväxten under sommarsäsong och de arbetar inte aktivt med att förlänga säsongen. Resultat visar på att de största begränsningarna som verksamheter i Stockholms skärgård har är personalbrist, naturliga orsaker samt transportmöjligheter. Det leder till att majoriteten av verksamheterna satsar på att utöka antalet besökare under högsäsongen, vilket i sin tur kan leda till problematik i bärkraften. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze actions which businesses in archipelago environments may use to successfully extend the season. Method: A qualitative research method approach has been applied through seven interviews. Completion has been made using secondary data. Theoretical framework: The theoretical framework is based on Conceptual approaches to seasonality causation from Goulding (2006) and Influences on patterns of tourism seasonalityby Butler (2001). Empericism: The empericism consists of four open interviews and three semistructured interviews conducted with representatives from different lodging businesses in the archipelago. Charts consisting information about the referred islands complete the interviews.  Conclusions: Businesses in Stockholm archipelago are dependent on natural and institutional factors such as weather, bank holidays and travel habits. Stockholm archipelago is especially attractive to visitors during the summer. Lodging businesses therefore experience a dramatic reduction in the number of visitors during the off-season. The available range is limited to the summer season when several activities are dependant on weather conditions, but some businesses show that they try to find other attractions during the low season to keep up with the declining number of visitors. The actions that the businesses take is mainly focused on increasing growth during the summer season and they are  generally not actively working to extend the seasons. Results show that the greatest limitations that the businesses face in Stockholm archipelago are staff shortages, natural causes and public transport limitations. That is, the extension of seasons being limited as the businesses mainly invest in the summer season, which in turn may lead to sustainability issues.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom besöksnäringen i Stockholms skärgård samarbetar och om samarbete kan leda till längre säsonger. Samt huruvida de statligt finansierade utvecklingsprojekten i skärgården bidragit till längre säsonger enligt de undersökta företagen. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer används för insamling av empiri. Sex företag på två skärgårdsöar har intervjuats och används som empiriskt huvudmaterial men även en intervju som gjorts med Värmdö kommun har fått ligga till grund för en del av det empiriska materialet. Slutsatser: Det har under studien framkommit att samarbete mellan lokala aktörer är en viktig del i utvecklingen av destinationen. Samarbetet är inte bara en del i utvecklingen utan kan också vara en hjälp till att förlänga säsongerna. Utvecklingsprojekten har enligt företagarna som intervjuats ej gynnat dem. Det framgår att företagarna anser att det är de själva som måste jobba hårt om de ska se någon förändring. / Purpose: The purpose of this paper is to investigate how companies in the tourism industry in the Stockholm archipelago cooperate and whether cooperation can lead to longer seasons. As well as if the state-funded development projects in the archipelago have contributed to longer seasons according to the investigated companies. Methodology: In this study, a qualitative method in the form of semi-structured interviews has been used for the gathering of empirical data. Six companies on two archipelago islands have been interviewed and used as main empirical material, but an interview with Värmdö municipality has also formed the basis for some of the empirical material. Conclusions: During this study, it has been found that cooperation between local actors is an important part of the development of the destination. Not only is the cooperation a part of the destination development, it can also help extend the season. According to the interviewees, the development projects have not benefited them. It is apparent that the entrepreneurs believe that they themselves that must work hard for any change to happen.

The project examines the possibilities to develop a local and sustainable model for food production in Uppsala with focus on diet, farming methods and different types of greenhouse installations. With the simulation software VIP energy 3.1.1 the energy balance and temperature development of greenhouses of different materials were calculated for different operating cases. The results were also compared when the greenhouse was installed stand-alone or integrated to the wall of a small standard or passive house. With a starch based diet and biological farming methods research suggests it is possible to produce food efficiently without compromising the environment or our health. The yearly food needs for a family of four that follows the suggested diet was estimated to 4362 kg and the outdoor land required to produce it was calculated to 4676 m2 through organic yield statistics. The area could however be reduced to 2813 m2 if the only starch staple in production was potatoes. The tender growing season in a greenhouse constructed with a covering of 5 mm glass or 5-16Ar-5 mm was calculated to 85 and 148 days respectively. The energy use required for year round production of mushrooms in the respective greenhouses was calculated to 53 or 16 kWh/m2,year. Half hardy plants required 399 or 173 kWh/m2,year and tender plants 953 or 358 kWh/m2,year. When the greenhouses were connected to the wall of a small house the heating demand could be reduced by up to 22 % depending on the operating case.