Hur länge ett bygglov är giltigt finns reglerat i plan- och bygglagen (PBL) 9:43 som att den åtgärd ett bygglov avser ska ha påbörjats inom två år och avslutas inom fem år från den dag då bygglovet vann laga kraft. Huvudfrågan i studien handlar om svårigheten i att bedöma om åtgärden verkligen blivit påbörjad. Det finns ont om rättspraxis kring vad som avses med "påbörjats" vilket antagligen innebär att landets kommuner gör olika tolkningar i frågan. En annan fråga som studien behandlar är hur ändringar efter ett bygglovsbeslut hanteras. Rimligtvis händer det att byggherrar behöver göra justeringar under byggnationens gång. Syftet är att undersöka hur kommunerna tolkar PBL 9:43 med avseende på begreppet "påbörjats" samt hur giltighetstiden för byggnationens påbörjande efterlevs. Vidare är syftet att ge en beskrivning av den rättsliga grunden för vad som avses med "påbörjats" i nu gällande lagstiftning. Studien ska även utreda om PBL ger möjlighet att justera bygglov under byggnationens gång och hur kommunerna hanterar sådana fall i praktiken. Studien byggs upp av en juridisk analys som avser att beskriva de rättsliga grunderna kring bygglov och speciellt regeln i PBL 9:43. För att undersöka hur tvåårsfristen efterlevs genomfördes en kvantitativ undersökning av 500 bygglovshandlingar i sex kommuner. En enkätundersökning skickades ut till 75 kommuner för att ge svar på frågor kring kommunens tolkningar av "påbörjats" i PBL 9:43 och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslutet. Resultatet av den juridiska analysen visar att det sannolikt krävs att ett arbete med byggnadens grund ska kommit igång för att byggnationen ska bedömas som påbörjad. Enkätundersökningen visar på stora skillnader i hur kommunerna tolkar "påbörjats" i PBL 9:43. Den visar även att häften av kommunerna inte gör någon aktiv kontroll av giltighetstiden för byggnationens påbörjande. Av undersökningen framgick även att det är vanligt förekommande att byggherrar vill göra justeringar under byggnationens gång och de flesta kommunerna hanterar det inom det befintliga bygglovet. Av bygglovsgranskningen framgick inget fall där startbesked lämnats efter tvåårsfristens utgång. Slutsatser som dras i studien är bland annat att ett förtydligande av lagstiftningen troligtvis skulle ge en mer enhetlig bedömning av "påbörjats" i kommunerna, samt att det är oklart vilket stöd PBL ger för kommunernas hantering av justeringar av bygglov. / How long a building permit is valid is regulated in the Swedish planning and building act (PBL) 9:43. The validity of the permit is defined as the actual works with the building must be commenced in two years and ended in five years. The main question in this study is about the difficulty in assessing whether the actual works with the building has been commenced. There are few law cases that define the meaning of "commenced", which probably means that municipalities make different interpretations of the issue. Another question the study addresses is how changes in building permits are handled after the permit has become valid. Reasonably it happens that developers need to make adjustments of the building permit during the actual construction. The aim of this study is to examine how municipalities interpret PBL 9:43 with respect to the term "commenced" and how the building permits limitation of two years is complied with. Furthermore, the purpose is to give a description of the legal basis of what is meant by "commenced" in the current legislation. The study also intends to investigate whether PBL provides the ability to adjust the building permit during the time of the construction, and how municipalities deal with such cases in practice. The study is based on a legal analysis that aims to describe the legal grounds surrounding the building permit and especially the rule in PBL 9:43. To examine how the two-year period is complied, a quantitative survey of 500 building permit documents in six municipalities was completed. A questionnaire was sent out to 75 municipalities to provide answers to questions about the municipalities interpretations of "commenced" in PBL 9:43 and how adjustments of building permits are being handled. The outcome of the legal analysis shows that work with a building's foundation is probably a requirement that is needed for the work to be assessed as "commenced". The questionnaire survey reveals large differences in how municipalities interpret "commenced" in PBL 9:43. It also shows that half of the municipalities do not perform any active controls of the building permit's two year limitation. The investigation reveals that it is common that developers make adjustments during the time of construction and that most municipalities deal with it within the existing building permit. The investigation of building permits shows no case where starting clearance was given after the two year limitation. We conclude that a clarification of the legislation would likely provide a more uniform assessment of "commenced" in the municipalities. Likewise, it is unclear what support PBL provides considering adjustment after the building permit has become valid.

Syftet med studien är att få inblick i hur eleverna i åk 7 och 8 uppfattar likvärdiga bråktal, förkortning och förlängning samt hur de tolkar sambandet mellan förlängning och multiplikation, och förkortning och division. Syftet är även att undersöka elevernas kunskaper om bråktalsaspekter med fokus på bråktal som ett tal som har ett eget värde på tallinjen. Studien är förankrad i teoretiska modeller om hur bråk kan förstås, teorier om lärande samt tidigare forskning med liknande frågeställningar. Det tillvägagångssätt som valts är flermetodsforskning som omfattar kvantitativ metod för insamling och analys av enkät och kvalitativ metod för insamling och analys av intervjuer med elever. Elevernas lösningar och svar på frågorna i enkäten och intervjuerna gav mycket kvalitativ information att analysera. Analysen besvarade mina frågeställningar och jag fick en inblick i hur eleverna i åk 7 och 8 uppfattar likvärdiga bråktal, förkortning och förlängning som begrepp och beräkningsmetod. Genom elevernas lösningar och svar fick jag även en inblick i på vilket sätt eleverna tänker och ser matematik, specifikt bråktal. Studien indikerade att eleverna har tillräckliga kunskaper om bråktal som del av en hel, medan bristande kunskaper kan sammanfattas som att eleverna inte behärskar bråktalsbegrepp och vad täljare och nämnare representerar. Studien visade också att eleverna har otillräcklig kunskap om likvärdiga bråktal och att bråktal kan skrivas på oändligt många sätt utan att värdet förändras. Dessutom hade de svårigheter med förlängning och förkortning. Att förstå alla dessa begrepp är nödvändigt för att operera med tal i bråkform. Dessa kunskapsbrister ledde till att de använde felaktiga strategier när de behandlade bråktal i uppgifterna. Felaktiga strategier kan sammanfattas som att eleverna använde sina gamla kunskaper om naturliga tal och försökte anpassa svaren tillden nya situationen. / The aim of this study was to get insight into how the pupils in years 7 and 8 understand equivalent fractions, reducing and raising, and into how they interpret the connections between raising and multiplication and between reducing and division. The aim was also to investigate pupils' knowledge of fractional aspects with a focus on fraction as a number that has its own value on the number line. The study was based on theoretical models of how fractions can be understood, theories of learning and previous research into similar issues. The approach chosen was multi-method research, which includes quantitative methods in the collection and analysis of questionnaires and qualitative methods in the collection and analysis of interviews with pupils. Both the pupils' solutions and answers to the questions in the questionnaire and the interviews they provided gave very useful qualitative information to analyse. The analysis answered my questions, and I obtained an insight into how the pupils in years 7 and 8 understand equivalent fractions, reducing and raising as concepts and calculation methods. Through the pupils' solutions and answers, I gleaned an insight into the way in which the pupils think and see mathematics, specifically in fractions. The study indicated that pupils have sufficient knowledge of fractions as a part of a whole, while shortfalls in knowledge were identified in some pupils not mastering the concept of fractions or what numerators and denominators represent. The study also showed that some pupils have insufficient knowledge of equivalent fractions and the fact that fractions can be written in an infinite number of ways without this changing the value. In addition, they had difficulty with raising and reducing. Understanding all these concepts is necessary for pupils to operate effectively with fractions. The areas where they lacked knowledge led them to use incorrect strategies when dealing with fractions in the data. Incorrect strategies were identified pupils using their old knowledge of natural numbers and trying to adapt the answers to the new situation.