Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser. I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande. När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått. I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ”bättre” samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston. I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal. Jag visar med exempel hur de asymmetrier som dy-ker upp i institutionella samtal även finns i dessa samtal och visar med exempel vilka härskartekniker som förekommer i dessa samtal. Allt detta gör jag för att visa att en kon-sekvens av att lärare inte får utbildning i hur man för goda utvecklingssamtal i vissa fall kan resultera i att deltagarna i dessa inte samtalar på lika villkor. / In this essay I analyse three student care conferences to see whether their content agrees with what Cilla Lindblom Larsson is writing about student care conferences in high school; that they talk about how the boys are behaving at school and the advice and rec-ommendations given are moralizing and rebuking, and secondly study how the conversa-tional structure looks in this discussions. In the first part I study what is the main topic of this student care conferences and I find that it does not agree with what is advocated by the directions in the school documents; this talks are not dialogues nor democratic. Neither are they about the development in knowledge of the student thus about the lack of manners of the student instead. When comparing my research findings with that Lindblom Larsson describes of student care conferences in high school I find that the substance in two of the conferences (1 & 2) totally agree with her statement. In the third conference (3), however, the conditions are quite different; there they don’t talk to rebuke the boy for lack of manners, but nevertheless ten out of fifteen of the teacher opinions end up in what I have named the grey zone. The teacher opinions are ambiguous and can be seen as statements concerning behaviour just as well as knowl-edge. I do point out that due to this ambiguousness Cilla Lindblom Larsson might also have found that the content of the third conference also confirms her result since it is not unlikely that the boy in the third conference did see the teacher opinions I put in the grey zone as remarks concerning his lack of manners rather than his lack of knowledge. As far as I am concerned, in spite of this ambiguousness, the third conference (3) is a more suc-cessful conversation all together simply because in that conversation, in comparison with the other two, dialogue do occur and the talk is held in an atmosphere of positive cordial-ity. In the second part of this essay I examine how the conversational structure looks in this discussions and I find that all three of these student care conferences resemble of institu-tional conversations. I show how the distorted balance of power that appears in institu-tional conversations appears in these conversions as well and I exemplify the incidence of ruling skills. The whole lot I do to show that the outcome, of a student care conference which is lead by a teacher who has not been properly educated in how to conduct the kind of dialogue intended for this type of conversions, might be that the conditions under which the par-ticipants take part in the discussion are not equal at all.

Polisen ar den organisation som i fredstider har mandat att uppratthalla ordningen i samhallet. Vad som paverkar tilliten till polisen ar viktigt att veta eftersom okad tillit ger polisen okade mojligheter att bekampa brott. Den okade globaliseringen och ett mer transnationellt samhalle kraver samarbete mellan olika landers polis for bekampning av brott. Denna studie ar kvantitativ och undersoker individuella, sociala och institutionella faktorer som paverkar tilliten till polisen i de nordiska landerna och EU’s medlemslander. Studien visar att tillit till polisen i de nordiska landerna och EU’s medlemslander till stor del paverkas av de politiska systemfaktorerna ”grad av demokrati” och ”det politiska systemets mojligheter till effektiva och tillforlitliga statliga institutioner”. De nordiska landerna och EU’s medlemslander bor darfor varna om den demokratiska utvecklingen samt se till att det politiska systemet mojliggor att statliga institutioner bedrivs effektivt och tillforlitligt for att oka tilliten till polisen.

Möten är idag en viktig arena för organisationer att ta beslut, lösa problem och sprida information. I vår studie har vi valt att fördjupa oss i hur dessa möten går till inom förskolan när man samlar all personal i ett APT-möte. Studiens övergripande syfte är att skapa mer kunskap om hur ledarskapet skapas och markeras under APT-möten inom förskolan. Syftet är även att se hur APT-möten går till samt hur de institutionella rollerna skapas och upprätthålls. Vi har även valt att studera hur distansledarskapet som finns i denna verksamhet synliggörs.     Studien bygger på tre APT-möten som är inspelade med videokamera och som sedan analyserades med samtalsanalys som teoretiskt perspektiv. Resultatet visade att APT-mötet till stor del följde de faser som finns i ett institutionellt samtal, att olika roller markeras genom hur turtagning går till, hur man förhåller sig till agendan samt på vilket sätt man ledaren tolkar och sammanfattar det som deltagarna säger. Distansledarskapet gick att identifiera i avsaknad av kunskap om problem i den operativa verksamheten och att det fanns ett önskemål av medarbetarna att chefen skulle komma ut i den operativa verksamheten. / Organisational meetings are an important occasion to make decisions, solve problems and to share information with each other. In this study, the focus has been on how these meetings are created by its participants within preschool. The purpose of this study is to gain deeper knowledge in how leadership is created and identified during these meetings. The purpose of this study is also to see how the institutional roles within this organisation is created and recreated and also to see how the distance leadership that is in this specific organisation can get identified.   The study include a video observation of three meetings at three different preschools. These three meetings gave us a result that were analysed through CA (Conversational analysis). The result shows that these meetings follows the institutional phases that are included in institutional meetings, that institutional roles are created in interaction and especially through the way in which the leader takes responsibility to the meeting agenda and in the way the leader creates meaning of what the participants says. A distance leadership was identified through the leaders lack of knowledge in problems related to day-to-day work and also through a wish from the co-workers to have the leader more present in their everyday work.

This study is meant to analyse the purpose of reorganizing cultural activities within the municipal political and management organization, how such a procedure progresses, and to which extend the organizational location reflects the role of cultural activities in the municipal. To depict the procedure of reorganizing cultural activities in the municipal organization I used qualitative content analysis. When I analyse the role of culture and why the reorganization was made I used idea analysis with ideal types as a tool to contrast different reasons for the reorganization. The ideal types I used was Thomson and Svenssons institutional logics and Dorte-skot Hansens cultural-political rationalities. I came to the conclusion that the sources I have used, documents of public decisions, does not include cultural-political motivations for the reorganization, though it includes motivations about organizational location. On the other hand I received an overview of the procedures progression in Forshaga municipal.

The Swedish Army has seen many changes over the last thirty years and the role of the officer has had to adapt accordingly. Previously, officers at the Skaraborg Regiment began their careers as instructors of conscripted soldiers. As they progressed, they would typically become staff officers. In their formative years, their duties were centred on life in both the field and in the barracks with day-to-day contact with soldiers and other officers. At this level, an officer’s role would be to prepare and train conscripted soldiers for “the demands of war” based on the military logic. If this stage in the officer’s career went well, they would then progress towards administration and management. Taking the place of the barracks and the field, the workplace became headquarters and offices. There would be less contact with conscripted soldiers but instead there would be more interaction with fellow staff officers and civil servants - along with a greater emphasis on the understanding of law, regulations and rules. This part of the officer’s career was based on the civil service logic.    Today, the officer is a manager and employer of both professional soldiers and other officers. It is necessary for them to assume these roles early on in their career. This means that during their formative years they must be ready for changes between training for combat and working in an office; between leading units and following regulations. The officer of today is forced to live in two institutional logics that are totally disparate. Successful platoon and company commanders of today’s army must be fluid between the military logic and the civil service logic: as seamlessly as swapping weapons for pens.    In their daily lives, the military logic and the civil service logic are coupled. The platoon and company commanders of today live in the two institutional logics on a day-to-day basis. But there are conflicts of interest between the two that need to be addressed. The platoon and company commanders of today haven’t the time to work as much in the military logic as they have been able to in the past because the civil service logic takes up much of their time. It’s a little like the police often complaining that they are unable to get out on the beat as they are too busy filling out paperwork.   In order to meet a changed threat to national security, the Swedish Armed Forces wishes to increase the numbers of army brigades and recreate an army division. In order to staff this larger organisation, with its larger need of officers at brigade and division level, the requirement of the Swedish Armed Forces is to accelerate officers’ careers in order to meet demand. This is all well and good, but the challenge for platoon and company commanders still remains that it is essential that they gain enough experience and knowledge in order to become good enough leaders. Their skills must be good enough to lead and train platoons and companies thoroughly, whilst at the same time prepare themselves for battalion, brigade and divisional levels.   The purpose of this study is to increase the understanding of platoon and company how the clash of logics impacts the platoon and company commanders at the Skaraborg Regiment. The study is concluded by suggestions to the Swedish Armed Forces and to the Skaraborg Regiment to meet the growing challenges of the platoon and company commanders.

Sammanfattning Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet, 4FE17E – VT2020    Titel: Prestationsutvärderingens avspegling av institutionella logiker – En studie i revisionsbranschen Inledning: Kunskap om institutionella logiker är aktuellt för att förstå sig på en organisations agerande. Inom revisionsbranschen återfinns två institutionella logiker, vilka har möjlighet att ge en fingervisning om framtida vägval inom en föränderlig bransch. Det återfinns däremot en avsaknad av metodverktyg för att identifiera institutionella logiker i nutid. Syfte: Studiens syfte är att bedöma utvärderingsprocessens potential som verktyg för att identifiera befintliga institutionella logiker i en organisation samt beskriva hur dessa manifesterar sig irevisionskontexten. Metod: Genom en deduktiv ansats har idealtyper för såväl den professionella som den kommersiella logiken formats, dessa har därefter studerats empiriskt genom en intervjustudie angående utvärderingsprocessen. Utifrån resultatet i den empiriska studien sker en bedömning av utvärderingsprocessens potential som verktyg. Slutsats: Resultatet påvisar att båda logikerna är närvarande hos individer i urvalet. Revisorer med störst möjlighet att påverka utvärderingens innehåll tenderar att vara mer kommersiella, vilket influerar utvärderingen av medarbetare. Utvärderingsprocessen som verktyg visade potential då vi lyckats identifiera institutionella logiker på individnivå. Begränsningar återfanns även i form av svårigheter att identifiera institutionella logiker på organisationsnivå. Därmed uppmanar vi till vidare utveckling av verktyget samt en diskussion gällande användandet av logikbegreppet på en organisationsnivå. / Abstract Degree Project in Accounting and Corporate Finance, The Business Administration and Economics Programme, 4FE17E – VT2020 Title: The identification of institutional logics through performance evaluations – A study within the auditing industry   Introduction: Knowledge about institutional logics is current to understand an organizations behavior. Within the auditing industry two institutional logics are found, which has the possibility to predict the future choices within a changeable industry. However, there is a current lack of tools of methods to identify present institutional logics.   Purpose: The purpose of the study is to assess the potential of performance evaluation as a tool to identify existing institutional logics within an organization and describe how these manifests themselves in the audit context.   Method: Through a deductive approach ideal types for both the professional and the commercial logic have been formed, these have been studied through an interview study regarding the evaluation process. Based on the results of the empirical study, an assessment of the potential of the evaluation process as a tool is made.   Conclusions: The result shows that both logics are present within individuals in the sample. Auditors with the most influential power to affect the content of the evaluation tend to be more commercial, which influences the evaluation of employees. The evaluation process as a tool showed potential as we succeeded in identifying institutional logics at an individual level. Limitations were also found within the form of difficulties in identifying institutional logics at an organizational level. We therefore encourage further development of the tool and a discussion regarding the use of institutional logics as a concept on an organizational level.

Title: Football behind the scenes Subject: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi - FÖ6021, 15 hp. Authors: Ali Mourad och Samer Salman Keywords: Football club, budget, institutional logics, economic logic, sporting logic. Purpose: The purpose of this study is to describe how economical and sporting logics appear, and how they interact in an Allsvenskan football club's budgeting. Method: This study is based on a qualitative method with an abductive approach and has been conducted through semi-structured interviews with the help of four different respondents from four varying football clubs in the Allsvenskan. Theoretical framework: The theoretical framework consists of relevant theories that formed the basis for the work's operationalization scheme. The theories are based on institutional logics, the relationship between the logics, budget and its various processes and what financial and sporting conditions the Allsvenskan football clubs face. Finally, the analysis model that the study's analysis will be based on is included. Empirical: The study includes interviews with four different football clubs at the Allsvenskan level. The selection is based on that the participating football club has been competing in the Allsvenskan for at least seven consecutive years including this season. The respondents who represent each club have the position as either CEO, club manager or CFO. Conclusion: Football clubs are associations that actively work with budgets similar to regular companies. The clubs focus a lot on specifically two institutional logics when implementing their budget, finances and sports. It is along these that the club's goals are planned. An important aspect of the clubs' budget, that affects both the economy and the sports majorly, is audience and sponsorship income. These can vary frequently, and therefore the clubs follow up their budget and analyse it for possible adjustments. Football clubs are complex organizations, and in order to establish a stable budget, structural differentiation strategies can be preferable to get a clearer picture of both economic and sporting logics from the club's sub-activities.

Bakgrund : Underprissättning är ingen ny företeelse utan det finns mängder av forskning påämnet. Underprissättning förekommer vid de börsintroduktioner där teckningskursen är lägreän vad stängningskursen är för aktien efter första handelsdagen. Tidigare forskningundersöker många tänkbara orsaker bakom underprissättning och vi har valt att inkludera trevanligt förekommande vilket är asymmetrisk information, institutionella faktorer samtkulturella skillnader. Syfte : Syftet med denna studien är att undersöka underprissättning och faktorer bakom detpå de skandinaviska marknaderna. Metod : Studien följer ett kvantitativt tillvägagångssätt med en deduktiv ansats där 7hypoteser ska besvaras. Dessa hypoteser grundar sig i tidigare forskning där bland annatindex representerar variabler som potentiellt kan påverka underprissättning. Hypoteserna äräven grundade från teori inom underprissättning. Studiens kortsiktiga urval består 224 bolagunder tidsperioden 2005 till 2021 medans det långsiktiga perspektivet inkluderar 163 styckenobservationer mellan 2005 till 2018. Studien är baserad på de skandinaviskaaktiemarknaderna. Resultat : Studiens resultat indikerar att underprissättning existerar och skiljer sig åt mellande skandinaviska länderna. Kulturella skillnader och institutionella faktorer är signifikanta irelation till underprissättning vilket tyder på att det finns ett samband mellan dessavariablerna. Studien hittar inga bevis som stödjer att underprissättning har en påverkan påaktiekurser långsiktigt men vi finner att underprissatta bolag presterar bättre på en treårsperiod än icke underprissatta bolag. / Background : Underpricing is not a new phenomenon or area per say since there is plenty ofexisting research. Underpricing occurs when an IPO has a higher closing price after the firstday compared to their initial offer price. Prior research examines possible explanations for theunderpricing phenomenon and we have chosen to include three commonly used causes whichis, asymmetric information, institutional factors along with cultural differences. Purpose : The purpose with this paper is to examine underpricing and the factors behind itwithin the scandinavian markets. Method : This paper follows a quantitative approach including a deductive path in whichseven hypotheses shall be examined. These hypotheses are based on prior research in whichindexes are used as explanatory factors for the underpricing. The hypotheses are also basedon theory within underpricing. For the short run a sample of 224 observations were chosenunder the timeframe 2005 to 2021. Whilst for the long run 163 observations are includedwithin the period 2005 to 2018. The paper is based on the scandinavian stock markets. Results : The results indicate that underpricing exists and differs between the scandinaviancountries. Cultural differences and institutional factors are significant to underpricing whichimplies that there is causality between the variables. The paper finds no evidence thatunderpricing has an influence on the stock price in the long run but we do find thatcompanies that have been underpriced tend to perform better over a three year period thannon underpriced companies.

Denna fallstudie ämnar bidra till den existerande kunskapen om standardisering genom att undersöka hur arbetet med nya metoder standardiseras i svenska kommuners strategiska planering. Detta undersöktes med frivillig ekologisk kompensation som exempel på en ny metod. Frivillig kompensation tillämpas på ett eget initiativ av en kommun eller exploatör utifrån ett eget intresse att bevara icke-skyddade naturvärden vid exploateringar. Metoden börjar bli populär bland svenska kommuner eftersom det har potentialen att förena en fortsatt samhällsutveckling med bevarandet av icke-skyddade naturvärden. Genom att exempelvis standardisera sitt arbete med frivillig kompensation som metod i den egna organisationen kan kommuner hantera risker som är förknippade med metoden. Standardisering behöver i sig upprätthållas av ett institutionellt ramverk (spelregler). Studien förstår standardiseringsprocesser och institutionella förändringar som två ständigt pågående processer som effektiviserar arbetet med frivillig kompensation, samt är ’två sidor av samma mynt’ eftersom bägge påverkar och påverkas av kommunernas respektive arbete med frivillig kompensation. Således, genom att undersöka hur institutionella förändringar initierar standardiseringsprocesser för arbetet med frivillig kompensation och hur pågående standardiseringsprocesser påverkas av institutionella förändringar, har studien besvarat huvudfrågeställningen: Hur standardiseras arbetet med frivillig kompensation på svenska kommuner? Semistrukturerade intervjuer med kommunala handläggare och kvalitativa innehållsanalyser av dokument som styr arbetet med frivillig kompensation tillämpades för att kunna besvara forskningsfrågorna. Studiens resultat har diskuterats mot ett teoretiskt ramverk och tidigare forskning. Från analysen drar studien slutsatsen att initierandet av kommunernas standardiseringsprocesser är personberoende. För att kommunerna ska kunna standardisera sitt arbete med metoden behövs politiskt antagna beslut och riktlinjer som förankrats i hela organisationen och som möts upp av kunskapskrav. I detta avseende har studien funnit att kommunerna i dagsläget inte verkar kunna komma vidare i sina respektive standardiseringsprocesser. En möjlig orsak till detta kan vara att det råder oenigheter om uppfattningen av betydelsen av metoden och bevarandet av naturvärden i ett långsiktigt perspektiv. För att frivillig kompensation ska kunna nyttjas till sin fulla potential anser studien att det behöver ske en förändring i inställningen till gröna värden och frivillig kompensation. Det finns således potential för att arbetet med frivillig kompensation kan standardiseras ytterligare på svenska kommuner.

Syftet med denna undersökning är att kartlägga struktur och generella drag hos kundsamtal i en lanthandel samt att studera improvisation, dvs. hur språket varierar beroende på samtalspartner, i dessa samtal. Femtiotre samtal har spelats in i kassan i en uppländsk lanthandel. Inspelningarna är det huvudsakliga materialet och ligger till grund för analysen, men de har kompletterats med kortare intervjuer. Samtalens organisation följer i stora drag transaktionsprocessen. Samtalen är uppdelade i fem faser. Endast en av dessa, betalfasen, är obligatorisk och längden på faserna varierar mellan olika samtal. Samtalen är längre, mer varierade och innehåller mer relationellt tal än kassasamtal som tidigare studerats. Liksom i andra studerade servicesamtal är dock rollerna som kund och kassör tydligt åtskilda och maktrelationen dem emellan asymmetrisk. Improvisation är en självklar del av samtalen som används för att förhandla fram vad som ska ske härnäst och upprätthålla goda relationer. Ett improviserat beteende hjälper kassören att handskas med dilemmat att bevara en god relation till kunden samtidigt som man ska leva upp till butikens krav på lönsamhet.