Denna studie fokuserar på studie och yrkesvägledare inom den kommunala vuxenutbildningen i två kommuner i norra Sverige. Där syftet med denna studie är att lyfta fram hur två olika kommuner upplever sin verksamhet utifrån fokusfrågor som berör b.la. arbetsuppgifter, organisation, gråzonsfrågor, kontaktvägar. Samt att titta på skillnader och likheter som finns mellan kommunerna för att se om det kan leda till några slutsatser kring om upplägg gör skillnad för hur stor arbetsbördan upplevs. Med hjälp av frågeställningarna i studien undersöks upplevelsen för vägledarna inom utvalda delar av vuxenutbildningens arbete för att se skillnader och likheter verksamheterna emellan. Frågorna har också varit till grund för den metod som studien valt, vilket är en kvalitativ enkät. Där till största del skriftliga svar gjordes för att fånga in upplevelsen som vägledarna har kring sitt arbete. Enkätsvaren analyserades delvis utifrån institutionell teori för att kunna se på likheter och skillnader mellan verksamheterna, samt utifrån tidigare forskning som lyfte fram likheter och skillnader mot andra myndigheter eller liknande verksamheter. Huvudresultatet som framkommit av denna studie är att vägledare inom båda kommunerna upplever att de utför onödigt arbete, som inte bör ligga på vägledaren att utföra. Som exempel på onödigt arbete är de frågor som vägledarna får som berör andra myndigheter.

SAMMANFATTNING Titel: Utvecklingen av redovisningssystem: En kvalitativ studie om hur redovisningskonsultens arbetssätt har förändrats de senaste tio åren. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Emilia Thunell och Alice Vingård Handledare: Jean Claude Mutiganda Datum: 2022 - juni Syfte: Studiens syfte är att skapa förståelse för den tekniska utvecklingen av redovisningssystem från 2010 till nutid på mindre och medelstora redovisningsbyråer för att se hur redovisningskonsultens arbete har utvecklats. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. För att samla in det empiriska materialet har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts där urvalet består av mestadels redovisningskonsulter men även en Product Manager. Resultat och slutsats: Utvecklingen av redovisningssystemet har bidragit till att redovisningskonsultens arbetssätt är mycket effektivare idag än vad det var för tio år sedan. Slutsatsen har dragits att det finns flera olika faktorer som har påverkat utvecklingen av redovisningssystemen och därför redovisningskonsultens arbetssätt. Dessa faktorer kan kopplas till den institutionella teorin. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att öka förståelsen för vilka isomorfa faktorer som påverkar redovisningsbyråers vilja att digitalisera sig. Det praktiska forskningsbidrag är att företag måste ta hänsyn till att digitaliseringen är en uppåtgående trend och se till samhällets efterfrågan när det kommer till digitalisering för att undvika att gå miste om sin legitimitet. Förslag till fortsatt forskning: Utföra flera studier på företag inom samma bransch, men att inkludera större byråer istället för att se om det skiljer sig från det som inte är lika stora. Även titta på fler kontextuella teorier för att undersöka om det finns andra faktorer som påverkar redovisningskonsulten arbete med hänsyn till den tekniska utvecklingen. Till sist titta på andra faktorer såsom sociala och ekonomiska faktorer, då denna studie endast tittar på den tekniska utvecklingen. Nyckelord: Redovisning, Institutionella teorin, Isomorfism, Digitalisering, Automatisering, Artificiell intelligens (AI) / ABSTRACT Title: The development of accounting systems: A qualitative study of how the accounting consultant's working methods have changed in the last ten years. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Emilia Thunell and Alice Vingård Supervisor: Jean Claude Mutiganda Date: 2022 - June Aim: The aim of this study is to create an understanding of the technical development of accounting systems from 2010 to the present at smaller and medium-sized accounting firms to see how the accounting consult’s work has developed. Method: The study was conducted using a qualitative method. To collect the empirical material, eight semi-structured interviews were conducted where the sample consisted mostly of accounting consultants but also one Product Manager. Results and conclusions: The development of accounting systems has contributed to the accounting consultant ́s working method being much more efficient today than in comparison to ten years ago. The conclusion of the study is that it has shown several different factors that have affected the development of accounting systems and therefore the accounting consultants working method. These factors can be linked to the institutional theory. Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution is to increase the understanding of which isomorphic factors affect accounting firms' willingness to digitize. The practical research contribution is that companies must consider that digitalization is an upward going trend and ensure society's demand when it comes to digitalization to avoid losing their legitimacy. Suggestions for future research: Perform several studies at companies in the same industry, but to include larger firms to see if it differs from smaller firms. Also look at more contextual theories to investigate if there are other factors that affect the accounting consultant's work regarding technical developments. Finally, look at other factors such as social and economic factors, as this study only looks at technological factors. Key words: Accounting, Institutional theory, Isomorphism, Digitalization, Automation, Artificial intelligence

År 2010 avskaffades den obligatoriska revisionen för småföretag i Sverige. Detta resulterade i att en majoritet av icke-revisionspliktiga företag valde bort revision. Trots detta finns det ett antal företag som väljer frivillig revision. Revisionen kan medföra mängder av fördelar som påverkar den upplevda revisionsnyttan. Därmed syftar denna studie till att undersöka skillnader och likheter i upplevd revisionsnytta mellan revisionspliktiga och icke-revisionspliktiga företag, samt de faktorer som påverkar den upplevda revisionsnyttan. Med stöd av olika teorier samt tidigare forskning har olika indikatorer som kan påverka den upplevda revisionsnyttan identifierats samt sex hypoteser genererats. De teorier som lagt grunden för studien är i synnerhet den institutionella teorin, legitimitetsteorin, intressentteorin samt agentteorin. För att uppnå studiens syfte har ett kvantitativt metodval gjorts och en enkätundersökning genomförts. Totalt erhölls 168 svar som därmed utgör studiens empiriska underlag. Med hjälp av IBM SPSS har diverse statistiska beräkningar genomförts för att besvara studiens syfte. Studiens resultat indikerar på att icke-revisionspliktiga företag upplever en högre revisionsnytta än vad de revisionspliktiga företagen gör. Resultatet visar även att revisionspliktiga och icke-revisionspliktiga företag upplever revisionsnytta av olika anledningar. Eftersom studien är jämförande i sin natur görs ett empiriskt bidrag. Detta innebär att studiens empiri kan bistå framtida jämförelsestudier inom ämnet. Utöver det empiriska, tillför studien även ett teoretiskt samt praktiskt bidrag till diverse aktörer, akademiska likaväl som affärsrelaterade. / In 2010 the obligatory audit regulation was abolished for small companies in Sweden. This led to most non-statutory audited companies opting out of being audited. Despite this, there are still several companies that choose to be audited voluntarily. Being audited can bring numerous advantages that affect the perceived audit benefit. Thus, the purpose of this study is to investigate similarities and differences in the perceived audit benefits between statutory and non-statutory audited companies, as well as the factors that affect the perceived audit benefit. With the support of previous research, different indicators that can affect the perceived audit benefits have been identified, and six hypotheses have been generated. The theories that lay the foundation of the study are the institutional theory, the legitimacy theory, the stakeholder theory and the agency theory. A quantitative approach has been applied by using a questionnaire survey. 168 answers were acquired in total, which in turn constitutes the empirical data of the study. By using IBM SPSS, various statistical calculations have been performed to achieve the purpose of the study. The results of the study indicate that non-statutory audited companies experience a higher audit benefit than their counterparts. Another finding is that statutory and non-statutory companies experience audit benefits for different reasons. Because the study is comparative, the empirical content may contribute to future comparative studies within the context. The study also makes theoretical and practical contributions for various actors, both academic and business related.

Titel: Förekommer samband mellan CSR och finansiella prestationer i känsliga industrier? En kvantitativ studie på 217 publika bolag inom industrisektorer i Danmark, Finland, Norge och Sverige Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Albin Anderhök och Agit Dönmez Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 – januari    Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan CSR och finansiella prestationer för en geografisk kontext karaktäriserad av en omfattande hållbarhetsreglering för börsnoterade företag i de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige med inriktning på känsliga industrisektorer som kan anses granskas i hög grad. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien inkluderar en kvantitativ forskningsstrategi som genomförts med data från 217 publika företag i Danmark, Finland, Norge och Sverige för året 2021. Data som använts i studien har inhämtats från databasen Refinitiv Eikon som sedan har analyserats i statistikprogrammet SPSS. I studien mäts sambandet mellan CSR och FP med måttet ESG-score samt med finansiella måtten ROE, ROIC och NPM. Resultat & Slutsats: Studiens resultat ger bevis på att det förekommer ett negativt samband mellan CSR och finansiella prestationer i känsliga industrier verksamma i Danmark, Finland, Norge och Sverige.  Examensarbetets bidrag: Denna studie är ett unikt bidrag till företagsekonomiska ämnesområdet redovisning om sambandet mellan CSR och FP genom att den undersöker en kombination av kontextuella omständigheter där effekten av CSR och FP kan förväntas vara särskilt starkt. Förslag till fortsatt forskning: Förslag på vidare forskning är att utföra en studie med likartad kontext som vår studie men att separera de olika ESG-dimensionerna i syfte att fastställa eventuella skillnader i samband med finansiella prestationer. Ytterligare förslag till vidare forskning kan även vara att genomföra studien med andra prestationsmått som eventuellt uppvisa annat samband mellan CSR och FP. Nyckelord: CSR, FP, finansiella prestationer, ESG, legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionella teorin. / Title: Is there a relationship between CSR and financial performance in sensitive industries? A quantitative study of 217 public companies within industrial sectors in Sweden, Norway, Denmark and Finland  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration  Author: Albin Anderhök and Agit Dönmez Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 – January  Aim: The purpose of the study is to investigate the relationship between CSR and FP for a geographical context characterized by strict environmental regulation for listed companies in the Nordic countries Sweden, Norway, Denmark, and Finland with a focus on sensitive industrial sectors that can be considered highly scrutinized. Method: The study is based on a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study includes a quantitative research strategy carried out with data from 217 public companies in Sweden, Norway, Denmark, and Finland for the year 2021. Data used in the study has been obtained from the Refinitiv Eikon database which has then been analysed in the SPSS statistical program. In the study, the relationship between CSR and FP is measured with the measure ESG score as well as with the financial measures ROE, ROIC and NPM. Result & Conclusions: The results of the study provide evidence that there is a negative relationship between CSR and financial performance in industries operating in Sweden, Norway, Denmark, and Finland. Contribution of the thesis: This study makes a unique contribution to accounting research on the relationship between CSR and FP in that it examines a combination of contextual circumstances where the effect of CSR and FP can be expected to be particularly strong. Suggestions for future research: Suggestions for further research is to carry out a study with a similar context to our study but to separate the different ESG-dimensions in order to determine any differences in connection with financial performance. Additional suggestions for further research could also be to carry out the study with other performance measures that may show a different relationship between CSR and FP. Key words: CSR, financial performance, ESG, legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory.

Bakgrund & problem: Digitaliseringen har under det senaste årtiondet brett ut sig i Sverige. Under denna tid har det skett nya satsningar som påverkat arbetssättet inom olika verksamheter. Revisionsbranschen är en av flera institutioner vars arbetsprocess påverkats av digitaliseringens förändringar. Tidigare studier har undersökt revisorers upplevelser kring vikten av digitala verktyg. Det denna studie kan bidra med är en fördjupad kunskap kring revisorernas upplevelser av den förändring som revisionsarbetets digitalisering har inneburit.  Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till djupare förståelse kring hur revisorer upplever digitaliseringen av revisionsarbetet. Metod: I denna studie utförs kvalitativ forskning utifrån en deduktiv ansats. Arbetsgången i studien har utgått från en fenomenologisk forskningsmetod för att fånga revisorernas egna upplevelser. Den fenomenologiska forskningsmetoden gav möjligheten att utföra en fördjupad analys av upplevelsernas essens. Detta illustrerades i de intervjufrågor som ställdes under de semistrukturerade intervjuerna som genomfördes med 8 revisorer från The Big 4. Vid analyserandet av empirin användes även en egenillustrerad teoretisk modell, baserad på Lewins trestegsmodell, för att uppnå syftet.   Slutsats: Revisorerna upplever i allmänhet att användningen av digitala verktyg har ökat legitimiteten i deras yrke. En central bidragande faktor till digitaliseringen av revisionsarbetet upplevdes vara att skapa och behålla konkurrenskraft. Även Covid-19-pandemin drev på den digitala utveckling i form av fler digitala möten och mindre resande. Det upplevdes att revisionsarbetet blivit roligare tack vare att digitala verktyg har möjliggjort automatiseringen av tråkiga uppgifter. De flesta respondenterna upplever att användandet av analysverktyg har bidragit till en säkrare och mer effektiv revision. / Background & problem: Digitalization has expanded in Swedish society during the last decade. There have been developments that affect the work process in different types of organizations. The auditing industry is one area that has embraced the changes caused by digitalization. Earlier research has studied auditors’ experiences of the importance of digital tools. This study can bring a deeper understanding of how auditors experience how digitalization has changed the audit work.  Purpose: The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of how auditors experience the digitalization of audit work.  Method: This study uses a deductive approach to perform qualitative research. A phenomenological research method has been used to capture the pure experiences of the auditors. This method enabled a deeper analysis of the essence of the captured experiences. This was made possible by the interview questions posed to the Big 4 interview subjects during 8 semi-structured interviews. To analyze the empirical data and fulfill the purpose, a unique and self-created theoretical model, based on Lewin’s changing model, was used.   Conclusion: The respondents experienced that the usage of digital tools improved the legitimacy of their profession. Creating and maintaining a competitive advantage was deemed to be a driving force behind the digitalization of the audit work process. The Covid-19 pandemic also furthered the digital developments by increased number of digital meetings which led to less traveling. The automation of dull tasks was seen as a reason for the job becoming more fun. Most interviewees experienced that the usage of analytical tools has contributed to making auditing more safe and efficient.

Idag står världen inför stora klimatförändringar där industribranschen står för cirka en tredjedel av växthusutsläppen. För att jorden ska vara bestående till kommande generationer krävs det hårt arbete kring hållbar utveckling, framförallt inom industrier. Stora industriföretag upprättar idag en hållbarhetsredovisning utefter de lagkrav som finns. Det arbetet företagen gör gällande hållbar utveckling återspeglas i hållbarhetsredovisningen. En del av hållbarhetsredovisningen benämns som VD:n har ordet, vilket är den del som står i fokus i denna studie. Studien grundas i hur ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar uttrycks i VD-ordet utifrån medkänsla, plikt och fara. Studien kommer även att närmare studera varför stora industriföretag använder VD-ordet för att uttrycka dessa ansvar utifrån legitimitet och yttre tryck. En kvalitativ metod har använts där studien delas in i två olika steg. Det första steget är att en granskning av VD-ordet i sex stycken företags hållbarhetsredovisningar har genomförts. Detta för att få reda på hur ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar uttrycks utifrån kategorierna medkänsla, plikt och fara i VD-orden. VD-orden har granskats från respektive företag mellan år 2016 - 2019 för att kunna jämföra mellan åren inom företag, mellan sektioner inom branschen samt mellan samtliga företag. Det andra steget bestod av intervjuer med tre av företagen. Detta gjordes för att ta reda på om legitimitet eller yttre tryck kan ha en påverkan på varför VD-ordet används för att uttrycka ansvaren. För att besvara frågan om varför stora industriföretag använder VD-ordet för att uttrycka ansvaren har två teorier använts, legitimitetsteorin och institutionella teorin. Detta för att få en överblick om företagen använder VD-ordet för att uttrycka ansvaren utifrån samhällets normer och värderingar eller om det förekommer något yttre tryck som påverkar. / Today, the world is facing major climate changes where the industrial sector stands for approximately a third of the worlds greenhouse gas emissions. In order for the earth to be able to last for generations to come, hard work in sustainable development is required, especially within industries. Nowadays, large industrial companies in Sweden prepare a sustainability report based on legal requirements. The work that the companies do on sustainable development is reflected in their sustainability report. The part of the sustainability report, called the CEO’s letter, is the part that this study has focused on. The study is based on how the financial, social and ecological responsibilities are expressed in the CEO’s letter and why large industrial companies use the CEO’s letter to express these responsibilities. The three responsibilities will be based on three categories: compassion, duty and danger. A qualitative method has been used and the study has been divided into two different steps. In the first step, we examined the CEO’s letter within six companies’ sustainability reports. This was done in order to find out how the financial, social and ecological responsibilities are expressed based on the categories compassion, duty and danger in the CEO’s letter. The CEO’s letter has been reviewed from the companies in the study, between the years 2016 to 2019. This is made in order to compare the companies between the years, between sections within the industry and between all the companies in the study. The second step consisted of interviews with three of the companies to find out if legitimacy or external pressure could be the reason why large industrial companies use the CEO’s letter to express the responsibilities. Legitimacy and external pressure can be explained by two theories, the legitimacy theory and the institutional theory. This was made to get an overview of whether the companies use the CEO’s letter to express responsibilities based on society’s norms and values or if an external pressure exists that can affect the companies.