Uppsatsens syfte är att utifrån lösdrivarprotokoll från stadsfiskalen i Östersund att kartlägga och utforska lösdriveriet i Östersund under åren 1885-1899. Dessa protokoll har sammanställts för att kunna besvara frågor om lösdriveriets omfattning i staden, lösdrivarnas demografi, omständigheterna kring deras fasttagande och mantalsskrivningsort. Uppsatsens resultat har också, i en komparativ del, satts i relation till studier över lösdrivarsituationen i andra städer under den aktuella tiden, för att på så sätt jämföra Östersunds lösdriveri i förhållande till andra delar av Sverige.Resultatet visar att totalt 304 fall av lösdriveri finns dokumenterat i Östersund under den aktuella tiden, och den största andelen anhölls mellan åren 1889-1893. En stor majoritet av lösdrivarna var män, kvinnorna utgör endast 9 procent av Östersunds lösdrivare. Medelåldern var strax under 36 år och det vanligaste yrket var arbetare. Studien visar att den geografiska spridningen av lösdrivarna mantalsskrivningsort var stor och nästintill alla Sveriges län finns representerade.

This Thesis project is going to be situated in my home town Östersund, 600 kilometers north from Stockholm.It´s a small town with 60 000 people and it is the only city of the region Jämtland in Norrland, Sweden.In the city centre of Östersund there is one existing bus terminal station where the buses arrive with people from the entire region.The task for this Thesis project is to rebuild the existing bus station in Östersund where the actual terminal building is going to be completely demolished and the entire block within the current bus stops is going to be rearranged.The topography of the terminal area is now dividing the regional buses that arrives on the upper level from the city buses that stops at the lower level. Therefore the main challenge of the new proposal is how one would strengthen the junction between these two flows of people and how a new architecture could enable the encounter between the countryside and the urban city. / Detta examensprojekt kommer att vara belägen i min hemstad Östersund, 600 kilometer norr om Stockholm. Det är en liten stad med 60 000 personer och det är den enda staden i regionen Jämtland, Norrland. I centrum av Östersund finns en befintlig bussterminalen där bussarna anländer med folk från hela regionen. Uppgiften för detta projekt är att bygga om den befintliga busstationen i Östersund topografin på terminalområdet i dagsläget separerar de regionala bussarna som anländer på den övre nivån från stadsbussarna som stannar på en lägre nivå. Den största utmaningen i det nya förslaget är hur man istället skulle kunna stärka förbindelsen mellan dessa två flöden av människor och hur en ny arkitektur kan möjliggöra mötet mellan glesbyggd och den urbana staden.

I och med lokalpressens sinande upplagor är den här studien genomförd för att se hur sportens utrymmesutveckling i tidningarna ser ut i jämförelse med annat utrymme. De fyra tidningar som ingår i undersökningen är gävletidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad samt östersundstidningarna Länstidningen Östersund och Östersunds–Posten. Undersökningen har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod där sammanlagt 144 tidningar, 5354 sidor, 15117 artiklar och 6660 bilder ingår. För att resultatet inte ska påverkas av vinter- eller sommarsport undersöktes en vecka på våren och en vecka på hösten. Resultatet av undersökningen visar att övrigt redaktionellt material i tidningarna har minskatmedan sporten mer eller mindre har bestått, och i vissa fall fått ökat utrymme. Alla fyra tidningar har ökat andelen övriga sidor,som annons- och tevesidor, påfallande mycket under undersökningsperioden. Studien visar att den ökningen inte påverkar sportens utrymme i tidningen. Samtidigt visar undersökningen att sporten i gävletidningarna har fått större andel av tidningarnas totala redaktionella material. I östersundstidningarna är fördelningen ungefär densamma i dag som åren 1972/1973 och 1992/1993. Resultatet belyser också att tidningar i en ort med framstående elitidrottsatsar mer på bevakningen av lokalsport, än tidningar i en ort utan framstående elitidrott på lokalnivå.

This essay will examine in which way festival tourism can affect the physical location of a festival and to operationalize this we implemented a case study of the music festival Storsjöyran. Storsjöyran is a Swedish music festival held annually in the city of Östersund and since the festival, with the accompanying festival week, attract up to 300 000 visitors annually, we wanted to see what impact the festival contributed to from a development perspective of the destination. The method for gathering data has consisted of both qualitative and quantitative approaches and the data was collected via interviews and questionnaires. We also presented various theories about festival tourism and destination development, as well as previous research on urban festivals. The conclusion is that Storsjöyran contributes to a variety of factors which can help Östersund to a destination development and increased tourism. The essential and most prominent effect we have seen is in what way Storsjöyran helps Östersund to become a vibrant and attractive city and how the festival contributes to the people living there can feel proud of their city.

Urban air quality management is a system for governments to lead cities towards achieving good air quality standards in an efficient way. Good air quality can avoid many environmental issues which are regarding air problems. At least, reduce environmental impacts efficiently in some extent. Carbon monoxide (CO), nitrogen dioxide (NO2), sulfur dioxide (SO2), volatile organic compounds (VOC) and particulate matter (PM) are the common elements of air pollution. Topography, weather, the physical and chemical properties of pollutants and emission sources are also accomplices of air pollution. Östersund was a case study in this thesis because it has satisfactory air quality and won the European Mobility Week Award in 2014. Weather, winds, transportation and heating systems are the factors that influence urban air quality in Östersund. Green Traffic, Green Energy, and Green Highway are efficient projects in connection with air quality improvement in Östersund. Through successful technical application and institutional management, Östersund became one of the best climate cities in Sweden. This study is main focus on how Östersund municipality manages the local urban air quality then tries to find the suitable parts for China to learn. Here learn means find the suitable ways to improve urban air quality in China. It doesn’t mean copy all these projects. Emissions from vehicles, dust and the old style structures of energy are the main factors to reduce urban air quality in China. China did similar projects like Östersund did to improve urban air quality but the results were not so distinct so far. Vast land and large population are significant characteristics in China which make China’s ability slow to solve the air problem. Controlling the dust and emission from vehicles, using renewable resources and clean energy, optimizing industrial structure and complete legislations are beneficial projects to improve urban air quality in China. The projects of Green Traffic and Green Highway, and public participations are significant parts in Östersund which worth to learn for Chinese cities.

Visualisering är en ofta förekommande metod som används vid utveckling av en ny produkt för att redan i ett tidigt stadium kunna visa den färdiga produkten i form av en prototyp eller annan digital ritning. Det är dock inte lika vanligt att visualisera själva utvecklingen av produkten eller vilken fas den befinner sig i, vilket kan leda till osäkerhet inom utvecklingsgruppen och ge det fortsatta arbetet av produkten en tvetydig bild. Projektgrupperna på företaget CGI Östersund jobbar enligt den agila systemutvecklingsmetoden Scrum där arbetet delas upp i olika delleveranser och ärenden, vilket gör det möjligt att visualisera utvecklingsprocessen. Den här undersökningen har studerat Scrum-metoden ytterligare och därefter tagit fram ett visualiseringsverktyg bestående av en REST-webbtjänst i Java och en webbklient som hämtar information från ett ärendehanteringssystem, JIRA, som företaget använder sig av. Informationen presenteras sedan i form av olika grafer beroende på vad som skall visualiseras. Verktygets funktion och konstruktion har sedan utvärderats med användbarhetstester och även jämförts med ett liknande verktyg som redan finns i den befintliga JIRA-plattformen. Användbarhetstesterna utfördes både innan och efter implementation där det första testet enbart bestod av mock-ups och det andra när verktyget hade fått ett fungerande resultat. Resultatet har visat att det fortfarande råder en del oklarhet i verktygets mer invecklade funktioner, men att helheten av de olika delsystemen är förståelig i dess användbarhet. Jämförelsen med visualiseringen i JIRA visar att liknelserna är stora och att det i nuläget finns både för- och nackdelar med att använda den här lösningen. Verktyget är i övrigt uppbyggd med moderna tekniker och står på en bra grund för vidare utveckling från företagets sida. / Visualization is a frequent method used in the development of a new product to see the finished product to an early stage in the form of a prototype or digital drawing. However, it is not as common to visualize the actual development of the product or what phase it is in, which can lead to confusion within the development team and provide further the work of the product an ambiguous picture. Project teams at the company CGI Östersund works according to the agile system development methodology Scrum where the work is divided into different partial deliveries and issues, making it possible to visualize the development process. This investigation has studied the Scrum method further and then developed a visualization tool consisting of a REST web service in Java and a web client that retrieves information from a issue tracking system, JIRA, which the company uses. The information is then presented in the form of various graphs depending on what is to be visualized. The tool's function and design has been evaluated with usability testing and also then compared with a similar tool that is already in the existing JIRA platform. Usability tests were conducted both before and after implementation, the first test consisted only of mock-ups and the second when the tool had a functioning results. The results have shown that there is still some ambiguity in the tool's more complex features, but to the whole of the various subsystems is understandable in its usability. The comparison with the visualization in JIRA shows that the parables are great and that at present there are both advantages and disadvantages of using this solution. The tool is otherwise constructed with modern techniques and stands on a good basis for further development from the company.

The Swedish national strategy for libraries, published in 2019 by the National Library of Sweden on behalf of the Government, with the utmost goal to strengthen democracy, describes a vision of a library for all in 2030. Historically, the library has been quiet rooms with collections of books. Something that does not support today’s nor future needs of a library according to the national strategy.  Is it possible to combine the vision of an open space with the old-time quiet library? Library of Östersund is a public library that has outgrown its premises from the 1950s, but due to savings, plans for a new library have been put on hold. I have examined how changes to the interior can support the aim to reach the goals of the Swedish national library strategy. Above all, to attract new groups without scaring away the visitors of today, or yesterday. The emphasis lies on how the spatial design can encourage activity versus focus, the importance of forms, flows and meetings of different materials, and how the relationship between architecture and body is formed from a diversity of perspectives.

This case study has looked at the significance transition from petitions to e-petitions has have for the proportion of approved proposals in the municipal council within Östersund municipality. The study has used a deliberative approach to how conversations are conducted between institution and citizen, this has been tested using a quasi-experiment and included a comparison with an after-before scenario with petitions and possible effects within different social groups that can be affected. The results of the study show that the difference between petitions and e-petitions is small, but that the color of the political majority in the council has a decisive factor behind whether proposals are approved more or rejected. Gender turns out to have a certain factor in how decisions are approved or rejected, where women received more approval than men which is interesting as it goes against previous research. / Denna fallstudie har tittat på vilken betydelse som en övergång från petitioner till e-petitioner har fått för andelen bifallna förslag i kommunfullmäktige inom Östersund kommun. Studien har använt sig av ett deliberativ tillvägagångsätt för hur samtal förs mellan institution och medborgare, detta har prövats med hjälp av ett kvasi-experiment och en jämförelse med ett efter-före scenario för möjliga effekter inom olika sociala skikt som kan påverkas med en ändrad petition. Resultatet av studien visar att skillnaden mellan petitioner och e-petitioner är små, men att den politiska majoritetens färg i fullmäktige har en avgörande faktorn bakom om förslag bifalls eller avslås. Kön visar sig även ha en viss faktor för hur beslut bifall eller avslås där kvinnor fick fler bifall än män, vilket är intressant då den går emot den tidigare forskningen. / <p>2021-06-04</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka institutionella föreställningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhållningssättet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar från Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering på bostadsmarknaden, framställdes som en fråga för ’dem’ ’invandrarna’, eller personer med låg socioekonomisk status. Dessa samhällsgrupper sågs som ’problemet’ eller som segregerade och därmed disintegrerade. Diskurserna förmedlade vidare om dessa grupper som orsaken till sin egen segregation, där samhällets och institutionernas roll ej problematiserades. Diskurserna innehöll även ’oavsiktliga’ normaliseringar inom forskningsområdet, vilka kan ses som ’hjälpmedel’, för att reproducera de rådande ojämnlikheterna i samhället genom ett diskursivt, skapande och upprätthållandet av ’vi’ och ’dem’, en diskursiv dikotomi. Den makt som utövades i och genom dessa diskurser kan tänkas få konsekvenser för den enskilde individen och därför bör dessa strukturer medvetandegöras.</p>

<p>Uppsatsen handlar om hemlöshetsproblematiken i Östersunds kommun. Syftet med studien var att undersöka hur ansvarsfördelningen ser ut för hemlöshetsproblematiken, hur samverkan myndigheter emellan fungerar, märkbara förändringar i det preventiva arbetet med hemlösa, och vilken definition av hemlösa som används i Östersunds kommun. Studien genomfördes med forskningsintervjuer. Studiens undersökningsgrupp bestod av Socialtjänstchefen, Socialnämndsordförande, Boendesociala gruppen och med kroninspektörer från Kronofogdemyndigheten i Östersunds kommun. Studiens slutsatser är att kommunen har det yttersta ansvaret (men det är hyresvärdarna som bestämmer vilka som skall vräkas) och följer Socialstyrelsens fyra definitioner av begreppet hemlös, samverkan sker mellan samtliga intervjupersoner och hyresvärdarna. Boendesociala gruppen motsatte sig när det gällde en samverkan mellan dem själva och Kronofogdemyndigheten. Förändringar som skett är ökad medvetenhet, statistikföring, boendestödsavtalet, att hyresvärdarna blivit hårdare, ökad bostadsbrist och att antalet vräkningar har minskat. Samtliga intervjupersoner arbetar preventivt mot hemlöshetsproblematiken i Östersunds kommun, förutom Kronofogdemyndigheten. I Östersunds kommun finns det ingen given policy eller riktlinjer om hur myndigheterna ska arbeta gentemot hemlöshetsproblematiken.</p>