Uppsatsens syfte är att undersöka de människor som greps för lösdriveri i Örebro under 1888. För detta har lösdrivarprotokoll från polismyndigheten i Örebro gåtts igenom och information om de gripnas antal, könsfördelning, yrken, geografisk härkomst och ålder har sammanställts. Också orsaker till gripandet och påföljden har undersökts.Resultatet visar att 274 personer greps för lösdriveri under året. 92% av de gripna var män och 7% var kvinnor. Det vanligaste yrket bland kvinnorna var före detta piga, och det vanligaste yrket bland männen var arbetare. Den geografiska spridningen bland de som greps var stor, och flest kom från Örebro län, följt av Stockholms län. De gripna männen hade en medelålder på 34 år, och för de gripna kvinnorna var medelåldern 28 år. Den vanligaste orsaken till gripandet bland männen var kombinationen fylleri och lösdriveri. För kvinnorna var det ett så kallat liderligt levnadssätt. Vanligaste påföljden för männen var att de följdes ut från staden och kvinnorna skickades vidare till cellfängelset i Örebro stad.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga lösdriveriets omfattning i Göteborg stad år 1892. Genomempiriska studier av förhörsprotokoll upprättade av poliskammaren i Göteborg redovisas lösdrivarnas ålder, könsfördelning, geografiska härkomst, rättsliga och yrkesmässiga bakgrundsamt orsak till anhållande. Resultatet visar att 276 personer anhölls och förhördes för lösdriverii Göteborg 1892, varav cirka 30 procent hade tidigare belastningar i straffregistret. 81 procentav de anhållna var män och 19 procent var kvinnor. Den totala medelåldern bland lösdrivarnavar 30 år. Männen och kvinnorna var i genomsnitt 32 respektive 28 år gamla. 81 procent härstammade från Göteborg stad och dess angränsande län. Den manliga lösdrivaren arbetade iregel med diverse grovarbeten eller inom hantverksbranschen och majoriteten av kvinnornaangavs i protokollen som prostituerade. Männens greps i regel för stöld, snatteri eller inbrott.Detta ikombination med fylleri, medan kvinnornas anhållningsorsaker oftast rubricerades som osedligt leverne eller utebliven sundhetsbesiktning. Studiens empiriska resultat bekräftar till stor delden tidigare forskning som gjorts på området och därtill teorin om att den diffusa lösdriverilagstiftningen användes godtyckligt med syfte stävja och bekämpa oönskade element i samhällen.

For centuries it was a crime to be without work or an income in Sweden. Those breaching this law were called vagrants and could be sentenced to forced labor. They stood outside of society in many ways as they were being criminalized. Society's view of them becomes clear by the laws enacted against vagrancy. The investigations that were made in creating the laws do not only say something about society's view of vagrancy, but something about the society itself. In Sweden we have a unique collection of investigations and referrals that are public records through Freedom of the Press. Committees and departmental records are public and contain a lot of information about the society in which they were created. The purpose of this Handbook is to show the access points which are available when you want to take advantage of the wealth of this material. Most of this material is stored at the National Archives in Stockholm and this is a guide to those documents. Between 1825 and 1965 seven committees were appointed and the guide will follow them from initiation to law. The Handbook is intended as a guide to documents legislation in general and to documents about legislation regarding vagrants in particular. Finally, it will show how to find documents on how the laws worked in practice, through the renovated court records in the archives of Svea Court of Appeal. This is a one year master´s thesis in Archival Science.

Uppsatsens syfte är att utifrån lösdrivarprotokoll från stadsfiskalen i Östersund att kartlägga och utforska lösdriveriet i Östersund under åren 1885-1899. Dessa protokoll har sammanställts för att kunna besvara frågor om lösdriveriets omfattning i staden, lösdrivarnas demografi, omständigheterna kring deras fasttagande och mantalsskrivningsort. Uppsatsens resultat har också, i en komparativ del, satts i relation till studier över lösdrivarsituationen i andra städer under den aktuella tiden, för att på så sätt jämföra Östersunds lösdriveri i förhållande till andra delar av Sverige.Resultatet visar att totalt 304 fall av lösdriveri finns dokumenterat i Östersund under den aktuella tiden, och den största andelen anhölls mellan åren 1889-1893. En stor majoritet av lösdrivarna var män, kvinnorna utgör endast 9 procent av Östersunds lösdrivare. Medelåldern var strax under 36 år och det vanligaste yrket var arbetare. Studien visar att den geografiska spridningen av lösdrivarna mantalsskrivningsort var stor och nästintill alla Sveriges län finns representerade.