Background/Introduction:  Coaching is a concept that has existed since the 16th century but recently seems to be in every context. There are life coaches, work coaches, sports coaches and coaching in companies. Suddenly coaching seems to be everywhere. Despite that, there is not many empirical studies about coaching. At the same time there is a discussion going on about wheater coaching could be seen as a short-lived fashion or not. Purpose: Develop an understanding of coaching by showing how coaching can end up in and how it can be expressed in organizations.  Research questions: How has coaching ended up in the cases in the study? How has coaching been expressed in the cases in the study? Method: We have made a qualitative study with an abductive approach. First we have collected empirical material through semi-structured interviews without a theoretical basis. Then we analyzed and interpreted the empiricals using institutional theory.  Conclusion: The study shows that coaching has spread through leadership educations, sport coach educations, university studies, own interest, lectures, books, and role models. The coaching then been expressed through communication, questions, goals and planning, support and feedback. The characteristics of coaching, the way it is spreads and the way it has come to the companies are in line with how fashion works according to the theory. The organisations also handle coaching in the exact same way as they are handling fashion. With these facts we claim that one could say that coaching is fashion today. / Bakgrund/inledning: Coaching är ett begrepp som funnits sedan 1500-talet men som på senare tid verkar finnas överallt. Det finns livscoacher, jobbcoacher, idrottscoacher och coaching i företag. Det verkar vara något som plötsligt finns i alla sammanhang. Trots det finns det få empiriska studier om coaching. Samtidigt pågår en diskussion kring huruvida coaching kan ses som ett mode eller inte.  Syfte: Utveckla förståelsen för coaching genom att visa på hur coaching kan komma till och ta sig i uttryck i organisationer Frågor: Hur har coaching kommit till fallen i studien?  Hur har coaching tagit sig i uttryck i fallen i studien?  Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med med ett abduktivt tillvägagångssätt. Vi har först samlat in empiriskt material via semi-strukturerade intervjuer utan en teoretisk utgångspunkt för att sedan analysera och tolka det empiriska materialet med hjälp av institutionell teori. Slutsats: Studien visar att coaching har spridit sig via ledarskapsutbildningar, idrottscoachutbildning, universitetsstudier, eget intresse, föreläsningar, böcker, och förebilder. Coachingen har sedan tagit sig i uttryck genom kommunikation, frågeställningar, mål och planering, stöttning och feedback. Cochingens egenskaper, sätt att sprida sig på och komma till företaget stämmer överens med hur ett mode fungerar. Organisationerna hanterar dessutom coaching precis som de hanterar moden vilket gör att vi menar att vi kan säga att coaching ses som ett mode idag.

Social isolation har på senare år ökat i Europa samtidigt som tilliten till statliga institutioner har sjunkit. Denna studie ämnar att undersöka om det finns ett samband mellan dessa två fenomen samt huruvida ett sådant potentiellt samband skiljer sig åt mellan tre olika välfärdsregimer. Fem europeiska länder ligger till grund för analyserna i detta arbete. Dessa länder är Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike samt Storbritannien vilka kategoriseras inom olika välfärdsstatsregimer beroende på hur den statliga välfärden är organiserad. Välfärdsregimerna utgörs av den konservativa, den liberala samt den socialdemokratiska välfärdsstatsregimen, vilka alla skiljer sig åt vad gäller välfärdens organisation och bredd. Det undersöks även om det finns skillnader i social isolation samt institutionell tillit dessa välfärdsregimer emellan. Detta undersöks med hjälp av det teoretiska ramverket som utgörs av Robert Putnams teori om socialt kapital samt Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer. Utifrån dessa teorier, tidigare forskning och de resultat vilka presenteras i arbetets analysdel diskuteras välfärdens roll i att skapa skyddsnät för individer och så ge denne förutsättningar att inte hamna i social isolation. Studiens slutsatser är att social isolation har en påverkan på institutionell tillit men att den socialdemokratiska regimsfären verkar besitta karaktärsdrag vilket trubbar denna effekt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur åtta företag själva definierar och argumenterar för sina val i samband med namnbyten, och på så sätt söka förstå företagens namnbyten som strategisk kommunikation. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som integrerar den institutionella teorin och corporate branding och baseras på semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från de studerade företagen. Studiens resultat visar att en mer institutionell hållning, där fokus ligger på beskrivande namn som följer normen i branschen, väljs utav de mindre företagen. En strategisk hållning, där fokus ligger på associativa namn som särskiljer företaget, väljs istället av de större företagen. Vidare tenderar institutionella namnbyten att orsakas av uteslutande interna faktorer och ha ägare och kunder som primär målgrupp, medan strategiska namnbyten tycks orsakas av externa faktorer och ha både ägare, kunder och medarbetare som primär målgrupp. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring upptäckta brister i det teoretiska ramverket och förslag på förbättringar ges.

Denna studie ämnar förklara hur och varför företag, inom livsmedelsbranschen, använder hållbarhetsredovisning utöver lagkravet. Livsmedelsbranschen är speciellt intressant eftersom det är en bransch som har stor påverkan, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt. I takt med den växande populationen i världen har livsmedelssektorn en stor roll att spela i framtiden för att kunna tillgodose jordens befolkning med livsmedel på ett hållbart sätt.   Vår forskningsfråga är således “hur och varför använder företag, inom livsmedelsbranschen, hållbarhetsredovisning?” Kvalitativa intervjuer har genomförts med hållbarhetsansvariga på företag för att kunna besvara nämnd forskningsfråga. Hållbarhetsansvarig har en ledande och betydande roll för hållbarhetsredovisningen inom företaget och följaktligen tolkas och analyseras deras utsagor. Vidare tar vi hjälp av legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori för att försöka förstå hur och varför företag använder hållbarhetsredovisning. Dessutom har en analysmodell konstruerats för att underlätta tolkningen av insamlad empiri.   De resultat som framkommit utifrån empirin är att hållbarhetsredovisningen används som en hållbarhetsmotor och som ett uppföljningsdokument för det verkliga hållbarhetsarbetet inom företagen. Vidare leder hållbarhetsredovisningen till ökad medvetenhet kring företagets hållbarhetsarbete och medför intern struktur för företaget. Hållbarhetsredovisningen är således mest relevant ur ett internt perspektiv. Hållbarhetsansvarig väljer hållbarhetsredovisningens innehåll och då detta innehåll kan vinklas i en riktning som blir fördelaktig för företaget, kan hållbarhetsredovisningen följaktligen inte anses vara fullt trovärdig och pålitlig. Vidare har intressenterna den största påverkan på utformningen av företagets hållbarhetsredovisning.

This thesis is a contribution to the discussion on the public library’s institutional identity in late modernity. The aim is to shed light on the public library’s identity as expressed through its public events. The thesis seeks to answer the following questions: What kind of public events are offered at public libraries? What themes distinguish the content of these events? What characterizes the institutional identity expressed through these events? In addition to the concept of institutional identity, a model of four library spaces, developed by Skot-Hansen, Hvenegaard Rasmussen, and Jochumsen, constitutes the theoretical framework of this thesis. Qualitative content analysis is applied to entries gathered from the joint events calendar of the public libraries in Stockholm. The entries pertain to events taking place during the first four months of 2013. Common events at the libraries studied include: homework help; instruction in e-book, smartphone, and internet use; legal advice; book clubs; language cafés; story times; sing-alongs; interactive children’s plays; author visits; lectures; musical and theatrical performances; film screenings; exhibitions; arts and crafts; and creative writing workshops. The analysis results in five themes that encapsulate the content of the public events: help center, café, playground, stage, and workshop. The themes are metaphors for the public library’s implied relation to the events in question. The public library’s institutional identity can be characterized as a composite of these themes. Furthermore, it is concluded that the public library is an institution with a relatively stable identity grounded in the ordinary rather than the spectacular. / Program: Bibliotekarie

Den svenska föreningsidrotten hade stött på problem i takt med samhällets hastiga utveckling och tillsammans med de fem utvecklingsresorna; en ny syn på träning och tävling, den moderna föreningen, inkluderande idrott för alla, jämställdhet för en framgångsrik idrott och ett stärkt ledarskap så syftade strategi 2025 till att utveckla den svenska föreningsidrotten. Studien bidrog med kunskap utifrån att identifiera konsekvenserna av vad den interna idrottspolitikens policy förespråkade, de strategier som användes för att acceptera en viss politik och utmaningarna med en sådan legitimering. Studien utfördes med skuggning som metod och kompletterades sedan med semistrukturerade intervjuer för att försöka skapa en bredare bild inom forskningsfrågan. Idrottskonsulenterna ställdes inför utmaningar beträffande deras relationer till föreningarna. Dessa utmaningar handlade bland annat om bristen på kommunikation som gjorde den redan svåra implementeringen av strategi 2025 till en ännu svårare uppgift. Den skapta arbetsmodellen för den svenska idrotten överensstämde inte med medlemmarnas syn på hur beslut inom den svenska idrotten tas. Den svenska idrotten styrs av medlemmarna vilket resulterar i att alla beslut som fattas i själv verket grundades i medlemmarnas egna föreningar. Idrottskonsulenterna använde sig av olika implementeringsstrategier när de jobbade med föreningarna och studien identifierade ett antal strategier som var gemensamma för alla idrottskonsulenter inom denna region. Dessa strategier hade tillsammans skapat ett slags ramverk för hur implementeringen av strategi 2025 implementerades hos föreningarna och ett antal påverkansfaktorer identifierades, vilka senare fastställde vilken implementeringsstrategi som idrottskonsulenterna förespråkade

<p>Multinationella företag som köper varor så som kläder från indiska leverantörer riskerar att förknippas med produktionsvillkor som kränker mänskliga rättigheter. Kontroller av indiska leverantörsled gjorda av internationella arbetsrättsorganisationer visar på skadliga arbetsmiljöer, barnarbete och arbetare som har liten möjlighet att påverka sin situation. H&M är ett multinationellt företag som ser Indien som en viktigt marknad för kläder och accessoarer. För att säkerställa bra villkor for arbetarna i leverantörsfabrikerna har H&M arbetat med att implementera en uppförandekod som kräver att vissa standarder upprätthålls i fabrikerna. Genom inspektioner som både kontrollerar och ger assistans till leverantörerna har många områden så som barnarbete och hälso- och säkerhetsaspekter förbättrats sedan uppförandekoden infördes. Kränkningar av andra krav i uppförandekoden fortsätter dock att inträffa.</p><p>Denna studie undersöker problemet med uppfyllelse av uppförandekoden både ur leverantörernas och H&Ms perspektiv. Den söker att finna svar på vilka de största problemområdena för uppförandekodsuppfyllelse är bland H&Ms förstaledsleverantörer i Indien, vilka hinder som finns för att förbättra uppfyllelse inom dessa områden och hur den institutionella miljön i Indien påverkar uppfyllelse av uppförandekoden bland leverantörerna. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hinder för uppfyllelse av en uppförandekod bland indiska leverantörer. Kunskapen kan användas för att förbättra metoderna för implementering av uppförandekoder i leverantörsledet i allmänhet.</p><p>Studien utformades utifrån induktiv fallstudiemetodik och bestod av intervjuer med ledningen hos sex av H&Ms leverantörer och fyra av H&Ms inspektörer i Indien, granskning av revisionsrapporter från inspektioner och observationer på plats under besök i leverantörsfabrikerna. Urvalet av fall sökte både likheter och skillnader i verksamhet och geografisk placering i Indien. Analysförfarandet delades upp i två steg. I det första steget argumenterades för vilka huvudsakliga problemområden och hinder för förbättring inom dessa områden som framstod ur det empiriska materialet. I det andra steget användes en modell över strategisk respons mot institutionella tryck baserad på nyinstitutionell och resursberoende teori för att analysera effekten av den institutionella miljön på leverantörerna.</p><p>Studien fann att de sex huvudsakliga problemområdena är kemikaliehantering, kontroll av övertidstimmar, omsättning av arbetare, dialog med arbetare, arbetarnas kännedom och implementering av formella system i leverantörsfabrikerna. Vidare visar studien att de fyra huvudsakliga hindren är ledningens attityd, kapacitet i leverantörsorganisationerna, leverantörernas affärsmodell och maktutryck mellan positioner i organisationerna. Slutligen fann studien att den institutionella miljön är fylld med aktörer som har paradoxal effekt på leverantörerna. Generellt sett så skapar och upprätthåller de institutionella krafterna de empiriska hindren för uppfyllelse av uppförandekoden. Den institutionella miljön i södra Indien innehåller flera krafter som stödjer uppförandekodsuppfyllelse än miljön i norr. En modell över de motstridiga effekterna av institutionella krafter skapades som kan appliceras på olika institutionella miljöer. Modellen kan användas för att diskutera hur institutionella krafter i en specifik omgivning endast tillåter uppfyllelse av uppförandekoden att nå en viss nivå om de institutionella krafterna är oförändrade.</p>

<p>Studien tar sin utgångspunkt i de senaste decenniernas trend mot avreglering, marknadsintegration och andra politiska åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för konkurrens. Konkurrens antas skapa dynamik och ge olika positiva effekter såsom innovationer, förnyelse och mångfald. Denna studie belyser hur försöken att skapa mer konkurrens inte bara handlar om att ändra formella regelsystem, eftersom även institutionaliserade normer, olika föreställningar om hur man bör interagera, samt beroenden av olika slag, också påverkar interaktionen. Detta betyder att den institutionella förändringen i branscher, utöver formella regler, är av betydelse för att förstå branschomvandling. Analysen baseras på förändringar i två svenska livsmedelsbranscher. Teoretiskt utgår studien från sociologisk institutionell teori. </p><p>Studien belyser vad branschinteraktionen betyder för institutionell förändring i branscher genom att lyfta fram fyra förändringsprocesser, institutionalisering, anpassning, experimentering och politisering. Särskilt fokus läggs på hur förändringstryck i form av politiska åtgärder leder till dessa processer. Med hjälp av de fyra processerna kan branschomvandling såväl som institutionell förändring beskrivas. Resonemangen leder vidare fram till en dynamisk paradox. Paradoxen utgår ifrån det välkända behovet av både stabilitet och förändring som grunden för dynamik. Politiska åtgärder handlar ofta om en strävan efter förnyelse och mångfald. Detta leder dock till en situation där olika nya produkter, processer med mera konkurrerar om legitimitet. Denna konkurrens leder till försök att skapa legitimitet för det nya, och därmed reducera osäkerheten, både för de konkurrerande företagen och för konsumenter och andra aktörer, vilket ofta understöds av nya politiska åtgärder. Detta begränsar i sin tur fortsatta utrymmet för experimentering. Det kan därför sägas vara svårt att vidmakthålla en kontinuerlig förnyelse och mångfald i branscher till följd av politiska åtgärder. En annan slutsats som dras är att det är kombinationen av konkurrens och samarbete som är av intresse för att skapa ”önskvärd” dynamik, snarare än konkurrens eller samarbete i sig.</p>

<p>Bakgrund: Denna uppsats är skriven på uppdrag från Coor AB. Uppdragsgivaren är intresserad av att veta varför vissa företag väljer att outsourca medan andra väljer att bedriva Facility Management-enheten i egen regi. Outsourcad Facility Management ökar i Sverige, men vad är det egentligen som skiljer företag som väljer att outsourca från de företag som inte gör det?</p><p>Syfte: Syftet med studien är att via intervjuer identifiera och utifrån vald teori analysera vilka strategiska faktorer som påverkar företagens beslut kring outsourcing av Facility Management-funktionen.</p><p>Genomförande: Denna studie är intervjubaserad och omfattar sju intervjuer med operativa chefer från olika företag som antingen outsourcar eller bedriver Facility Management-tjänsterna i egen regi.</p><p>Resultat: Studiens resultat påvisar att det är strategiskt klokt att köpa en tjänst av en extern leverantör om en extern leverantör utför tjänsten bättre och billigare än företaget själva, vilket indikerar att ekonomi är en strategisk faktor som påverkar ett outsourcingbeslut. Det visade sig även att det är hur föränderliga företagets produkter är, var företaget befinner sig i förädlingskedjan och hur stor del av förädlingskedjan som företaget verkar inom som avgör vilka strategiska faktorer som spelar in. Även konkurrensen på marknaden och rådande konjunkturen är strategiska faktorer som påverkar ett outsourcingbeslut. De kostnader som uppstår med outsourcing är olika typer av transaktionskostnader och dessa kostnader varierar från företag till företag. Andra förhållanden som påverkar ett outsourcingbeslut är möjlighet att bevara kunskap inom företaget, att kunna samla allt på ett ställe, att kunna bibehålla servicenivån och närhet samt viljan att värna om lokal förankring.</p>

<p>Isaac Newton lär en gång ha yttrat följande när han förlorade 20 000 pund på aktier; ”jag kan beräkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper”. Ett uttalande som säger en hel del om svårigheten med att investera i aktier, men som också gör detta till ett intressant område att studera. Denna studie började dock mer som en tanke på i vilken utsträckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. Vår känsla var, efter att ha studerat finansiering, att många av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gäller under alltför allmängiltiga förhållanden, vilket kan göra det svårt att applicera dem i praktiska sammanhang. Efter en litteraturgenomgång fann vi också en brist på, och därmed också ett behov av, empiriska studier som undersöker hur investerare arbetar. Fokus i denna studie ligger därför på att undersöka hur fondförvaltare arbetar för att fattar investeringsbeslut. Genom att intervjua aktörer på värdepappersmarknader, hoppas vi få en inblick i och förståelse för hur en specifik typ av institutionella organisationer arbetar fram sina investeringsbeslut. Syftet är således att beskriva interna processer för analys och beslutsfattande för fondförvaltare, samt att undersöka huruvida och i sådana fall vilka aspekt utöver traditionell finansieringsteori som beaktas i dessa processer. Några intressanta slutsatser vi kunde urskilja var att fondförvaltarnas i överraskande stor utsträckning fokuserade på mjuka faktorer och privat information i värderingsprocessen, samt att processen runt säljbeslut involverar en större del abstraktion jämfört med processen runt ett köpbeslut.</p> / <p>Isaac Newton, after loosing 20 000 pounds, supposedly once said; ”I can calculate the movements of the celestial bodies, but i can not foresee peoples insanities”. This statement says something about the difficulties of investing in shares, but at the same time it reveals something about what makes this area of research interesting. This study though, started more as a reaction to the description of institutional investor’s ways of working that the traditional finance research offers. After studying finance we were a bit skeptical to some of the assumption that the traditional finance research build there theories and models on, because they seem hard to apply in practice. After a literature review of this field of research we also found a further need for studies that concentrate on the practical area of institutional investment and the investors in this field of praxis. The focus of this study is therefore fund managers and their ways of working. Through interviews with the actors on the security investment markets we hope to get an increasing insight and understanding about the ways these particular institutional organizations work to make there investment decisions. The purpose of this study thus is to describe the internal processes for analysis and decision making for fund managers. We also aim to investigate whether and in such case which aspects, beyond those considered bye the traditional finance theories, which are considered in these processes. Some of the interesting conclusions that we were able to distinguish were that fund manager’s to a surprisingly great extent focused on non-quantifiable factors in there work and that non-public information were very important. We were also surprised to find that the process surrounding decisions to sell a share, compare to the decision to buy, involved a greater deal of abstraction.</p>