• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 356
  • 6
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 363
  • 313
  • 242
  • 145
  • 73
  • 70
  • 52
  • 29
  • 26
  • 25
  • 24
  • 20
  • 20
  • 19
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Ensemble : Lärarna och läroplanen

Moritz, Margareta January 2007 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>I min undersökning har jag haft som syfte att undersöka läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 och där visa på hur ämnet ensemble beskrivits i styrdokumenten mot bakgrund av tidigare forskning. Därtill har jag genom fyra kvalitativa intervjuer undersökt hur de intervjuade lärarna sätter upp mål, tolkar undervisningens syfte och planerar undervisningen i jämförelse med vad som står i läroplanen. Frågeställningarna var: Hur har ensemble beskrivits som aktivitet/ämne i styrdokumentet Lpf 94 mot bakgrund mot traditioner som funnits i tidigare läroplaner? Hur planerar, lägger fokus, sätter upp mål och tolkar lärarna ensembleundervisningens syfte i jämförelse med vad som står i läroplanen? Det som framgår i Lpf 94 är bristen på en tydlig anvisning om hur mycket/lite, ensemble som ska ingå i musikundervisningen vid gymnasieprogrammen. Endast Estetiska programmet inriktning musik beskrivs ensemblelektionernas riktlinjer och innehåll lite tydligare. Decentraliseringen av skolan från statlig styrning till kommunstyrt är en orsak till Lpf 94 otydliga anvisningar i musikundervisningen. Enligt skolverkets undersökning av den kommunala styrningen lämnar de flesta kommuner det mesta av ansvaret till skolan. I en del skolor förekommer otydligt formulerade målbeskrivningar av ämnet. Detta kan innebära att lärare håller fast vid äldre tiders traditionella undervisning och äldre mer styrande läroplaner. Av mina intervjuade arbetade två av musiklärarna på estetiska programmet och de andra två på gymnasiets övriga program. Likheter mellan de intervjuade musiklärarnas i upplägg och planering låg i hur de ville att ensemblespelandet skulle låta, att grupperna fungerande och att låtarna skulle passa gruppen alternativt att gruppen skulle passa till låtarna. Skillnaderna låg i hur lärarna såg på sin egen roll, elevens roll och ämnets roll. Tre av musiklärarna har ett essentialistiskt förhållningssätt och en lärare har ett progressivistiskt synsätt. Lärarna i intervjun anser sig inte ha någon särskild användning av läroplanen, till de är de för grovt skrivna och generella i sitt upplägg. I min undersökning kan jag se att de intervjuade lärarna trots sin egen utsaga om läroplanens oanvändbarhet utgår ifrån innehållet i läroplanen om än tolkat utifrån sina egna mål och syften.</p>
92

"Hur man sjunger utan att man sjunger" : en studie om körsångares tankar och upplevelser i samband med körsång

Levin, Emelie, Lansfors, Åsa January 2010 (has links)
<p>Körsång har en stor plats i Sveriges kulturliv och intresset för körsång har vuxit sig starkt. Det finns en kör för alla, allt ifrån "friskvårds-körer" till mer professionella amatörkörer. Denna uppsats har behandlat ämnet körsång utifrån två perspektiv, musikaliskt och socialt. VI har tittat på anledningar till att sjunga i kör och hur det kan upplevas att göra det. Uppsatsen har också behandlat vad som häner i kroppen när man sjunger. Vidare hanteras gruppdynamik för att förstå samspelet som uppstår när en grupp människor träffas i ett sammanhang. I kör är musik inte den enda ingrediensen utan kör är också ett tillfälle att umgås och koppla bort vardagen. Forskningen har undersökt hur kör kan verka ur ett hälsoperspektiv. I undersökningen har informanter från två skilda körer medverkat, där kunskapsnivån inom musikområdet skiljer sig. Vi har sett att synen på körsång hos informanterna uppfattas liknande. De känner alla en glädje av att sjunga och de upplever en samklang när toner och rytmer stämmer. Informanterna förklara det som man är en del av ett maskineri. Informanterna beskriver sin syn på musikalitet och hur deras kör arbetar med det.</p>
93

”…and use what I learn here to just really shape who I want to be as a future music teacher”. : Om ett utbyte mellan några musiklärarstudenter vid två  musiklärarutbildningar i Sverige och USA / ”…and use what I learn here to just really shape who I want to be as a future music teacher”. : On an exchange between student music teachers at two Schools of  Music - one in Sweden and one in the United States of America

Karlsson, Samuel January 2010 (has links)
<p>Denna undersökning riktar sig till intresserade av (musik)lärarutbildning och (musik)undervisning, på tema utbyte och utbytesstudier.</p><p>Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett studentperspektiv, beskriva ett utbyte i form av en utbyteskurs mellan Musikhögskolan i Örebro och motsvarande skolform vid University of Delaware i USA. Empiri har i huvudsak samlats genom fokusgruppsamtal. I diskussionen presenteras en modell över det huvudsakliga resultatet. Det visade sig bland annat att studenterna hade förväntningar på utbytet som existerade på ”olika nivåer”. Dessa utgjordes av att genom kursen få <em>en djupare inblick i en annan kultur</em>, och att nå insikt i hur <em>demokrati-jämlikhet-genus</em> kan förstås i de respektive länderna. Det fanns också en förväntan om att lära om <em>(musik)studier och olika skolformer</em>, samt förväntningar på att <em>”ta med sig” hem</em>, gällande exempelvis undervisningsmetoder. Den sistnämnda nivån utgjorde en central och återkommande förväntan på utbytet. Det visade sig också att de båda musikhögskolornas förväntningar gick i linje med studenternas förväntningar, och att skolornas förväntningar (med vissa undantag) kan betraktas som infriade.</p>
94

Vad använder de musiken till? : fyra ungdomar berättar / What do they use the music for? : fyra ungdomar berättar

Vleugels, Klaas, Laveson, Markus January 2006 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrån det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de får instrumentallektioner på en musik- eller kulturskola. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med en låg strukturering. Vi har fått ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tänker om musik men också hur deras tankar yttrar sig i deras musikval. Vi har undersökt skillnader och likheter i deras musikaliska aktiviteter och därmed sett hur ungdomars attityder till musik och hur tillgänglig musiken är spelar stor roll för dem i deras musikval. Vi ser även att ungdomar använder musik som ett verktyg med syfte att tillfredställa de behov som ungdomarna för tillfället bär på.</p>
95

Sätta sitt avtryck : - en belysande studie i kreativitet

Fredriksson, Thomas January 2005 (has links)
<p>The purpose of this thesis is to illustrate the conception of creativity. Observation and interview illustrate teachers´ views of the concept, as well as the use there of. Classes in ensemble and aestethics have been observed. The reason for choosing these two classes is to give the investigator the oppurtunity to observe several students at the same time and it also makes possible for the investigator to observe several instrumentalists´ use of their instruments. Interviews have been conducted with teachers in the observed classes. They have defined and shared their views on the conception of creativity and have also explained how it is practically used.</p><p>The result shows that the teachers´ definition of the conception differs depending on the context in which it is used. The teachers mediateted mainly two forms of creativity. One is the notion that creativity is the interpretation of music, that creativity lies in the expression. The other focuses on the training of creating music, improvising, and composing. The answers in the interviews show that the teachers don´t make a distinction between the two.</p><p>Furthermore, the way the teachers perceive the development of creativity differs. Some say that creativity emerges only when the student has developed certain skills, whereas others claim that creativity is present in different forms throughout the learning process. One perspective explains that everything one does when it comes to music develops ones creativity, whilst an other claims that one can focus only on training one´s creativity. Teachers who prefered the former perspective claimed that performing music, irrespective of musical level, involves interpretation.</p><p>The observations show that when it comes to creativity teachers give students more freedom the further they´ve reached in their musical development. This has little to with students musical products but depends on how far they´ve reached musically</p>
96

"Det bara... funkar" : - En studie av samspelet mellan sångpedagog och sångelev

Hägglund, Karolina January 2005 (has links)
<p>Individual lessons in singing and different instruments are a big part of music education. The teacher and the pupil are meeting each other face-to-face in this kind of lessons. The interaction between these two individuals, in singing lessons, is the main subject of this thesis. The identity and acting of the singing teacher has a central part and advises are given for successful teaching.</p><p>The study is based on literature on the subject and interviews with teachers and pupils.</p>
97

Dom vill ju spela så då spelar vi! : En belysande studie av faktorer som påverkar läraren vid planeringen av unervisningen i estetisk verksamhet

Abelson, Per January 2006 (has links)
<p>Syftet med den här undersökningen är att belysa faktorer som påverkar läraren när den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av särskilt intresse är vilken påverkan lärarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och färdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lärare på olika skolor i olika städer intervjuats. Resultatet visar att lärarna till stor del låter eleverna vara med och planera innehållet i kursen och att innehållet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst påverkan på att kursen utformas åt detta håll är den syn som läraren har på eleven och på ämnet samt elevernas färdigheter och intressen. Resultatet överrensstämmer därmed med tidigare forskning.</p>
98

Uttalad profil och dolda krav : Folkhögskolors huvudmän och deras påverkan på musiklinjer

Kraftling, Jonas, Persson, Marcus January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur folkhögskolans huvudman</p><p>påverkar skolans musiklinjer. Centralt i studien är huvudmännens ideologiska grundsyn eller</p><p>avsaknaden av den samme. Alla folkhögskolor står under en huvudman och det är en viktig</p><p>parameter för folkhögskolornas existens. Huruvida huvudmännens ideologiska grundsyn</p><p>kommer till uttryck och påverkar folkhögskolor har debatterats hårt i folkhögskolans historia.</p><p>Däremot är forskningen kring ämnet mycket begränsad vilket har gjort arbetet med studien</p><p>extra spännande. För att undersöka hur det ser ut i dag har vi besökt fyra svenska</p><p>folkhögskolor med olika huvudmän. Vi samtalade med en musiklärare från varje skola samt</p><p>respektive skolas rektor. Efter att vi samlat in data tolkar vi informanternas svar och ställer</p><p>dem mot varandra. Vi kommer fram till två centrala begrepp i vårt resultat, den uttalade</p><p>profilen och de dolda huvudmannakraven. Av stor vikt i studien är den underliggande</p><p>förhållningen vi tolkar att våra informanter har gentemot respektive sin huvudman. Slutligen</p><p>diskuterar vi de konsekvenser som huvudmannens ideologi får på musiklinjerna.</p>
99

Vad har genus att göra med musik och identitet? : En studie om musiklärares medvetenhet om genus och syn på musikens betydelse för elevers skapande av genusidentitet. / What has gender got to do with music and identity? : A study about musicteachers’ awareness concerning gender and their view on the significance of music for pupils’ construction of a gender identity.

Lidström, Matilda, Enbäck, Erica January 2006 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att ur ett lärarperspektiv belysa musiklärares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lärares syn på musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.</p><p>Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att människor konstruerar sin identitet i relation till sin omvärld. För att analysera och diskutera vårt resultat har vi utgått från först och främst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas på tre nivåer, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhället som återspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade härskarteknikerna.</p><p>Eftersom Lpo 94 förordar att lärare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklärare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de får från skolledningen för att arbeta med genusfrågor. Vidare har vi diskuterat musiklärarnas roll som förebild för eleverna.</p><p>Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfällen i skolår 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de två berörda musiklärarna vid en skola med musikprofil.</p><p>Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstå hur dessa tre områden hänger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga människors genusidentitet påverkas i musikundervisningen. Av musiklärarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lärarna uppfattar musiken som viktig. Dock drar vi slutsatsen att de intervjuade musiklärarna inte är speciellt genusmedvetna. Därmed utgör de inte något undantag i jämförelse med resultat av tidigare pedagogisk forskning. Vi drar också slutsatsen att utan stöd av skolledning eller kommunpolitiker är det svårt att arbeta medvetet med genusfrågor i sin undervisning.</p>
100

Musikalitet : Tre rytmikpedagogers uppfattningar av begreppet / Musicality : The thoughts and opinions of three pedagogues in eurythmics on the concept musicality

Lövgren, Hanna, Adolfsson, Hannah January 2006 (has links)
<p>Svensk titel, Musikalitet: Tre rytmikpedagogers uppfattningar av begreppet.</p><p>Engelsk titel, Musicality: The thoughts and opinions of three pedagogues in eurythmics on the concept musicality.</p><p>Denna uppsats syftar till att klargöra vad begreppet musikalitet innebär. Vi kommer även att klargöra för två inriktningar inom rytmikmetoden. uppsatsen behandlar begreppet musikalitet och belyser detta ur olika synvinklar. Studien bygger på intervjuer med tre rytmikpedagoger och deras uppfattningar om musikalitet samt litteraturstudie av forskningskontext. I resultatet jämförs deras tolkningar och tankar med olika teorier. Vi har studerat de intervjuade pedagogernas syn på rytmik och musikalitet samt likheter och olikheter i deras uppfattningar.</p><p>Det vi har sett under arbetets gång är att vissa begreppsdefinitioner inte var så självklara som man först kunnat tro. Pedagogerna ser olika på begrepp beroende på vilken erfarenhet de har bakom sig. Sedan kan man ställa sig frågan hur djupgående man ska definiera vissa begrepp. Risken är kanske att man fastnar i begreppsdefinitioner istället för att komma till kärnan, som i denna uppsats är att ta reda på tre rytmikpedagogers syn på begreppet musikalitet.</p><p>Ämnesord: Musikalitet, musikalitetssyn, rytmik, Jaques-Dalcroze, von Bülow.</p>

Page generated in 0.0602 seconds