<p>Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur folkhögskolans huvudman</p><p>påverkar skolans musiklinjer. Centralt i studien är huvudmännens ideologiska grundsyn eller</p><p>avsaknaden av den samme. Alla folkhögskolor står under en huvudman och det är en viktig</p><p>parameter för folkhögskolornas existens. Huruvida huvudmännens ideologiska grundsyn</p><p>kommer till uttryck och påverkar folkhögskolor har debatterats hårt i folkhögskolans historia.</p><p>Däremot är forskningen kring ämnet mycket begränsad vilket har gjort arbetet med studien</p><p>extra spännande. För att undersöka hur det ser ut i dag har vi besökt fyra svenska</p><p>folkhögskolor med olika huvudmän. Vi samtalade med en musiklärare från varje skola samt</p><p>respektive skolas rektor. Efter att vi samlat in data tolkar vi informanternas svar och ställer</p><p>dem mot varandra. Vi kommer fram till två centrala begrepp i vårt resultat, den uttalade</p><p>profilen och de dolda huvudmannakraven. Av stor vikt i studien är den underliggande</p><p>förhållningen vi tolkar att våra informanter har gentemot respektive sin huvudman. Slutligen</p><p>diskuterar vi de konsekvenser som huvudmannens ideologi får på musiklinjerna.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur folkhögskolans huvudman påverkar skolans musiklinjer. Centralt i studien är huvudmännens ideologiska grundsyn eller avsaknaden av den samme. Alla folkhögskolor står under en huvudman och det är en viktig parameter för folkhögskolornas existens. Huruvida huvudmännens ideologiska grundsyn kommer till uttryck och påverkar folkhögskolor har debatterats hårt i folkhögskolans historia. Däremot är forskningen kring ämnet mycket begränsad vilket har gjort arbetet med studien extra spännande. För att undersöka hur det ser ut i dag har vi besökt fyra svenska folkhögskolor med olika huvudmän. Vi samtalade med en musiklärare från varje skola samt respektive skolas rektor. Efter att vi samlat in data tolkar vi informanternas svar och ställer dem mot varandra. Vi kommer fram till två centrala begrepp i vårt resultat, den uttalade profilen och de dolda huvudmannakraven. Av stor vikt i studien är den underliggande förhållningen vi tolkar att våra informanter har gentemot respektive sin huvudman. Slutligen diskuterar vi de konsekvenser som huvudmannens ideologi får på musiklinjerna.

Bakgrunden till denna uppsats är att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt näringsliv kostar företagen och, i förlängningen, samhället stora belopp varje år. Uppsatsen fokuserar på förskingring och trolöshet mot huvudman, två brott som i huvudsak utförs av en anställd eller någon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en tråd där läsaren först får en förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet, hur gärningsmannen ser ut och därefter hur brotten upptäcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott, men rapporter från PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbättrats på senare år, vilket innebär att företagen upptäcker en större andel av brotten. Detta innebär att det i större utsträckning är företagens beslut om ett brott skall polisanmälas eller inte. Därför är det av allmänt intresse att få en förståelse för hur företagen resonerar kring polisanmälan när ett brott upptäcks. Under arbetets gång har fyra intervjuer gjorts med såväl privata som offentliga aktörer som har lång erfarenhet av fenomenet ekonomisk brottslighet. Uppsatsen kommer fram till att ett företag har flera olika incitament att endera göra en polisanmälan eller inte. Viktiga incitament som har identifierats är hur företaget ser på brott, rättsväsendets möjlighet att lösa ett anmält brott och hur företagskulturen påverkas. Vi är av åsikten att ekonomiska brott som upptäckts av företagen måste polisanmälas och därefter finns det ett gemensamt ansvar för företagen och rättsväsendet att agera preventivt, detektivt och reaktivt för att stävja förekomsten av ekonomisk brottslighet i det svenska näringslivet.

No description available.

I statens offentliga utredningar uppmärksammas styrdokumentens otydlighet kring extra anpassningar och särskilt stöd. Trots att skollagen anger att fritidshemmet innefattas i vad som gäller extra anpassningar och särskilt stöd, så upplevs att stödet till fritidshem från rektorn är bristfälligt. Under senare år har fritidspersonalen uppmärksammat att antalet barn ökat i barngrupperna på fritidshemmet medan antalet vuxna inte tillsatts i samma utsträckning. Detta medför att fritidspersonalen känner sig otillräckliga i sitt arbete att stötta eleverna. Syftet med studien var att utröna hur fritidspersonalen arbetar med extra anpassningar och särskilt stöd samt undersöka vilket stöd fritidspersonalen upplever att de får i detta arbete. Resultatet av studien fick vi genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades, sållades ur och därefter tematiserades. För att analysera resultatet har ett sociokulturellt, relationellt och ett salutogent perspektiv används. Studiens slutsats är att det dels finns behov av utbildning i dokumentation hos fritidspersonalen för att kunna arbeta mer medvetet och systematiskt granskande. Dels att huvudmän och rektorer behöver se fritidshemmet mer som en enhet med skolan och förskoleklassen och förstå hur dessa delar stöttar och kompletterar varandra. Studiens resultat ligger i linje med tidigare utredningar och forskning som visat att fritidshemmet inte tilldelas de resurser som behövs för att tillgodose elevers behov.

Introduction: This study adult guardianship for people with impaired decision- making capacity will be analysed. Three different counties in Skåne, Sweden will be studied with the perspective of their recruitment process and the supervision of the adult guardian. The purpose of the study is to look closer at how the counties quality assures their work and how they can guarantee legal certainty to the people with impaired capacity. In today’s society there’s an increasing amount of people in need of an adult guardian, both in Sweden and around the world. To have an adult guardian is a drastic restriction in a person’s life, as they lose all their legal rights, whereas the guardianship is allowing another person to take over their decision making. Therefore this measure should only be used as the last resort of action. Today we’re often fed with different horror stories about non- working adult guardians, who misuse their power-position in another person’s life and the society speculates whether this measure is for the person’s best or not. Therefore this study will be looking closer at how this procedure is implemented in practice in the countys.Method: This study is a documentary study based on swedish laws, national guidelines, public documents and internal guidelines from each county. The collected material was analyzed with a thematic analysis method.Result: Current laws and national guidelines leave a room for interpretation for the countys to organise their work with the procedure of adult guardianship. The study showed both differences and similarities in the counties work procedure. The studied counties were variously generous with sharing their internal guidelines and documents. Some counties used the national guidelines more frequently, while others had established more internal guidelines for the employee to use.Conclusion: All the counties had established routines and guidelines which can be seen as measures in the form of both quality assuring and legal certainty for the people with impaired decision-making capacity. The area of adult guardianship is unexplored, which could benefit from the counties sharing their experiences with each other and be further explored.

Regeringen skapade år 2016 en egen del i läroplanen för fritidshemmet, med syfte att tydliggöra fritidshemmets undervisning. Det krävs nu förstärkning på huvudmanna- rektor- och personal nivå för att fritidshemmets ska arbeta målstyrt utifrån läroplanen. Syftet med studien är att undersöka hur fritidspersonal med pedagogisk utbildning uppfattar förutsättningarna från huvudman och rektor. Utöver det vill vi undersöka fritidspersonals uppfattningar av rektorns pedagogiska ledarskap. Detta för att synliggöra hur förutsättningarna och det pedagogiska ledarskapet kan bidra till att de nationella målen i styrdokumenten uppfylls. För att undersöka detta har vi genomfört en fenomenografisk studie där basen är intervjuer med sju fritidshemspersonal med pedagogisk utbildning. Resultatet visar likheter och skillnader i respondenternas uppfattningar angående forsknings fenomenen. Förutsättningar från huvudman och rektor i form av lokaler, tid och personal visar sig vara viktiga och främjar fritidspersonalens arbete med att implementera styrdokumenten. Dessa är förutsättningar som både finns i fritidshemmen men som också önskas. En annan förutsättning är att huvudman och rektor är insatt i fritidshemmets verksamhet och styrdokument. Utöver detta menar respondenterna att det är viktigt med en rektor som är lyhörd, styrande och stöttande samt ställer krav och har förväntningar på verksamheten. Den här studien visar vikten av förutsättningar från huvudman och rektor, samt ett pedagogiskt ledarskap. Många av problemen som finns i fritidshemmets verksamhet kan förbättras med hjälp av förutsättningarna från huvudman och rektor. Dessa förutsättningar främjar en kvalitativ undervisning och fritidspersonalens arbete att uppnå de nationella målen från styrdokumenten. / <p>2020-06-08</p>

No description available.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolans huvudmän, dvs. rektorers chefer, ser på delat ledarskap i skolan. Studien belyser också hur samarbetet mellan huvudmännen och rektorerna fungerar samt vilka möjligheter och hinder huvudmännen ser med ett delat ledarskap i skolan. Insamling av data har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och bearbetats i en tematisk analys. Urvalet har avgränsats till att omfatta fyra huvudmän på verksamhetschefsnivå och en huvudman på politisk nivå i några av de största kommunerna i Stockholms län. Studien har en kunskapsteoretisk utgångspunkt som brukar beskrivas som tolkande och konstruktionistisk till sin art. Tidigare forskning indikerar att det finns en kunskapslucka när det gäller huvudmännens syn på delat ledarskap i skolan vilket motiverar att denna studie görs. Resultatet visade att huvudmännen anser att det delade ledarskapet bör få finnas där det finns behov för det, dock inte på rektorsnivå på en och samma skolenhet eftersom skollagen inte tillåter det. Däremot har rektor möjlighet att organisera den inre verksamheten på sin skola utifrån bestämmelser i skollagen där det framgår att det är möjligt att ha två eller fler rektorer på skolor med fler skolenheter. Huvudmännen anser att deras skyldighet är att se till att ha en styrkedja med tydlig rollfördelning så att oklarheter i ansvar, genomförande och återkoppling kan undvikas. Nyckelord: Delat ledarskap, samarbete, huvudman, skola

Denna studies syfte och frågeställningar handlar om hur personalen på tre olika fritidshem i tre olika kommuner beskriver att de arbetar i förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. I studien undersöks även huvudmannens roll inom samma arbete. I Skollagen (2010:800) står det att varje enhet ska ha en plan för åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering, våra egna erfarenheter är att arbetet kan variera och att det inte finns specifika direktiv för hur arbetet ska ta sig uttryck. Av denna anledning undersöker vi hur pedagogerna själva säger sig arbeta förebyggande, vilka förutsättningar de anser viktiga och vilka metoder de använder. För att undersöka hur personalen beskriver sitt förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering använder studien sig av en policy enactment teori. För att undersöka huvudmannens roll i samma arbete har studien använt sig av en nyinstitutionell teori. Metoden som använts i studien är kvalitativ innehållande semi-strukturerade intervjuer med pedagoger och nyckelpersoner som har kunskap om huvudmans arbete. Det resultat som studien visar är att personalen ser det förebyggande arbetet som viktigt och att fritidspedagogerna anser sig ha en stark yrkesroll för att främja arbetet. De starka sidor pedagogerna beskriver är helhetssynen av eleverna, deras arbete med sociala relationer och konflikthantering. I de olika fritidshemmen fanns flera likheter och skillnader som beskriver hur personalen arbetade med det förebyggande arbetet. En likhet var vilka förutsättningar som personalen ansåg som viktiga för att skapa ett bra förebyggande arbete och en skillnad är de olika program som fritidshemmen använde sig av.