Syftet med denna studie är att utforska hur olika övningsstrategier kan behandlas och introduceras till pianoelever på gymnasiet. Denna studie använder en kvalitativ metod och undersöker två gymnasieelever som spelar klassiskt piano. Undersökningen baseras i första hand på en övningsmodell av Steve Oare som beskriver övning utifrån sex faktorer. Eleverna deltar i två lektioner vardera där den första innebär att ett antal övningsstrategier introduceras och tillämpas på två pianostycken. Eleverna får cirka en vecka på sig att själva testa strategierna för att vid den andra lektionen prata om, och utvärdera strategierna, dock valde en av eleverna att, på grund av tidsbrist avbryta undersökningen efter den första lektionen. I samband med lektionerna får eleverna också berätta om sin relation till övning och till de strategier de får arbeta med. Efter genomförd undersökning visar det sig att strategierna tas emot med olika respons. Båda eleverna verkar ha lättare att ta till sig strategier av mer tydligare praktisk karaktär, såsom att öva samma takter fem gånger i rad. Strategier som “den vetenskapliga övningsstrategin” som har ett mer teoretiskt synsätt på övning, verkar vara en mycket svårare strategi att arbeta med. Det verkar även som att en av eleverna, i högre grad, tillämpar dessa övningsstrategier på stycken han valt själv. Slutligen verkar eleverna också obekanta med att prata om övning och verkar varken kunna nämna särskilt många konkreta övningsstrategier eller om de övar efter någon speciell struktur eller planering.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilken typ av kunskap en musikproduktionslärare besitter, och vilka av musikproduktionslärarnas färdigheter som är mest betydelsefulla för undervisning inom ämnet musikproduktion. För att ta reda detta har jag genomfört tre internet baserade intervjuer med musikproduktionslärare som alla arbetar inom fältet på svenska gymnasieskolor. Som teoretiskt ramverk och utgångspunkt har jag använt Eiksund och Reistadbakks (2020) TPACK-modell som specificerar tre olika kunskapsområden som har använts i analysen av intervjuerna samt i kategoriseringen av resultatet. Resultaten visar på att musikproduktionslärarna har stor erfarenhet av att använda olika typer av musikteknik som till exempel DAWs. Ännu en intressant aspekt av resultatet är att musikproduktionslärarnas egna erfarenheter och intressen har tydligt inflytande på deras undervisning.

Denna, både kvantitativa och kvalitativa, studie har till syfte att undersöka hur hörselkvalitén är hos musiklärare och deras elever på gymnasiet och i folkhögskola, hur musiklärarna och deras elever hanterar och upplever ljudnivåer både i musikundervisningen och privat samt huruvida hörselvård som ämne anammas i musikundervisningen. Studien baseras på en anonym enkätundersökning som utförts på två gymnasieskolor och en folkhögskola om sammanlagt 78 elever och 7 musiklärare. Resultatet redovisar statistik baserad på svarsfrekvens från enkäterna, ger svar på att musiklärarnas och elevernas hörselkvalité är till stor del lägre och flertalet hörselskador i olika former, såsom tinnitus, ljudkänslighet och hörselnedsättning upplevs. Resultatet visar också att hörselvård tas upp till stor grad i musikundervisningen.

No description available.

I enlighet med den svenska läroplanen för grundskolan ska eleverna erbjudas en likvärdig undervisning av hög kvalite där samtliga elever ges bästa möjliga förutsättingar att uppnå de mål och kunskapskrav som anges i kursplanen. Under min tid som lärarstudent har jag haft möjlighet att delta i flera olika skolors musikundervisning. Jag har således lagt märke till hur villkoren för att bedriva musikundervisning kan se väldigt olika ut mellan olika skolor. Jag har mött musiklärare som upplever att de inte kan erbjuda eleverna en musikundervisning som gör det möjligt för dem att nå kunskapskraven. Därav väcktes mitt intresse av att undersöka hur musiklärare upplever sin arbetssituation och vilka förutsättningar de anser vara av betydelse för att kunna bedriva en läroplansenlig musikundervisning. I studien intervjuas fyra musiklärare i en svensk småkommun. Studien utgår från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv där musiklärares egna åsikter om förutsättningar blir grunden för studiens resultat. Det framkommer i tidigare granskningar av musikämnet att många musiklärare upplever att det inte är möjligt att bedriva en läroplansenlig musikundervisning eftersom att det saknas resurser som tid, ändamålsenliga lokaler och utrustning. Undervisningen anses också bedrivas i för stora elevgrupper. Samtidigt finns det forskning som trycker på att lärares kompetens att ta sig an den givna situationen är den mest väsentliga förutsättningen för att undervisningen ska gå att bedriva. Den här studien kastar ljus på det spänningsfält som utgörs av både möjligheter och begränsningar i musiklärares arbete och resultatet visar att lärarna kan göra mycket genom att vända ut och in på sig själva men de anser samtidigt att kvalitén på undervisningen kunde vara bättre om förutsättningar som lokaler, tid, storlek på elevgrupper och möjligheten till samarbete hade sett annorlunda ut.NyckelordMusikpedagogik, villkor, musikundervisning, ramfaktorteori, ramar, elevgrupp, lokaler, musikutrustning, förutsättningar, utvärderingEngelsk titel:

Vad är musikalitet, musikalisk kunskap och musikaliska färdigheter? I denna studie har jag undersökt musiklärares åsikter på detta område. Har varje elev möjlighet att vara eller bli musikaliska och förvärva dessa färdigheter för att uppnå de lägsta godkända betygen? Amusi är en neurologisk funktionshämning som berör den perceptiva oförmågan att höra och förstå tonhöjd och rytm. Kunskapskraven i styrdokumenten menar att eleverna ska kunna reproducera och härma musikaliska exempel med sin sångröst eller med ett musikinstrument. Om amusi existerar, varierar förmågorna och möjligheterna bland elever i estetiska klasser. Utan antagningsprov eller lämplighetstest, är alla elever är kvalificerade för musikutbildning vid gymnasieskolan. En mångfald av färdigheter och tidigare erfarenheter hos eleverna innebär utmaningar för musiklärare planerar undervisningen. Lärarens mål är att anpassa lektionerna och undervisning för varje elev att kunna tillgodogöra sig den. Eleverna måste ha möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen, växa och lära sig under sin tid i skolan, oavsett deras kunskapsnivå och färdigheter. Undervisningsstrategierna bör anpassas med metoder för att göra kunskapskraven möjliga för alla elever att nå. Musikkulturen har starka, konserverande metoder, värderingar och standarder, inte minst vad gäller musikaliskt gehör. Hur traditionerna är påverkar musikkultur är en trampolin i svenska skolans musikutbildning. Lärarens pedagogiska och didaktiska filosofi tillsammans med läroplansteorin visar deras ideologi. Lärarnas ideologier exponeras också i undervisningen. Detta är en eklektisk diskurs om svårigheterna i att lära eleverna "utan musikaliskt gehör", som har rätten att uppnå målen för musikutbildningen i svenska gymnasieskolan. / What is musicality, musical knowledge and musical skills? In this study I have investigated in music teachers’ opinions in this area. Does every pupil have the possibility to be or become musical and acquire these skills to achieve the lowest approved grades? Amusia is a neurologic function inhibition which concerns the perceptive inability to hear and comprehend pitch and rhythm. Requirements in the syllabus suggests that pupils should be able to reproduce and imitate musical samples with their singing voice or a musical instrument. If amusia exist, the abilities and capabilities are varying in the aesthetic classes. Without an admission or suitability test, all pupils are qualified for music education in the Swedish equivalent high school. The diversity of skills and previous knowledge concerning the pupils means challenges for the music teachers planning the teaching. The teacher’s goals are to customize the lessons and the education for every student to utilize. The pupils must have the possibility to utilize the education, grow and learn during their time in school regardless their state of knowledge and skills. The teaching strategies should therefore be customized with methods to make the proficiencies feasible for everyone. The music culture has solid, preservative methods, values and standards, not least in case of musical hearing. How the traditions are encultured in the musical culture is a springboard in school’s music education. The teacher’s educational and didactic philosophy together with the curriculum theory displays their ideology. The teacher’s ideologies are also exposed in the teaching. This is an eclectic discourse about the difficulties in teaching the pupils ”without musical ear”, whom possess the rights to achieve the goals for the music education in the equivalent high school in Sweden.

I denna studie undersöks hur musiklärare i den svenska gymnasieskolan uppfattar och anpassar sina ledarroller och deras generella pedagogiska förhållningssätt utifrån ramfaktorerna elevantal och elevgruppsammansättning. Den vetenskapliga metod som använts för att generera ett empiriskt underlag för studien är kvalitativ intervju och totalt fem yrkesverksamma gymnasielärare inom ämnet musik deltog i intervjun. I studien visade det sig att det råder enighet i fråga om hur elevantal i undervisningssituationer påverkar musiklärarnas ledarskap. Samtliga fem musiklärare anser att de tenderar att anta ett mer styrande ledarskap och bli mer tydliga och uppgiftsorienterade i deras pedagogiska förhållningssätt ju fler elever som deltar i undervisningen. Musiklärarna har skilda åsikter i vad orsaken till dessa anpassningar är och poängterar aspekter så som tidsbrist och brister i kommunikation. Samtliga deltagande musiklärare anser att relationer är en avgörande aspekt i fråga om hur de anpassar sin ledarskapsroll. Tre av de deltagande musiklärarna anser att det i deras erfarenhet råder ett växelspel emellan att låta relationerna forma ledarskapet och att låta ledarskapet forma relationerna. Resterande två deltagare anser att relationerna och kommunikationen formar deras ledarroll. Samtliga deltagare anser dock att elevantal och elevgruppsammansättning är påverkande faktorer i deras ledarskap. Resultatet tyder på att musiklärare i den svenska gymnasieskolan i generell bemärkelse innehar ett flexibelt förhållningssätt i sitt pedagogiska ledarskap i relation till det elevantal som deltar i undervisningen.

This literature analysis aims to explore the colonial heritage of textbooks meant for teaching music in Swedish grade schools. The books analysed were released between 1969 and 2018 and range from pure songbooks, pure textbooks to teacher guides. With the tools from critical discourse analyses combined with the postcolonial theory this study explores how the textbooks group and portray individuals with a special focus on the supposed reader as opposed to “the others”. The results show that “we” in the Swedish music textbook is a western white person who has prior knowledge of western religious and cultural expressions. This study also shows that pictures and text combined attribute negative traits to the “other” individuals portrayed. Western music theory is often portrayed as general and serve to define the “we” group with its necessary prior knowledge. This study also shows that texts that are neutral or positive in tone still use language that place individuals in the “we” and “them” groups.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur musiklyssning kan påverka ungdomars sinnesstämning och hur ungdomar beskriver sig bli påverkade känslomässigt av att lyssna på musik. Studien är kvalitativ och data samlades in genom intervjuer som genomförts i två olika grupper med tre deltagare i varje grupp. Resultat visar att musiklyssning kan användas till att lindra stress, få lyssnarna att må bra på olika sätt, ge en lugnande effekt och fungera som en tillflyktszon från vardagliga rutiner. Resultatet visar också att olika typer av genrer inom musik har olika effekt på lyssnarna där musik kan ha en lugnande effekt, men även där andra hittar en balans i musik som går i samma tempo som deras stressnivå. Det visar sig även att några lyssnare har utvecklat speciella spellistor med musik som hjälper dem koncentrera sig där musiken är noggrant utvald. Det visar sig också att musik är så pass viktig för deltagarna att de skulle bli galna, få ångest och minskad livslust om musiken försvann ur deras liv.

INTRODUCTION The study deals with music in the preschool's activities in relation to the vocational role of preschool teachers, as well as the approach and attitude towards music teaching. BACKGROUND In the background of the study, the significance of music for children's development and learning is presented, where a previously relevant research is presented in relation to the own subject. Several studies that have been done earlier are based on the preschool teacher's methods in music teaching. In several studies, the socio-cultural theory emerges as a basis in relation to the purpose and questions of the study. METHOD The study has a qualitative method as a starting point where interviews have been used as aids. All facts and information were brought together and characterized and evaluated to see relationship and structure. Six preschool teachers were interviewed at three different preschools. RESULTS In the study's result, it is stated that preschool teachers relate music to joy and community, above all. It resulted in only a few preschool teachers watching music as a special subject. Most of the preschool teachers believe that music is a tool for learning in other subjects. All respondents describe that most music activities are orthodox. Majority emphasizes that music education where the doctrine of music is in focus does not exist. Only a few use music education where music skills stand as a fundamental aspect of the business.