Syftet med uppsatsen är att undersöka ljudnivån på förskolan, vad den beror på, hur den påverkar barn och pedagoger samt vad pedagogerna gör för att förbättra situationen. Observationer i barngruppen och intervjuer med pedagogerna gjordes för att kunna få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att ljudnivån på förskolan är ganska hög och det beror på många olika faktorer som till exempel barnens ljud, för stora barngrupper och materiella ting som låter. Den höga ljudnivån på förskolan påverkar både barn och vuxna på ett negativt sätt där pedagogerna märker att barnen blir stressade och pratar högre; hörseln försämras samtidigt som det påverkar barnens koncentrationsförmåga. Pedagogerna märker även själva att de blir stressade och trötta samt att deras arbetsförmåga blir påverkad av den höga ljudnivån. Den höga ljudnivån är inte bra alls för alla de som vistas i lokalen. För att förbättra situationen använder pedagogerna pedagogiska åtgärder som t.ex. att dela upp barnen i små grupper, planera och styra barnens aktiviteter samt använda materiella åtgärder som till exempel ljuddämpande ”tassar” på bord och stolar.

Syftet med denna studie var att beskriva ljudnivåer och jämföra huruvida ljudnivåerna förändras om apparatur flyttas vid en patientplats på intensivvårdsavdelning. Detta undersöktes genom att simulera en flytt av övervakningsutrustningen på en verklig, belagd intensivvårdssal och sedan mäta ekvivalent ljudnivå, maximal ljudtrycksnivå och antal ljudtoppar vid två mätpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie där larm från apparatur identifierades och räknades. Ljudtoppar räknades och dess källor identifierades genom observationsstudien. Resultatet visade att det fanns en skillnad i medelvärde i ekvivalent ljudnivå och maximal ljudtrycksnivå mellan de två mätpunkterna, men ingen statistiskt signifikant skillnad förelåg. Däremot visade mätningar av antal ljudtoppar en statistisk signifikant skillnad mellan mätpunkterna. Resultatet indikerar att patienterna skulle kunna få en bättre miljö med avseende på ljudnivåer om ljudkällan flyttades till fotändan av sängen istället för att sitta vid huvudändan.

Detta arbete syftar till att skapa en bättre förståelse till orsakerna bakom PA-teknikers val av ljudnivå på en konsert, och varför dessa ljudnivåer är så pass höga som de är idag. Ett antal ljudtekniker har i rollen som PA-tekniker fått besvara några frågor om ljudnivån på konserter. Dessutom har ett flertal konsertbesökare fått svara på bl.a. om de tycker att ljudnivån på konserter brukar vara lagom eller för hög. De flesta ljudteknikerna och nästan två tredjedelar av konsertbesökarna tyckte att ljudnivån brukar vara för hög. Musikens genre och scenljudet uppgavs som de faktorer som påverkar valet av ljudnivån mest. Men ytterligare en faktor somgör att ljudnivån ofta är hög, är att ljudnivån påverkar musikupplevelsen. På en konsert vill de flesta kunna känna musiken fysiskt.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Buller är benämningen på icke önskvärda ljud och blir skadliga när ljudnivåerna blir tillräckligt höga. Effekterna av bullerexponering är många. Höga ljudnivåer förekommer bl.a. inom förskolor. Trots att detta är allmänt känt saknas det en del forskning kring hur just förskolepersonal upplever och påverkas av den höga ljudnivån på arbetet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka ljudnivån på en förskola samt hur förskolepersonalen upplever och påverkas av ljudmiljön på arbetet. Metod: En egen tillverkad enkätundersökning riktad till förskolepersonal samt dosmätning genomfördes på en småbarnsavdelning och en äldrebarnsavdelning. Enkäten berörde frågor gällande ljudnivån på förskolan samt förskolepersonalens upplevelse och påverkan. Resultat: De ekvivalenta ljudnivåerna på småbarnsavdelningen låg mellan 73,2 – 78,5 dB(A) och på äldrebarnsavdelningen 71,7 – 78,1 dB(A). Impulstoppvärdena på småbarnsavdelningen låg mellan 110,6 – 135,7 dB(C) och på äldrebarnsavdelningen 116,5 – 143,4 dB(C). Majoriteten av förskolepersonalen upplever hög ljudnivå på arbetet dagligen. Slutsatser: Resultatet visar att förskolepersonalen inte utsätts för högre ekvivalenta ljudnivåer än tillåtet. Trots detta upplever majoriteten av förskolepersonalen att de dagligen utsätts för höga ljudnivåer på arbetet. En orsak till detta kan vara att impulstoppvärdena i vissa fall överskrider insatsvärdena. Denna studie är dock inte representativ för populationen, utan är enbart en deskriptiv studie för denna specifika förskola.

Denna, både kvantitativa och kvalitativa, studie har till syfte att undersöka hur hörselkvalitén är hos musiklärare och deras elever på gymnasiet och i folkhögskola, hur musiklärarna och deras elever hanterar och upplever ljudnivåer både i musikundervisningen och privat samt huruvida hörselvård som ämne anammas i musikundervisningen. Studien baseras på en anonym enkätundersökning som utförts på två gymnasieskolor och en folkhögskola om sammanlagt 78 elever och 7 musiklärare. Resultatet redovisar statistik baserad på svarsfrekvens från enkäterna, ger svar på att musiklärarnas och elevernas hörselkvalité är till stor del lägre och flertalet hörselskador i olika former, såsom tinnitus, ljudkänslighet och hörselnedsättning upplevs. Resultatet visar också att hörselvård tas upp till stor grad i musikundervisningen.

Denna kvalitativa studie syftar till att, med hjälp av en fokusgruppsintervju, undersöka hur musikelever på gymnasiet upplever innehållsmässiga ramfaktorer vad gäller ljudmiljö i ensembleundervisningen, samt att undersöka vilka fysiska, ljudrelaterade ramfaktorer som påverkar musikelevernas upplevelser av lärmiljön i ensembleundervisningen. I studien används, utöver skolforskning om lärmiljö, arbetsmiljö och ramfaktorer, tvärvetenskaplig, kvantitativ och kvalitativ forskning framtagen från olika fält av ljudmiljön, däribland audiologi, fysiologi och miljömedicin. Det insamlade materialet analyseras utifrån två kategorier av ramfaktorer- innehållsmässiga samt fysiska, ljudrelaterade ramfaktorer för att synliggöra möjliga ramfaktorer i ensembleundervisningen. Studiens resultat presenterar elevernas upplevelser av ljudnivåer och buller i ensembleundervisningen, hur och vad som påverkar deras upplevelser av lärmiljön, samt hur de upplever gymnasieskolans arbete med ljudvolym och hörselvård. Studien visar att innehållsmässiga och fysiska, ljudrelaterade ramfaktorer existerar och har påverkan på musikelevernas upplevelser av lärmiljön i ensembleundervisningen. Läraren och elevernas individuella förhållningssätt, ensemblesalarnas akustiska kvalitet och det sociala klimatet framtas som ramfaktorer och diskuteras för vidare djup.

The public interest in central living in today’s cities has led to an increasing effect of traffic noise pollution, and today 20% of the inhabitants in Sweden suffer from noise a level that exceeds the limits. At the same time the traffic keeps increasing, and recent researches shows that traffic noise pollution and several of today’s most common health issues are connected, for example, reduction of performance, sleeping issues and cardiovascular diseases. For this cause rules, guidelines and environmental goals has been developed, as well as software’s which calculates the levels of pollution, all this to investigate and improve the environment. The guidelines say that the average sound pressure level shouldn’t exceed 55 dBA over 24 hours of the façade, and the maximum level shouldn’t exceed 70 dBA. Today’s issue is that the guidelines isn’t legally binding and therefore they don’t have to be fully achieved which can led to confusion and unfair interpretations in the matter of a building can or cannot be built according to the limits of traffic noise pollution.   The intensions of this report are to improve the urban environment regarding traffic noise pollution and to increase the understanding and knowledge how this issue affects urban areas. The report will also investigate and compare two different calculation methods for traffic noise pollution, the Nordic propagation method and the Nord 2000.   On this basis a literature survey has been done regarding the noise pollution issues in our cities with its rules, guidelines, objective goals, measures and the two different calculation methods. Investigations of different shapes of a building has been done in combination with the software for calculation of road traffic noise Soundplan, and a case study of a site which is located in the centre of Jönköping. The workflow has been reversed from the “normal”, were the building were designed after the limits of the noise levels were investigated. This resulted in a residential proposal which is optimized from a traffic noise point of view, and uses its own body as a shield. The condoles are directed away from the source of noise and the parking space are placed towards the roads. The final result has been analysed with both of the calculation methods, were a slightly differentiation between the methods can be seen. This is causes by the way the calculation methods deal with information and the differentiation in the calculation methods.   The conclusions from this report are that the traffic noise pollution is one of our major health issues which still are increasing. The main problem in this is that there’s several unmeasurable parameters which influences the way an individual experiences the sound environment, which contributes to the difficulty to establish a proper regulations and standards. Regarding the calculation methods there is issues to use Nord 2000, because the method requires large amounts of information which can be difficult to access. At the same time the Nordic propagation method can show incorrectly results because it hasn’t the same ability to adapt to the specific conditions at each location.

<p>There are a lot of different sounds in our sound saturated time. Noise is an unwishable sound</p><p>and a high sound level can give short- or lingering problems for both children and adults.</p><p>The purpose was to find out if and in that case why children and the activity at the pre-school</p><p>affects by a high soundlevel. Another purpose was to examine what the effects would be if the</p><p>pedagogues set about the work to get a good sound environment at pre-school.</p><p>The investigation was accomplished in shape of qualitative interwievs where six pedagogues</p><p>from different pre-schools answered questions about a high soundlevel.</p><p>All of them have been educated to hearing pilotes.</p><p>The result of this investigation shows that some pre-schools have a high sound levels but not</p><p>all of them. In those cases where there is a high soundlevel are there often too many children</p><p>at the same place on the same time. That makes the soundlevel even higher and both children</p><p>and adults are getting tired.</p><p>By improving the sound environment at the pre-school both children and adults often gets a</p><p>better activity.</p><p>Keywords: high soundlevel, hearingpilot, noise, affects on children.</p>