Licentiatavhandling Luleå : Luleå tekniska universitet, Musikhögskolan i Piteå, 2005. / S. 88-92 : Referenser.

Diss. Luleå: Univ., 2008. / S.37-41: Bibliografi + diskografi.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att belysa några ensemblemusikers syn på och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble.</p><p>Vi beskriver ensemblemusikernas syn på det sociala samspelet med utgångspunkt i åtta musikers egna berättelser utifrån de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.</p><p>Den teoretiska utgångspunkten kan närmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, då en grundtanke hos oss är att människan formas och påverkas av den sociala kontext den befinner sig i. Därför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen är minst lika viktigt som det musikaliska.</p><p>Sammanfattande kan sägas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska färdigheterna - har nämnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien växte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade våra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omständigheter som gruppen befinner sig i samt de värderingar som finns inom gruppen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och används på olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan elgitarr- och trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare på olika kulturskolor i Sverige, två elgitarr- och två trumpetpedagoger i olika åldrar. Resultatet visar att det är större skillnader i metodikval mellan de yngre och de äldre lärarna än mellan elgitarr- och trumpetlärarna. Samtliga lärare menar att gehöret är det viktigaste elementet i samspel medan noter anses särskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikområdet. Undersökningen visar att de båda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling på varsitt sätt och därför kan de fungera som komplementära metoder i instrumentalundervisningen.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att belysa några ensemblemusikers syn på och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble. Vi beskriver ensemblemusikernas syn på det sociala samspelet med utgångspunkt i åtta musikers egna berättelser utifrån de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige. Den teoretiska utgångspunkten kan närmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, då en grundtanke hos oss är att människan formas och påverkas av den sociala kontext den befinner sig i. Därför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen är minst lika viktigt som det musikaliska. Sammanfattande kan sägas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska färdigheterna - har nämnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien växte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade våra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omständigheter som gruppen befinner sig i samt de värderingar som finns inom gruppen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och används på olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan elgitarr- och trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare på olika kulturskolor i Sverige, två elgitarr- och två trumpetpedagoger i olika åldrar. Resultatet visar att det är större skillnader i metodikval mellan de yngre och de äldre lärarna än mellan elgitarr- och trumpetlärarna. Samtliga lärare menar att gehöret är det viktigaste elementet i samspel medan noter anses särskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikområdet. Undersökningen visar att de båda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling på varsitt sätt och därför kan de fungera som komplementära metoder i instrumentalundervisningen.

Uppsatsens syfte är att undersöka människors förhållningssätt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger på fältarbete som genomfördes där under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ”bra” musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan påverka människan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika ålder, kön, och bakgrund från St. Vincent och Grenadinerna. Intervjuerna spelades in under olika förhållanden och informanterna valdes ut genom snöbollsurval och målinriktat urval. Resultatet visar att musik är viktigt för och en stor del av informanternas liv. Musik definieras som känslor och funktioner eller ett medel för att förändra känslor. Musikalitet definieras till största del som något alla har men musiker anses ofta vara specialister. ”Bra” musik anses vara musik som berör individen. Musik betraktas ibland i det dagliga livet som en hjälp genom dagen eller en verklighetsflykt. Bland tidiga och starka minnen av musik visar resultatet att kyrkan och ”gatan” framkommer som platser där musik ofta förekommer. Samtliga informanter har erfarenheter av musikinstrument och gehör framstår som det främsta sättet att lära sig spela. Musik används vid olika situationer t.ex. när sinnestillstånd vill förändras eller yrkesliv utvecklas. Resultatet visar att musik påverkar människor på både positiva och negativa sätt. Budskap genom text i musiken är den främsta orsaken och budskap i västindiska musikgenrer diskuteras. Avslutningsvis menar informanterna att musiken förenar människor, men att det beror på kontexten.

Syftet med studien är att undersöka hur ett ensembleledarskap kan anpassasefter ensembledeltagarnas grupputveckling, med fokus på deltagarnas upplevelserav trygghet och samarbete. Studiens forskningsfrågor är: (1) Hur kan en ensembleledareanpassa sig utifrån ensembledeltagarnas grupputveckling? och (2) Vilka utmaningar ochmöjligheter följer med ett ensembleledarskap med fokus på grupputveckling och samarbete?Studiens tre repetitioner planerades utifrån aktionsforskningscykeln, och genomfördestillsammans med tre deltagare i en pop/rock-ensemble. Efter varje repetition reviderasden kommande planeringen i enlighet med aktionsforskningens självreflekterandecykler, och innehållet baserades på tidigare forskning om grupputveckling och ledarskap.Under repetitionerna kombineras ensemblespel med lära-känna- och samarbetsövningar.Deltagarna var med och valde repertoaren som spelades och blev även inbjudna till attplanera den sista repetitionen, i enlighet med aktionsforskningens deltagande ideal. Vidden tredje och avslutande repetitionen menar studiens deltagare att de upplevt studiensensembleledarskap som mer processfokuserat, demokratiskt och som att gruppen fått mermandat i besluten som tagits jämfört med deras tidigare erfarenheter av ensembleledning.Resultatet visar att medvetenhet om grupprocesser, flexibilitet inför gruppens behov,självkännedom och förmåga att ge och ta feedback är viktiga aspekter av ett ensembleledarskapsom fokuserar på grupputveckling. Fokuset på grupputveckling för dock ocksåmed sig utmaningar och möjligheter i form av traditionella normer kring ensembleledarskap,balans mellan process- och målorientering och att grupprocessen kan vara svårfångad.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Åtta blivande organister har fått ge sina bilder av hur de uppfattar den yrkesroll som de håller på att växa in i, hur de uppfattar musikens roll i kyrkan och vad de har för tankar om framtiden. Undersökningen har gjorts med kvalitativ metod. Hos alla informanterna verkar tron finnas som en självklar komponent i deras syn på musiken i kyrkan och sin uppgift som kyrkomusiker. Om jag skulle ge en sammanfattning av informanternas svar på frågan om vad yrkesrollen kärna är, så är det att få ge vidare musiken och genom musiken peka på att det ”det finns något större här i tillvaron”. Alla de intervjuade har vikarierat i större eller mindre utsträckning alltifrån kortare sommarvikariat under ett par år till heltidstjänstgöring. Det faktum att alla studenterna redan har en stor erfarenhet av att vikariera gör att de redan har en bas av erfarenheter som präglar deras syn på kyrkomusikens roll och sin egen yrkesroll och den påverkar oavsett hur stor erfarenheten är.</p><p>När det gäller frågan om vilken musik som passar i gudstjänsten sammanfaller inte alltid kyrkans och individens tolkningsperspektiv. I intervjuerna har det också kommit fram hur studenter när de spelat på begravningar fått kompromissa med kyrkans lära i syfte att tillmötesgå de anhöriga</p><p>I intervjuerna har det också kommit fram funderingar om framtiden och sådant som kan betraktas som orosmoln. Det har då varit fråga om kyrkans ekonomi och i förlängningen församlingarnas ekonomi, färre sökande till kyrkomusikutbildningarna, samarbetssvårigheter och ett krympande församlingsunderlag som oroar i första hand.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan mängden musikundervisning och elevers slutbetyg i ämnena Svenska, Matematik och Engelska. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ statistisk jämförelse. Underlaget för statistiken har utgjorts av ca 200 elevers slutbetyg i årskurs 9, där ca hälften av eleverna går i skolor med musikprofil, och resterande hälft elever går i skolor elever med allmän profil. Jämförelsen visar att eleverna från skolor med musikprofil, generellt har högre betyg i kärnämnena eller inga underkända. Det kan finnas flera saker som har betydelse för elevernas studieresultat vilka belyses i diskussionen. Förhoppningsvis kan denna uppsats hjälpa musiklärare i legitimeringsfrågan kring deras arbete.</p>