Under 1900-talet blev personer med intellektuell funktionsnedsättning placerade på olika institutioner runt om i Sverige. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kallades idioter eller sinnesslöa. Under inledningen av 1900-talet gick vårdideologin från att skydda de sinnesslöa från samhället till att skydda samhället från de sinnesslöa. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur personalen på Vipeholms sjukhus beskrev patienterna och hur det kan förstås utifrån den diskurs som präglade denna tid. Med förhoppningen att dåtidens diskurs ska leda till kunskapsbildning för dagens funktionshinderforskning. Studien utgår ifrån Faircloughs kritiska diskursanalys för att sedan koppla resultatet till olika modeller av funktionshinder. Följande teorier används i analysen; Goffmans teorier om stigma, Foucaults teori om makt och Thorséns beskrivning av olika människosyner. Resultatet visar att överläkaren på Vipeholms sjukhus använde sig av en kategorisering av patienterna utifrån en medicinsk förståelse gällande funktionshinder. Det framgår att den medicinska modellen av funktionshinder präglade denna tid och att det går att finna drag av en biologisk människosyn. Avslutningsvis fokuserar studien på att dagens funktionshinderforskning vilar på två ben av medicinsk och miljöinriktad forskning. Den medicinskt inriktade forskningen beskrivs fortfarande vara det dominerande forskningsområdet i Sverige. Vidare diskuteras studiens resultat i förhållande till konsekvenser för bristen av sociala förståelser av personer med intellektuell funktionsnedsättning. / During the first half of the 20th century, people with intellectual disabilities were placed in various institutions in Sweden. People with intellectual disabilities were called idiots and similar words. During the beginning of the 20th century, the welfare state went from protecting people with intellectual disability from the society to protecting the society from people with intellectual disability. The aim of this study is to create knowledge about how the chief physician at Vipeholm Hospital described the patients and how it can be understood based on the discourse that characterized the years between 1935-1950. Hopefully the discourse of this time can lead to knowledge for today's disability studies in Sweden. The study is based on Fairclough's critical discourse analysis to connect the results to different models of disability. These following models and theories have been used; Goffman's theories of stigma, Foucault's theory of power and Thorsén's description of different human views. The results show that the chief physician at Vipeholm Hospital used a categorization of the patients based on a medical understanding of disability. It appears that the medical model of disability characterized this time period and that it is possible to find features of a biological human view. In the discussion section, the study aims to discuss today's disability studies in Sweden. Swedish disability studies rest on two legs of medical and environmental understanding. The medically oriented understanding is still described as the dominant research area in Sweden. Furthermore, the results of the study are discussed in relation to the consequences of the lack of a social understanding regarding people with intellectual disabilities.