Rolltagande innebär att alla människor intar olika roller i förhållande till de olika individer som man har att förhålla sig till i de olika kontexterna man interagerar i. Alla intar vi olika roller i vår vardag, ibland utan att vi reflekterar över dem närmare. Dessa finns inbyggda i oss själva och utvecklas i situationen med våra medmänniskor i vardagen, socialiserade in i vårt beteende. Men vad händer när individers vanliga vardag och normativa sociala regler försvinner och ersätts av subkulturer och institutionella regler och normer. För individer intagna i anstalt finns det oskrivna, informella regler och normer och formella förhållningsregler. Formar dessa subkulturella normer och värderingar en individ eller är det individen som bär med sig och upprätthåller dem i anstalt? Vilka effekter ger frihetsberövningen på den intagne och hur påverkar effekterna den intagne? Framförallt, vad sker med attityder och beteenden när den intagne friges? Min uppsats visar på en viss skillnad hos före detta intagna. Återfallsförbrytaren som till stor del under sin vistelse upplever sig ta över en roll som inte är helt överensstämmande eller förenlig med sin egen rollföreställning av sig själv. Den förstagångsdömde med kort verkställighet, som till största delen upplever sig vara kvar i sin egen roll.  Skillnaden mellan de två respondenterna som en varande förstagångsdömd och den andre återfallsförbrytare, ger i min studie stöd för att olika beteenden utvecklas beroende på faktorer som individens tidigare inställning och erfarenhet i fältet som kriminell eller intagen samt strafftidens längd. Studien visar också samstämmighet i förändrade antisociala attityder efter frigivningen hos bägge respondenterna. Studien ger dock inget entydigt svar om huruvida det är miljön eller individen som ligger till grund för de intagnas attitydförändring eller rolltagande. Uppsatsen ger visst stöd för bägge teorierna och det är således inte möjligt att påvisa ett bestämt samband med en av teorierna.