<p>The purpose of this study was to investigate the teacher’s situation in the correctionaltreatment’s client education. The paper examined teachers’ experiences of their professionalroles as well as their perception of the students’ situation. The study wasbased on telephone interviews that were recorded and analyzed afterwards as well asan analysis of texts that affect the teachers’ work. We examined the interplay betweenthe pedagogic and the organizational discourse and how the teacher and the studentare influenced by these. The study shows that teachers in the correctional treatment’sclient education act in a complex situation where the teachers must balance their professionalpractice between disparate discourses. The teachers have an individualisedmethod of working that is characterised by individual curricula that form the basis ofall teaching. The focus of the teaching is primarily on the forming of a student identitywithin the client with a starting point in social training, moral and ethical issuesand the norms and values of society. The study shows that the teachers have a complexreality that is characterised by conflicts and where the client’s identity formationhas a central role.The purpose of this study was to investigate the teacher’s situation in the correctionaltreatment’s client education. The paper examined teachers’ experiences of their professionalroles as well as their perception of the students’ situation. The study wasbased on telephone interviews that were recorded and analyzed afterwards as well asan analysis of texts that affect the teachers’ work. We examined the interplay betweenthe pedagogic and the organizational discourse and how the teacher and the studentare influenced by these. The study shows that teachers in the correctional treatment’sclient education act in a complex situation where the teachers must balance their professionalpractice between disparate discourses. The teachers have an individualisedmethod of working that is characterised by individual curricula that form the basis ofall teaching. The focus of the teaching is primarily on the forming of a student identitywithin the client with a starting point in social training, moral and ethical issuesand the norms and values of society. The study shows that the teachers have a complexreality that is characterised by conflicts and where the client’s identity formationhas a central role.</p>

The purpose of this study was to investigate the teacher’s situation in the correctionaltreatment’s client education. The paper examined teachers’ experiences of their professionalroles as well as their perception of the students’ situation. The study wasbased on telephone interviews that were recorded and analyzed afterwards as well asan analysis of texts that affect the teachers’ work. We examined the interplay betweenthe pedagogic and the organizational discourse and how the teacher and the studentare influenced by these. The study shows that teachers in the correctional treatment’sclient education act in a complex situation where the teachers must balance their professionalpractice between disparate discourses. The teachers have an individualisedmethod of working that is characterised by individual curricula that form the basis ofall teaching. The focus of the teaching is primarily on the forming of a student identitywithin the client with a starting point in social training, moral and ethical issuesand the norms and values of society. The study shows that the teachers have a complexreality that is characterised by conflicts and where the client’s identity formationhas a central role.The purpose of this study was to investigate the teacher’s situation in the correctionaltreatment’s client education. The paper examined teachers’ experiences of their professionalroles as well as their perception of the students’ situation. The study wasbased on telephone interviews that were recorded and analyzed afterwards as well asan analysis of texts that affect the teachers’ work. We examined the interplay betweenthe pedagogic and the organizational discourse and how the teacher and the studentare influenced by these. The study shows that teachers in the correctional treatment’sclient education act in a complex situation where the teachers must balance their professionalpractice between disparate discourses. The teachers have an individualisedmethod of working that is characterised by individual curricula that form the basis ofall teaching. The focus of the teaching is primarily on the forming of a student identitywithin the client with a starting point in social training, moral and ethical issuesand the norms and values of society. The study shows that the teachers have a complexreality that is characterised by conflicts and where the client’s identity formationhas a central role.

<p>Syftet med min studie har varit att undersöka hur undervisning organiseras och genomförs i landets fängelser. För att få svar på detta har jag intervjuat två lärare, en verksam i dag och en verksam för fyra år sedan. Frågorna har utformats för att få en förståelse av hur lärarrollen ser ut i de olika organisationerna. Jag har valt att göra både en kvalitativ insamling av data via intervjuer och en kvalitativ analys genom meningskategorisering. Min studie är av jämförelsekaraktär. Det jag har utgått ifrån är en rapport som skrevs 2002 och som jämförs med en omorganisation som träder i kraft årsskiftet 2007/2008. Den tidigare forskningen syftar till att förklara hur undervisningen då gick till i landets fängelser medan omorganisationen, även kallad Lärcentrum-modellen syftar till att göra undervisningen bättre i landets fängelser. I min undersökning har jag kommit fram till att omorganisationen underlättar mycket för läraren. Främst har det betydelse för att man nu mycket tydligare mot frigivningen och sätter stor vikt på vad som händer med klienterna i framtiden. Den största skillnaden jag såg var att utbildningsverksamheten har centraliserats och utbildningen är mer likvärdigt över landet. Förut var det svårt för klienter fortsätta studera om de exempelvis blev förflyttade mellan anstalter. Det främsta kravet på lärare som undervisar i fängelse är att man måste ha tidigare undervisningserfarenhet och för att kunna individanpassa undervisningen bättre till det oerhört breda klientelet. Dessutom måste man kunna sätta klientens framtid i centrum, det är prestationerna som spelar roll, inte brottet de gjort sig skyldig till.</p>

Syftet med min studie har varit att undersöka hur undervisning organiseras och genomförs i landets fängelser. För att få svar på detta har jag intervjuat två lärare, en verksam i dag och en verksam för fyra år sedan. Frågorna har utformats för att få en förståelse av hur lärarrollen ser ut i de olika organisationerna. Jag har valt att göra både en kvalitativ insamling av data via intervjuer och en kvalitativ analys genom meningskategorisering. Min studie är av jämförelsekaraktär. Det jag har utgått ifrån är en rapport som skrevs 2002 och som jämförs med en omorganisation som träder i kraft årsskiftet 2007/2008. Den tidigare forskningen syftar till att förklara hur undervisningen då gick till i landets fängelser medan omorganisationen, även kallad Lärcentrum-modellen syftar till att göra undervisningen bättre i landets fängelser. I min undersökning har jag kommit fram till att omorganisationen underlättar mycket för läraren. Främst har det betydelse för att man nu mycket tydligare mot frigivningen och sätter stor vikt på vad som händer med klienterna i framtiden. Den största skillnaden jag såg var att utbildningsverksamheten har centraliserats och utbildningen är mer likvärdigt över landet. Förut var det svårt för klienter fortsätta studera om de exempelvis blev förflyttade mellan anstalter. Det främsta kravet på lärare som undervisar i fängelse är att man måste ha tidigare undervisningserfarenhet och för att kunna individanpassa undervisningen bättre till det oerhört breda klientelet. Dessutom måste man kunna sätta klientens framtid i centrum, det är prestationerna som spelar roll, inte brottet de gjort sig skyldig till.

Utbildning på anstalt har de senaste åren fått ett rejält uppsving i och med kriminalvårdens nyetablerade klientutbildning i form av lärcentrum på anstalterna. Denna studie kartlägger hur dessa studier organiseras, och har utförts med hjälp av intervjuer med både lärare och studerande. Studien har utförts ur ett relationellt perspektiv och verksamheten synas via individ- grupp- och organisationsnivå. Det beskrivs hur tiden på anstalt upplevs för klient och hur motivation styr deltagandet i utbildningen, samt hur undervisningsformen ställer krav på lärarrollens olika egenskaper. Avslutningsvis redovisas utvecklingsförslag avseende verksamheten och vägar att nå de intagna som för närvarande inte deltar i studier. / Education within correctional facilities has in recent years seen a huge upsurge through the newly established client education using learning centers in prisons. This study identifies how these studies are organized, and has been performed with the help of interviews with both teachers and former students. The study was conducted from a relational perspective, and the organization has been analyzed at an individual, group and organizational level. It describes how time is experienced in institutions and how motivation affects the participation in education, and how the education requires that the teacher’s role is evaluated through a different perspective. Finally, development proposals concerning the activities and ways to reach the inmates who are not currently participating in studies are presented.

<p>Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en kvalitativ komparativ innehållsanalys nå en djupare förståelse och kunskap kring innehållet och likvärdigheten i samtliga lokala arbetsplanerna inom Kriminalvården, Region Syd. Vi kommer bland annat att belysa likvärdigheten avseende dimensioner såsom kvalitet, studerandeinflytande och utformning. Vid analysen använder vi relevanta teorier och tidigare forskning, som behandlar rehabilitering, organisationsteori och gräsrotsbyråkrati för att förklara vad eventuella skillnader i de lokala arbetsplanerna kan bero på. Resultat av vikt som presenteras är att antagnings- och urvalsprocessen likvärdigt beskrivs i samtliga lokala arbetsplaner. Inom Region Syd ges, enligt de lokala arbetsplanerna, klienterna samma förutsättningar till studiemotiverande samtal som kan intressera klienten till studier. De lokala arbetsplanerna visar på variationer och avsaknad av klarhet om hur verksamheten skall utvärderas, liksom tydliga angivelser av vad studerandeinflytande innebär. Uppfylls en saklig beskrivning av områdena ovan i arbetsplanerna kan en mer likvärdig utbildning för klienten uppnås inom Region Syd. I arbetet diskuteras även fördelarna att tillämpa ett gemensamt språk. Slutligen önskar vi att poängtera Kriminalvårdens vision ”Bättre ut”. Rehabiliteringstanken har präglat svensk kriminalvårdspolitik sedan 1800- talets början och utbildningen har sedan dess fått en allt viktigare roll för att nå detta mål.</p>

Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en kvalitativ komparativ innehållsanalys nå en djupare förståelse och kunskap kring innehållet och likvärdigheten i samtliga lokala arbetsplanerna inom Kriminalvården, Region Syd. Vi kommer bland annat att belysa likvärdigheten avseende dimensioner såsom kvalitet, studerandeinflytande och utformning. Vid analysen använder vi relevanta teorier och tidigare forskning, som behandlar rehabilitering, organisationsteori och gräsrotsbyråkrati för att förklara vad eventuella skillnader i de lokala arbetsplanerna kan bero på. Resultat av vikt som presenteras är att antagnings- och urvalsprocessen likvärdigt beskrivs i samtliga lokala arbetsplaner. Inom Region Syd ges, enligt de lokala arbetsplanerna, klienterna samma förutsättningar till studiemotiverande samtal som kan intressera klienten till studier. De lokala arbetsplanerna visar på variationer och avsaknad av klarhet om hur verksamheten skall utvärderas, liksom tydliga angivelser av vad studerandeinflytande innebär. Uppfylls en saklig beskrivning av områdena ovan i arbetsplanerna kan en mer likvärdig utbildning för klienten uppnås inom Region Syd. I arbetet diskuteras även fördelarna att tillämpa ett gemensamt språk. Slutligen önskar vi att poängtera Kriminalvårdens vision ”Bättre ut”. Rehabiliteringstanken har präglat svensk kriminalvårdspolitik sedan 1800- talets början och utbildningen har sedan dess fått en allt viktigare roll för att nå detta mål.

Hur upplever före detta intagna i kriminalvårdsanstalt vikten av studier i anstalt för deras återanpassning i samhället? För att försöka besvara denna frågeställning har vi i vår studie sammanställt datamaterial ifrån en kvantitativ studie. Syftet med studien är att utifrån ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda nyttan av studier hos före detta intagna i kriminalvårdsanstalt. Underliggande frågeställningar är: Vad är den upplevda betydelsen av studier för återfall i brottslighet?Vad är den upplevda betydelsen av studier för anställning efter frigivning ifrån anstalt?En deskriptiv analys uppvisar att respondenterna i vår studie i hög majoritet upplever att vare sig sysselsättningen i sig i anstalt eller studier i anstalt har betydelse för möjligheten att erhålla anställning eller för att återanpassas efter frigivning ifrån anstalt. Vi kunde i vår studie dock tyda uppmätta mönster som påvisar att studier i anstalt i högre grad leder till att respondenter erhåller arbete efter frigivning ifrån anstalt. Det föreligger således en åtskillnad i upplevd förväntan och uppmätta resultat. Uppmätta mönster kan även påvisa att respondenternas verkställighetstid i anstalt kan förklara höga värden bland respondenter som har återfallit i brott efter sin första frigivning. Respondenterna skattar även relativt höga uppmätta värden i vår studie av upplevt utanförskap ifrån samhället och upplevelsen att de döms av samhället för sin bakgrund som intagna i anstalt. Studien påvisar resultat att endast två av 25 respondenter enligt vår egen första kriteriebedömning har lyckats återanpassas till samhället, enligt vår egen fyr skaliga variabel bedömning. I vår andra kriteriebedömning har sju av 25 respondenter lyckats att återanpassa sig till samhället enligt vår egen tre skaliga variabel bedömning. Vår studie har inte kunnat skatta styrkan i effekten eller ett statistiskt samband, inte heller signifikansen då vi inte har formulerat en nollhypotes. De mätresultat som dataunderlaget har gett är för oprecisa och osäkra med anledning av det låga antalet observationer i vår studie. Studien behandlar den upplevda vikten av utbildning och tar avstamp hos Anthony Giddens och dennes samlade sociologiska verk “sociologi” med sociologiskt perspektiv och teorier om utbildningens inflytande för social mobilitet samt social klasstillhörighet och utanförskap. Flertalet sociologiska tänkare som Bourdieu, Illich, Durkheim och Talcott- Parson redovisas av Giddens, sett från ett sociologiskt perspektiv till vår studies områden som kriminalitet som avvikande beteende, återanpassning i samhället, utestängning, utbildningens ojämlikheter. Vi behandlar teoretiska begrepp som stämpling, stigma och sociologiskt perspektiv.