<p>Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn på den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat få fram vad de intagna själva säger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha påverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts där fyra intagna själva har svarat på frågor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har använts för att jag ska kunna finna gemensamma påverkansfaktorer. Resultatet visar att skolk är en av de faktorer som finns med i många kriminellas bakgrund. Något som de intagna påpekade var vikten av att vi i skolan ser till individen. I diskussionen tar jag upp frågor runt vad vi i skolan kan göra för att förhindra att dagens problembarn blir framtidens fängelsekunder.</p>

<p>Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling – Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling.</p>

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling – Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling.

Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn på den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat få fram vad de intagna själva säger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha påverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts där fyra intagna själva har svarat på frågor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har använts för att jag ska kunna finna gemensamma påverkansfaktorer. Resultatet visar att skolk är en av de faktorer som finns med i många kriminellas bakgrund. Något som de intagna påpekade var vikten av att vi i skolan ser till individen. I diskussionen tar jag upp frågor runt vad vi i skolan kan göra för att förhindra att dagens problembarn blir framtidens fängelsekunder.

Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället. Först ska myndigheterna ge den rätta hjälpen och skapa en bra relation med den före detta kriminella, den före detta kriminella ska bryta med sina gamla kompisar och skapa sig nya sociala relationer, det vill säga umgås med rätt personer. Att skapa en livsstil som inte innehåller någon kriminalitet utan skaffa struktur i form av bostad, jobb, körkort och även respekt genom att göra gott tillbaka till samhället. Då kommer den före detta kriminella få känslan av att räknas igen och bli accepterad. Analysen av materialet gjordes utifrån hinder och möjligheter med hjälp av tankar ifrån teoretikerna Zygmunt Bauman, Norbert Elias samt Ervin Goffman. Bauman talar om de konsumtionskrav som finns i samhället, följs inte dessa krav blir man som Goffman beskriver stigmatiserad till en viss status. Denna status presenteras som Elias talar om Etablerade och Outsiders. Att inte känna en tillhörighet till samhället i helhet, utan vara medlem i en viss grupp. Som före detta kriminell blir då det en svårighet att bryta sig ur och förändra denna stigmatisering.

Polisens arbete mot brottsligheten är alltid aktuellt. Nästan dagligen kan vi läsa om hur rättsväsendet lyckas, eller inte lyckas, i sin kamp. Tyvärr är övervägande delen av medieutrymmet upptaget av det senare av alternativen. Även inom poliskåren ges ibland uttryck för missnöje och det klagas över skillnader i åklagarnas tvångsmedelsanvändning som gör det svårare respektive enklare att nå resultat i arbetet. Särskilt irriterande uppfattar man från polisens sida att det är då åklagarna inte anhåller och begär misstänkta häktade på recidivfara i så stor utsträckning som man inom polisen hade önskat. Recidivfara är den juridiska benämningen på en persons bedömda risk att återfalla i fortsatt brottslighet.Recidivfaran infördes i svensk lag 1948 i och med rättegångsbalkens ikraftträdande. Man grundade utformningen enligt utländskt mönster och syftet med införandet var kriminalpolitiska skäl där skyddsaspekt och process-effektivitet var de centrala delarna. Recidivfaran blev snabbt det mest frekvent använda häktningsskälet och försök gjordes vid två tillfällen, 1977 och 1985, att inskränka i rättsväsendets möjligheter att anhålla och häkta på recidivgrund. Inget av dessa två försök lyckades i sitt syfte och recidivfarans användning och syfte förändrades högst marginellt. I motsats till det föreslagna utfallet kan man säga att det kriminalpolitiska syftet med recidivfaran istället stärktes.Finns det då fog för de tankar som finns hos enskilda inom polisväsendet att recidivfara som anhållningsgrund är underutnyttjad och skiljer sig åt mellan olika delar av landet? I undersökningen har 321 livsstilkriminella från 20 polismyndigheter följts under en tidsperiod av tre år och sammanlagt 1140 gripanden har undersökts. Undersökningen visar att recidivfara var anhållningsskäl i 55 procent av fallen i genomsnitt och att hela 89 procent av de som sedermera häktades, gjordes så med recidivfara angiven som häktningsskäl. Recidivfara som skäl för anhållning och häktning är alltså mycket vanligt förekommande. Räknat i antal personer som anhålls och häktas blir siffrorna något annorlunda. I snitt 24 procent av de gripna blir till sist häktade på recidivfara. Undersökningen visar också att det finns mycket stora skillnader i utfall mellan olika polismyndigheter. Skillnad syns även i statistiken över åklagarnas jourområden men är något jämnare fördelad då jourområdena omfattar ett flertal polismyndigheter och det större urvalet gör resultatet mindre känsligt för extremt höga eller låga värden.

The purpose of this study is to investigate and find an understanding of what has been crucial for my respondents to be able to leave a criminal lifestyle and identify possible turning points. The main issue is to find out what factors have been used to leave a criminal lifestyle. In order to answer the questions and identify possible turning points, the study has been based on a qualitative method. In order to find such information for the study, semistructured interviews were conducted with six former criminal men. To understand and analyze empirically, I have used Hirschi's social control theory and four previous research on factors that are important for breaking crime.   The contributing factors to respondents' cessation of their criminal lifestyle are primarily the family and their own strength. Furthermore, these factors have led to other changes in respondents' lives. In order to continue and maintain a life without crime, environmental change and exchange of social assistance, as well as other bodies' assistance from society, have been contributing. / Syftet med denna studie är att undersöka och hitta förståelse om vad som har varit avgörande för att mina respondenter ska ha kunnat lämna en kriminell livsstil och identifiera möjliga vändpunkter. Huvudfrågeställning är att ta reda på vilkafaktorer som varit verksamma för att kunna lämna en kriminell livsstil. För att kunna besvara frågeställningarna och identifiera möjliga vändpunkter har studien utgått från en kvalitativ metod. För att kunna hitta sådan information för studien genomfördessemistrukturerade intervjuer med sex före detta kriminella män. För att förstå och analysera empirin har jag använd mig av Hirschis sociala kontrollteori och fyra tidigare forskning om faktor som har betydelse för att bryta med kriminalitet.De bidragande faktorerna till respondenternas upphörande av sin kriminella livsstil är främst familjen och den egna styrkan. Vidare har dessa faktorer lett till andra förändringar i respondenternas liv. För att fortsätta och upprätthålla ett liv utan kriminalitet har även miljöombyte och byte av umgänge samt andra instansers hjälp från samhället har varit bidragande.

Kriminalitet som fenomen har länge intresserat människor och mycket forskning har bedrivits i syfte att förstå vilka omständigheter som leder till att människor påbörjar en kriminell livsstil. Mindre fokus har legat på hur ett kriminellt leverne avslutas. Denna uppsats ämnar därför undersöka kriminalitet med fokus på hur och varför kriminella individer avslutar en väl invand livsstil för att övergå till en icke-kriminellt sådan. Med studien hoppas vi kunna utveckla förståelsen för människor med ett kriminellt förflutet. Förhoppningen är också att synliggöra vad samhället kan och bör göra för att fler ska ha möjlighet att välja bort en kriminell livsstil och integreras i samhället. Uppsatsen utgår ifrån nio kvalitativa intervjuer med före detta kriminella som idag lever ett laglydigt liv. Intervjupersonerna berättade hur och varför de valde att avsluta sitt kriminella leverne, samt hur de idag lever för att upprätthålla en icke-kriminell livsstil. Insamlat material har analyserats enligt en narrativ analysmetod, i syfte att skildra intervjupersonernas egna berättelser utifrån deras egna världsbild. Dessa historier resulterade i en samstämmig bild, där avslutet kan förstås som en process. Först uppstår perioder av tvivel och ifrågasättande, följt av sökandet efter ett nytt sätt att leva. Slutligen kom för samtliga en vändpunkt, utlöst av en händelse som möjliggjorde ett avslut från den kriminella, destruktiva livsstilen. Uppsatsen utgår från ett socialpsykologiskt perspektiv genom att analysera och jämföra den tidigare forskningen med det kvalitativt insamlade materialet. Det teoretiska ramverk som kommer att användas vid analysen är Helen Ebaughs teori om exitprocesser, George H. Meads teorier om jaget och roller samt Michel Foucaults fängelseteori.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett urval av svenska kommuner arbetar med avhoppare från kriminella grupperingar, samt huruvida detta arbete är likvärdigt mellan kommunerna. Tidigare forskning som utförts inom detta område är främst internationell vilket tyder på att forskningsfältet är relativt outforskat i Sverige. De studier som gjorts tydliggör dock att avhoppare är en målgrupp i behov av ett omfattande stöd, då individerna går igenom en stor förändring gällande livsstilen under avhopparprocessen. Vidare visar tidigare forskning att avhoppare i stor utsträckning inte upplevt myndigheter som en betydelsefull del i att lämna kriminella grupperingar, samt att tillgången till det stöd som krävs varierar. De teoretiska perspektiv som legat till grund för denna studie är Luhmanns systemteori och Goldbergs förklaringsmodell, där begrepp som funktionell differentiering av samhället, interpenetration, strukturell koppling och självbild varit användbara. Det framgår utifrån resultatet att enbart 14 av de 26 kommuner som ingick i urvalet har ett påvisat arbete med målgruppen avhoppare, och det arbete som utförs inom dessa 14 kommuner varierar gällande typ av verksamhet, insatser och krav. Detta indikerar på att arbetet med avhoppare ännu kan bli mer likvärdigt i svenska kommuner. Resultatet i denna studie kan tillföra betydelsefull kunskap gällande arbetet med avhoppare, vilket således kan bidra till en vidareutveckling av det sociala arbetet med målgruppen.

The purpose of this degree project was to get increased knowledge about thedifficulties youth might face while disengaging from a criminal lifestyle, and thisfrom a professional perspective. To achieve this I interviewed four professionalsworking within the Social service and Prison and probation service. Whenanalysing the material the general theory of the process of “role-exit” (Ebaugh1988) was used, as well as the theory about criminality as lifestyle (Bergström2009) There are a number of both inner and outer factors seeming to createdifficulties to the process of “role-exit”. Insufficient social network and prosocialexperience as well as a number of specific thought patterns are some of those.Youth trying to disengage from a criminal lifestyle seem to go through a similarprocess as the general “role-exit”, the specific difficulties they face has partly todo with having to deal with a negative “Ex-role” while in contact with people andat the same time trying to create a new one.