Området kriminalitet och brott är ett väl diskuterat ämne i dagens samhälle. Då unga begår brott finns idag fler olika insatser inom det sociala arbetet, exempelvis inom öppenvården där unga personer kan få hjälp genom ungdomsbehandling, kontaktperson, familjebehandling, socialsekreterarstöd och Sociala insatsgruppen (SIG). Inom slutenvården kan placeringar på HVB-hem och SIS bli aktuella inom det sociala arbetet. Åström m.fl. (2013) beskriver att det upplevs som svårt för socialsekreterare att hitta rätt och framför allt matchande insatser som står i paritet till ungdomarnas behov. Brottslighet och kriminalitet som socialt problem medför stor orolighet och otrygghet för medborgarna, bidrar till samhällsekonomiska utmaningar och hotar rättssäkerheten i samhället. I den politiska debatten debatteras huruvida exempelvis straffskalorna för kriminella handlingar ska höjas och vilka effekterna det skulle bli av en sådan lagreglering, vilket i sig är en viktig fråga. Dock är detta i ett skede när brottsligheten redan utvecklats hos en individ, en reaktiv handling från samhället, och behandlar inte roten till problemets uppkomst, vilket i stället skulle vara ett proaktivt försök att genom socialt arbete tidigt se och bemöta riskfaktorer för ingången i kriminaliteten. Av dessa anledningar pekar forskningen på ett än större behov kring att de samhälleliga resurserna dels fortsätter utveckla de nuvarande insatserna som finns inom det sociala arbetet, dels att ekonomiska resurser behöver öronmärkas till det förebyggande arbetet i tidigt skede för att samhället inte ska utmanas med att försöka släcka bränder i framtiden. Därav syftar vår studie till att försöka förstå vilka riskfaktorer som är, sett ur tidigare kriminellas egna erfarenheter, bidragande till ingången och engagemanget i en kriminell livsstil. Genom semistrukturerade intervjuer med sex tidigare kriminella har studien kartlagt vilka insatser som intervjupersonerna själva anser behövs, i det förebyggande arbetet med denna problematik. Vårt syfte och våra frågeställningar har besvarats och analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området samt genom vår valda teori, den utvecklingsekologiska teorin. Vårt resultat och vår analys har bland annat uppmärksammat att våra intervjupersoner haft många olika riskfaktorer, gällande sig själva och sin närmiljö, för tidig ingång i kriminalitet som tillsammans skapat en kumulativ effekt och påverkat deras utveckling negativt. Vi har även upptäckt att avvikande beteenden hos barn och ungdomar kan innebära en risk för ingång i kriminalitet vilket bör förebyggas genom att bemöta individens behov. Även skolan och föräldrarnas samspel är viktig och de behöver inkludera, se och höra elevernas/ barnens behov för att bidra med trygghet, kärlek och en känsla av samhörighet.

Syftet med studien är att belysa hur tidigare kriminella har gått tillväga för att ta sig vidare från kriminalitet. En kvalitativ metod har tillämpats för att studera detta och sex före detta kriminella har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Stämplingsteorin och sociala kontrollteori är teorierna som använts för att analysera och förstå empirin. Tidigare forskning avsnittet är indelat i tre delar och avhandlar riskfaktorer, processen ut ur kriminalitet samt konsekvenserna som medföljer vid avhopp. Det som konstaterats efter intervjuerna är att den vanligaste anledningen till avhopp är föräldraskap och mognad. Resultatet visar även på att ekonomi var ett hinder i processen ut ur kriminalitet. Pengar var en central prioritet i intervjupersonernas tidigare kriminella livsstil och att överge den snabba inkomsten för att anpassa sig till ett konventionellt ekonomiskt system uppgavs vara en utmaning. / The purpose of the study is to shed light on how former criminals have gone about moving on from crime. To study this a qualitative method has been applied, six ex-criminals have been interviewed through semi-structured interviews. The labeling and social control theory are theories that have been used to analyze and understand empirical data. The Previous research section is divided into three parts and discusses risk factors, the process of transitioning out of crime, and the consequences that come with leaving criminal activity. The result shows that the most common reason for leaving criminal activities is due to parenthood and maturity. Respondents also stated that finance was an obstacle in the process our of criminality. Money was a central priority in the respondents' previous criminal lifestyle, and abandoning the fast income to adapt to a conventional economic system was reported as a challenge.

Syftet med studien är att belysa hur tidigare kriminella har gått tillväga för att ta sig vidare från kriminalitet. En kvalitativ metod har tillämpats för att studera detta och sex före detta kriminella har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Stämplingsteorin och sociala kontrollteori är teorierna som använts för att analysera och förstå empirin. Tidigare forskning avsnittet är indelat i tre delar och avhandlar riskfaktorer, processen ut ur kriminalitet samt konsekvenserna som medföljer vid avhopp. Det som konstaterats efter intervjuerna är att den vanligaste anledningen till avhopp är föräldraskap och mognad. Resultatet visar även på att ekonomi var ett hinder i processen ut ur kriminalitet. Pengar var en central prioritet i intervjupersonernas tidigare kriminella livsstil och att överge den snabba inkomsten för att anpassa sig till ett konventionellt ekonomiskt system uppgavs vara en utmaning. / The purpose of the study is to shed light on how former criminals have gone about moving on from crime. To study this a qualitative method has been applied, six ex-criminals have been interviewed through semi-structured interviews. The labeling and social control theory are theories that have been used to analyze and understand empirical data. The Previous research section is divided into three parts and discusses risk factors, the process of transitioning out of crime, and the consequences that come with leaving criminal activity. The result shows that the most common reason for leaving criminal activities is due to parenthood and maturity. Respondents also stated that finance was an obstacle in the process our of criminality. Money was a central priority in the respondents' previous criminal lifestyle, and abandoning the fast income to adapt to a conventional economic system was reported as a challenge.

I detta kvalitativa arbete undersöktes om och, i sådana fall, på vilket sätt maskulinitetsgörande kunde påverka processen att lämna en kriminell gruppering och den kriminella livsstilen, samt hur arbetet i stödverksamheter förhöll sig till maskulinitetsgörande. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med sju individer från stödverksamheter som hade insyn i arbetet att hjälpa individer att lämna kriminella grupperingar samt insyn i processen att lämna kriminella grupperingar. Arbetet tog utgångspunkt i två maskulinitetsteorier. Den tematiska analysen resulterade i fyra centrala teman, som belyste maskulinitetsgörande i processen att lämna en kriminell gruppering och stödverksamheternas arbete med detta. Dessa var: upprätthålla status, strävan efter att bli en deltagande medborgare med kapital, känslomässig process och en kvinnlig partners roll i processen. Delar av resultatet kunde anses överensstämma med tidigare forskning och resterande resultat berörde viktiga aspekter vilka kan vara av värde att undersöka i framtiden. / This qualitative paper examined whether and, in such cases, in what way masculinity influenced processes of leaving criminal groups and the criminal lifestyle and how the work in the support organizations related to masculinity. This was investigated through semi-structured interviews with seven individuals from support organizations who had insight into the work of helping individuals to leave criminal groups, and insight into the process of leaving criminal groups. The paper was based on two theories about masculinity. The thematic analysis resulted in four central themes, which highlighted masculinity in the process of leaving criminal groups and the supporting work regarding masculinity. These were: maintaining status, striving to become a participating citizen with capital, emotional process and a female partner's role in the process. Parts of the results corresponded with previous research and the remaining results referred to important aspects which may be of value to investigate in the future.

<p>This essay is called ”<em>The hunt for anarchists- a study</em> <em>about the police in Stockholm's collection of bandit portrait during the turn of the century 1900</em>”<em> </em>and it is about the criminal category ”Anarchists” who the police in Stockholm used at the turn of the century 1900.  In the archive from the police in Stockholm during the essays time perspective, 1899-1909,  there are about one hundred photographs in the category ”Anarchists”, about half of these pictures have no information besides the names of the people, but the other half, 48 persons, have some information about age, work title and where the person come from. The information showed that the people in the pictures where not from Sweden, and after controlling them in all different kinds of archives I found only ten of them have left any traces in Stockholm. What I realized then was that the people on the pictures are anarchists from different countries in Europe, mostly from Italy, and that the police in Stockholm had these pictures because different police stations around Europe had sent them to the police in Stockholm. The police in Stockholm where on the lookout for fugitive anarchists.</p><p>The literature about the anarchist movement in Italy during this time describe the hard situation for Italian anarchists. The police had persecuted, arrested and executed manyof them so many anarchists had fled abroad. The same was for Russian anarchists after the unsuccessful revolution in 1905. Eight of the ten anarchists of the police photographs who had been in Stockholm where Russians. They were a group who was accused of trying to kill the Russian czar visiting Stockholm in 1909.</p><p>None of the anarchists on the pictures have ever in Stockholm committed a political crime so to find out what a anarchist crime is have not been possible. But the general picture of the anarchists in the photographs is of a man in his 30’s with a working class job, in short: an everyday man.</p>

This essay is called ”The hunt for anarchists- a study about the police in Stockholm's collection of bandit portrait during the turn of the century 1900” and it is about the criminal category ”Anarchists” who the police in Stockholm used at the turn of the century 1900.  In the archive from the police in Stockholm during the essays time perspective, 1899-1909,  there are about one hundred photographs in the category ”Anarchists”, about half of these pictures have no information besides the names of the people, but the other half, 48 persons, have some information about age, work title and where the person come from. The information showed that the people in the pictures where not from Sweden, and after controlling them in all different kinds of archives I found only ten of them have left any traces in Stockholm. What I realized then was that the people on the pictures are anarchists from different countries in Europe, mostly from Italy, and that the police in Stockholm had these pictures because different police stations around Europe had sent them to the police in Stockholm. The police in Stockholm where on the lookout for fugitive anarchists. The literature about the anarchist movement in Italy during this time describe the hard situation for Italian anarchists. The police had persecuted, arrested and executed manyof them so many anarchists had fled abroad. The same was for Russian anarchists after the unsuccessful revolution in 1905. Eight of the ten anarchists of the police photographs who had been in Stockholm where Russians. They were a group who was accused of trying to kill the Russian czar visiting Stockholm in 1909. None of the anarchists on the pictures have ever in Stockholm committed a political crime so to find out what a anarchist crime is have not been possible. But the general picture of the anarchists in the photographs is of a man in his 30’s with a working class job, in short: an everyday man.

Information about what it is that prevents young men from vulnerable areas from getting into a criminal way of life shines with their absence. This becomes a problem as these individuals’ risk being stigmatized and stamped. The main purpose of this essay is to find out why young adult men from the Järva area do not end up in a criminal way of life. By highlighting causes that exist, we have also chosen a sub-purpose, as we want to find out what the place Järva has meant to the young and adult men's lifes and upbringing. To achieve the study's purpose and answer to the questions, we have used a qualitative study where we interviewed five young adult men aged 22-26 and a youth leader with 10 years of experience working with youth in Järva. In the result, the young-adult men highlight how factors such as family, area, friends and long-term sustainability have had an impact on not committing criminal acts. This study aims to prove the opposite, when it comes to the negative stigma that occurs with coming from Järva. The study reveals a clear answer as to why young adults from Järva were prevented from getting into a criminal lifestyle and how the place Järva influenced their choices in life. / Information kring vad det är som gör att unga män från utsatta områden inte hamnar in i en kriminell livsstil lyser med sin frånvaro. Detta blir ett problem då dessa individer riskerar att stigmatiseras och stämplas. Huvudsyftet med denna uppsats är ta reda på vad som gör att ungavuxna män från Järvaområdet inte hamnar i en kriminell livsstil. Genom att lyfta fram orsaker som existerar har vi även valt ett delsyfte, då vi vill ta reda på vad platsen Järva har haft för betydelse för de unga-vuxna männens liv och uppväxt. För att uppnå studiens syfte och svar på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ studie där vi intervjuade fem unga-vuxna män i åldrarna mellan 22–26 år och en ungdomsledare med 10 års erfarenhet av arbete med ungdomar i Järva. I resultatet belyser de unga-vuxna männen hur faktorer som familj, område, vänner och långsiktig hållbarhet har haft en påverkan till att inte utföra kriminella handlingar. Den negativa stigmatiseringen som uppstår med att komma från Järva, hoppas vi med denna studie bevisa motsatsen. I studien framkommer det tydliga svar om vad som gör att unga-vuxna män från Järva hindrats hamna i en kriminell livsstil samt hur platsen Järva påverkat deras val i livet.

The purpose of this study is to investigate how five individuals ended up in a criminal lifestyle and what other factors may have had an impact on the path to a criminal lifestyle. The study is based on qualitative interviews in combination with a thematic analysis method, to find patterns around the respondents statements. As men are generally overrepresented in terms of criminal groups in crime statistics, we have chosen to limit the study to only examining men who have had a previous criminal lifestyle. The study’s theoretical framework and earlier research show that the environment and social interactions have an effect on however a person develops a criminal lifestyle. Earlier research opined that social ties to society, family, friends and school have a major impact on whether a human becomes a criminal or not. The study’s results show four prominent themes that the respondents have described in their life stories; identity, relationships, sense of community and living environment and financial vulnerability. The study concludes that all themes affect and interact with each other, which affects whether an individual develops a criminal lifestyle. The study shows that an individual ends up in a criminal lifestyle due to external factors and thus does not make an active choice to become a criminal. As this study is based on a very small sample group, further research with a larger sample group is relevant in order to better understand the reasons why an individual ends up in a criminal lifestyle.

Sverige är ett av de länder i världen som erbjuder störst skydd av HBTQI+-personers rättigheter. Detta skydd utgår bland annat från de mänskliga rättigheterna och den svenska diskrimineringslagstiftningen. Det är förvaltningens uppgift att se till att diskrimineringslagstiftningen upprätthålls i det svenska samhället. Utifall att själva förvaltningen skulle frångå en lag skulle dess verkan i samhället undermineras, både genom att förvaltningen inte utför sin uppgift och eftersom den fungerar som ett exempel på hur svensk lag bör implementeras. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka huruvida indikationer finns på att det i den svenska förvaltningen förekommer diskriminering av HBTQI+-personer. Vidare vill uppsatsen även finna indikationer på hur denna eventuella diskriminering i så fall ser ut, då HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter tas i beaktande. Dessa syften ämnas uppfyllas genom en fallstudie av den svenska Kriminalvården utifrån principen mest trolig att finna diskriminering av HBTQI+-personer. För att besvara frågeställningarna genomförs en intervjustudie. Materialet från denna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och en analysram byggd utifrån begreppet diskriminering, såsom det beskrivs i svensk lag. En av de tydligaste slutsatserna som kommit av analysen är att indikationer finns på att diskriminering av HBTQI+-personer existerar inom Kriminalvården, och därmed i den svenska förvaltningen. I slutsatserna beskrivs även indikationer på hur denna diskriminering ser ut i relation till HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter.

Brottsligheten i Sverige har ökat. Två av fem individer återfaller i brott efter frigivning. De individer som lever i utanförskap och kriminalitet är i en utsatt position. Flertalet av kriminalvårdens klienter har behov av insatser från olika verksamheter för att klara sig från återfall i kriminalitet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse om vad före detta kriminella anser har varit betydelsefullt i deras process att lämna sin kriminella livsstil. Syftet är även att belysa vilken inverkan kriminalvården och socialtjänstens insatser har utgjort i denna process. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Vad har varit betydelsefullt för att kunna lämna den kriminella livsstilen? Vilken betydelse har insatser från kriminalvården utgjort i processen att lämna den kriminella livsstilen? Vilken betydelse har insatser från socialtjänsten utgjort i processen att lämna den kriminella livsstilen? För att besvara dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med medlemmar från KRIS och X-cons. Resultatet har analyserats utifrån teorin om sociala band samt tidigare forskning inom den valda studiens område. Det informanterna har uppgett som mest betydelsefullt är att känna ett sammanhang och meningsfullhet till sådant som sysselsättning, fritid och sociala relationer. Det som också har haft betydelse är de vändpunkter som informanterna har kommit i kontakt med. Dessa har varit sådant som fängelsestraff, försämrad hälsa, kontakt med föreningar och insatser från kriminalvården och socialtjänsten som sedan lett dem till insikt och möjlighet till förändring av deras livssituation. / Crime in Sweden has increased. Two out of five individuals reoffend after release from prison. Those individuals who are living in alienation and crime are in a vulnerable position. Most of the prison service and probation clients are in need of support from various authorities in order to desist from crime. The aim of this study is to gain a deeper understanding of what ex-criminals think has been important in their process to leave their criminal lifestyle. It also aims to view the impact of prison service and probation and social services support in this process. The questions which the study intends to answer are: What has been important to be able to leave the criminal lifestyle? How important has the efforts of the prison and probation service been in the process of leaving the criminal lifestyle? How important has the efforts of social services been in the process of leaving the criminal lifestyle? To answer these questions, we used a qualitative approach. Eight semi-structurerd interviews were conducted with members of KRIS and X-cons. The results have been analyzed according to the theory of social bonds and previous research of the selected study field. The informants have indicated that the most important factor is to feel a connection and meaningfulness such as employment, leisure and social relationships. What also played an important role were the turning points that the informants have come in contact with. These have been such as a prison sentance, impaired health, contact with organizations and efforts of prison and probation service and social services which then led them to the knowledge and ability to change their lives.