Sammanfattningsvis kan man säga att vi har kommit fram till att socialarbetarna inte ser flickor som kriminella utan de ser annan problematik istället. I socialarbetarnas arbete med kriminella flickor utgör pojkar normen. Utöver det menar de att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. De anser att flickor och pojkar begår brott av olika orsaker samt att de ägnar sig åt olika typer av brott. Den sociala faktor som socialarbetarna menar spelar störst roll är utanförskap, att man inte känner sig delaktig i samhället. Andra faktorer av betydelse är skola och kamrater. När det gäller hur flickors kriminalitet har förändrats menar de att det är först under senare år som de har kommit i kontakt med problematiken. En viktig förändring enligt socialarbetarna är att flickor tar efter pojkars kriminella beteende.Vi anser att det är viktigt att belysa fenomenet tonårsflickors kriminalitet eftersom dessa flickor är en bortglömd grupp som är i behov av hjälp. Vi kan konstatera att socialarbetare över lag har en mycket begränsad kunskap om kriminella flickor, vilket kan vara orsaken till att kriminella flickor uppfattas som osynliga. Genom teorierna har vi fått en ökad förståelse på vilket sätt socialarbetarna ser kriminella flickor. Socialarbetarnas syn kommer inte att förändras över en natt. Vi menar att det handlar om de måste bli medvetna om sina egna grundvärderingar för att kunna förändra sitt bemötande mot kriminella flickor. Om det vore möjligt skulle vi gärna vilja se en förändring gällande majoritetssamhällets sociala normer, då vi tycker att de är föråldrade. Vi ställer oss mycket positiva till att man inom Malmö stad har den medvetenheten om att det förebyggande arbetet ska bedrivas på flera olika nivåer. Vi anser själva att mycket handlar om att förbättra integrationsarbetet i samhället samt att alla myndigheter ska ta sitt ansvar.I vår studie har det varit svårt att få en helhetsbild om vilken uppfattning som råder bland socialarbetarna eftersom vi upplever att de genomgående motsäger sig själva. Vi antar att det beror på att de har en begränsad kunskap när det gäller kriminella tonårsflickor. Därav anser vi att det är av ännu mera vikt att få fram mer forskning om kriminella flickor. I dagens läge kan vi därför inte påstå att det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller deras utveckling av kriminalitet. / Undersökningens syfte var att ta reda på vilka uppfattningar som råder bland socialarbetare i Malmö stad, gällande utvecklingen av en kriminalitet hos tonårsflickor i åldrarna 15-18 år. Uppsatsen grundar sig i att öka kunskap och förståelse i ämnet. Vi vill bidra med kunskap som kan hjälpa till att förebygga kriminalitet bland tonårsflickor samt hitta ett nytt förehållningssätt gentemot flickor då normen utgår från pojkar. För att nå vårt syfte har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och intervjuat socialarbetare med olika positioner inom Malmö stad. Resultatet vi har kommit fram till är att socialarbetarna anser att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. För att en flicka skall bli kriminell menar socialarbetarna att utanförskapet spelar störst roll men även kamrater och skola har stor betydelse. Viktiga förändringar enligt socialarbetarna är att flickor tar efter pojkars kriminella beteende samt att flickors kriminalitet ses som en ny problematik.

<p>The aim of this study was to examine how individuals who have left a criminal lifestyle may experience their present life. A symbolic interaction approach was the theoretical framework for this research. Qualitative interviews were conducted with seven individuals who have stated having had and left a criminal lifestyle. The results showed that how individuals experience their present life is highly dependent on individuals’ own view of themselves as well as on how others view them. A sense of being judged on the basis of previous lifestyle and a strive to leave the criminal identity could be discerned. There seems to be of importance for individuals to separate themselves from their prior lifestyle, both in thought and action. By doing this, they demonstrate their change both to themselves and their surroundings. By con-demning their previous destructive actions but not themselves as persons, they can maintain a positive self-image. Making good and giving back to society also tends to be of importance. Furthermore the study indicates that individuals, in addition to a sense of belonging, need to experience both resemblance and contrast in interaction in order to fully be able to leave the criminal identity. Some implications for social work practise were discussed.</p>

<p>ÖREBRO UNIVERSITY</p><p>Department of Behavioural, Social and Legal Sciences</p><p>C-essay in Social work, Advanced course</p><p>2006</p><p>To give up a criminal life style</p><p>A study of motivation and protectional factors of juveniles after a sentence of institutional care or community work</p><p>Emma Henriksson & Karin Tengnäs</p><p>ABSTRACT</p><p>The purpose of the study was to investigate the factors that juveniles sentenced to institutional care or community work perceive as important for their decision to give up a criminal life style. The study approach was based on a few specific questions: (1) What aspects of the treatment have contributed to a motivation to abandon the criminal life style? (2) What have motivated the juveniles to make a decision to leave the criminal life style? (3) Are there any specific internal or external protectional factors that have been decisive for the rehabilitation process and, if so, are they linked to intrinsic or extrinsic motivation? The study rests on the theoretical foundation created by earlier research on institutional care, motivation and protectional factors. Interviews were chosen as a method to secure qualitative data and the interview manual was designed on the basis of themes that reflect the questions of the study. Six young people’s perception of their treatment is documented in the study, as well as their opinion on the effectiveness of the treatment. The report also sheds light on the factors that have generated their motivation for change and on the protectional factors that were important, and on how these factors were linked to intrinsic and extrinsic motivation.</p><p>The result indicates that in general the juveniles were unsatisfied with the treatment they had received at the institution. The supervisors at the organisation K.A.M.P., which they had all been in touch with, was perceived as being more important. All the six youth reported that they feel that they have changed and that their way of thinking is different. An important component in their process of change is the assessment they have made of the pros and cons of either continuing with the same behaviour or, alternatively, embark on another path. For several of the respondents the most important positive aspect attributed to a change was the expectation of freedom. The risk for further punishment was reported as the main negative consequence of continuing as in the past. In their final analysis the advantages with giving up the criminal life style outweighs the disadvantages, and so, they arrived at the conclusion that the criminal life style is not worthwhile. Their families and the supervisors at K.A.M.P have served as external protectional factors and extrinsic motivation. These factors have been synergetic with internal protectional factors such as reliance on their own general ability and on their ability to say no. A combination of all these factors has contributed to a process of developing intrinsic motivation. The respondents all describe a specific event, a turning point, as the starting point of this process. The result of the study and the theoretical analysis made indicate that there is a certain thematic pattern which is critical for a positive shift of behaviour. Support, trust, participation, reflection, attitudinal change and motivation are the positive themes that feature. Giving up a criminal life style is a process that is positively influenced by these themes and the outcome does in fact depend on all these parameters, which do also interact with each other. A conclusion is that, for an institution, it is important to create conducive conditions for the juveniles to generate intrinsic motivation. For such conditions to exist, individual approaches, emphasis on a family approach and a good relation between the youth and the care holder, are emphasized.</p> / <p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>C-uppsats i Socialt arbete C, 20 poäng</p><p>2006</p><p>Att lämna en kriminell livsstil</p><p>En studie av ungdomars motivation och friskfaktorer efter en dom om institutionsplacering eller samhällstjänst</p><p>Emma Henriksson & Karin Tengnäs</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Studiens syfte var att undersöka ungdomars uppfattning om vilka faktorer som bidragit till att de, efter en dom om institutionsplacering eller samhällstjänst, beslutat sig för att lämna sin kriminella livsstil. Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats: (1) vilka aspekter i anslutning till behandlingsinsatsen har bidragit till ungdomens motivation till att lämna sin kriminella livsstil? (2) Vad har motiverat ungdomen till att bestämma sig för att lämna den kriminella livsstilen? (3) Finns det specifika interna eller externa friskfaktorer som varit avgörande för återhämtningsprocessen och är de i så fall länkade till intern eller extern motivation? Studiens teoretiska grund bygger på tidigare forskning om institutionsvård, motivation och friskfaktorer. Kvalitativa intervjuer har valts som metod och intervjumanualen är utformad efter teman som följer studiens frågeställningar. I studien redogörs för sex ungdomars upplevelse av behandlingsinsatsen och vad denna har bidragit till. Vidare belyses var ungdomarna har funnit sin motivation till förändring samt vilka friskfaktorer som varit av betydelse och hur dessa är kopplade till intern och extern motivation.</p><p>Resultatet visar att ungdomarna överlag är kritiska till behandlingsinnehållet på institutionen. Kontaktpersonerna på organisationen K.A.M.P, som de alla varit i kontakt med, anses ha varit mer betydelsefulla. Alla ungdomar uppger att de har förändrats som person och nu tänker på ett nytt sätt. Vad som varit en viktig del i ungdomarnas förändringsprocess är den avvägning de gjort mellan för- och nackdelar med att fortsätta sitt beteende och med att genomföra förändringar. Den viktigaste positiva konsekvensen med en förändring uppger många vara friheten. Risken för påföljder anges vara den viktigaste negativa konsekvensen med att fortsätta som tidigare. Fördelarna med att lämna en kriminell livsstil har slutligen ansetts överväga nackdelarna, varför ungdomarna har kommit fram till slutsatsen att det kriminella livet inte är värt det. Familjen och kontaktpersonerna på K.A.M.P har fungerat som externa friskfaktorer och som extern motivation. Dessa har samverkat med interna friskfaktorer, såsom en tilltro till sin egen förmåga och en förmåga att kunna säga nej. En kombination av alla dessa faktorer har tillsammans bidragit till en process mot utvecklande av intern motivation. Ungdomarna beskriver alla en specifik situation, en vändpunkt, som varit början på denna process. I resultatredovisningen och analysen kan slutligen ett mönster urskiljas, där temana stöd, tillit, delaktighet, reflektion, attitydförändring samt motivation genomgående framträder. Processen att lämna en kriminell livsstil påverkas av och är beroende av alla dessa teman, vilka även i sin tur påverkar varandra. En av studiens slutsatser är att det är viktigt att på institutionen skapa förutsättningar för att ungdomarna ska kunna utveckla en intern motivation. För att en sådan ska kunna komma till stånd betonas vikten av individanpassning, inriktning på familjen och goda relationer mellan ungdom och behandlare.</p>

ÖREBRO UNIVERSITY Department of Behavioural, Social and Legal Sciences C-essay in Social work, Advanced course 2006 To give up a criminal life style A study of motivation and protectional factors of juveniles after a sentence of institutional care or community work Emma Henriksson &amp; Karin Tengnäs ABSTRACT The purpose of the study was to investigate the factors that juveniles sentenced to institutional care or community work perceive as important for their decision to give up a criminal life style. The study approach was based on a few specific questions: (1) What aspects of the treatment have contributed to a motivation to abandon the criminal life style? (2) What have motivated the juveniles to make a decision to leave the criminal life style? (3) Are there any specific internal or external protectional factors that have been decisive for the rehabilitation process and, if so, are they linked to intrinsic or extrinsic motivation? The study rests on the theoretical foundation created by earlier research on institutional care, motivation and protectional factors. Interviews were chosen as a method to secure qualitative data and the interview manual was designed on the basis of themes that reflect the questions of the study. Six young people’s perception of their treatment is documented in the study, as well as their opinion on the effectiveness of the treatment. The report also sheds light on the factors that have generated their motivation for change and on the protectional factors that were important, and on how these factors were linked to intrinsic and extrinsic motivation. The result indicates that in general the juveniles were unsatisfied with the treatment they had received at the institution. The supervisors at the organisation K.A.M.P., which they had all been in touch with, was perceived as being more important. All the six youth reported that they feel that they have changed and that their way of thinking is different. An important component in their process of change is the assessment they have made of the pros and cons of either continuing with the same behaviour or, alternatively, embark on another path. For several of the respondents the most important positive aspect attributed to a change was the expectation of freedom. The risk for further punishment was reported as the main negative consequence of continuing as in the past. In their final analysis the advantages with giving up the criminal life style outweighs the disadvantages, and so, they arrived at the conclusion that the criminal life style is not worthwhile. Their families and the supervisors at K.A.M.P have served as external protectional factors and extrinsic motivation. These factors have been synergetic with internal protectional factors such as reliance on their own general ability and on their ability to say no. A combination of all these factors has contributed to a process of developing intrinsic motivation. The respondents all describe a specific event, a turning point, as the starting point of this process. The result of the study and the theoretical analysis made indicate that there is a certain thematic pattern which is critical for a positive shift of behaviour. Support, trust, participation, reflection, attitudinal change and motivation are the positive themes that feature. Giving up a criminal life style is a process that is positively influenced by these themes and the outcome does in fact depend on all these parameters, which do also interact with each other. A conclusion is that, for an institution, it is important to create conducive conditions for the juveniles to generate intrinsic motivation. For such conditions to exist, individual approaches, emphasis on a family approach and a good relation between the youth and the care holder, are emphasized. / ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap C-uppsats i Socialt arbete C, 20 poäng 2006 Att lämna en kriminell livsstil En studie av ungdomars motivation och friskfaktorer efter en dom om institutionsplacering eller samhällstjänst Emma Henriksson &amp; Karin Tengnäs SAMMANFATTNING Studiens syfte var att undersöka ungdomars uppfattning om vilka faktorer som bidragit till att de, efter en dom om institutionsplacering eller samhällstjänst, beslutat sig för att lämna sin kriminella livsstil. Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats: (1) vilka aspekter i anslutning till behandlingsinsatsen har bidragit till ungdomens motivation till att lämna sin kriminella livsstil? (2) Vad har motiverat ungdomen till att bestämma sig för att lämna den kriminella livsstilen? (3) Finns det specifika interna eller externa friskfaktorer som varit avgörande för återhämtningsprocessen och är de i så fall länkade till intern eller extern motivation? Studiens teoretiska grund bygger på tidigare forskning om institutionsvård, motivation och friskfaktorer. Kvalitativa intervjuer har valts som metod och intervjumanualen är utformad efter teman som följer studiens frågeställningar. I studien redogörs för sex ungdomars upplevelse av behandlingsinsatsen och vad denna har bidragit till. Vidare belyses var ungdomarna har funnit sin motivation till förändring samt vilka friskfaktorer som varit av betydelse och hur dessa är kopplade till intern och extern motivation. Resultatet visar att ungdomarna överlag är kritiska till behandlingsinnehållet på institutionen. Kontaktpersonerna på organisationen K.A.M.P, som de alla varit i kontakt med, anses ha varit mer betydelsefulla. Alla ungdomar uppger att de har förändrats som person och nu tänker på ett nytt sätt. Vad som varit en viktig del i ungdomarnas förändringsprocess är den avvägning de gjort mellan för- och nackdelar med att fortsätta sitt beteende och med att genomföra förändringar. Den viktigaste positiva konsekvensen med en förändring uppger många vara friheten. Risken för påföljder anges vara den viktigaste negativa konsekvensen med att fortsätta som tidigare. Fördelarna med att lämna en kriminell livsstil har slutligen ansetts överväga nackdelarna, varför ungdomarna har kommit fram till slutsatsen att det kriminella livet inte är värt det. Familjen och kontaktpersonerna på K.A.M.P har fungerat som externa friskfaktorer och som extern motivation. Dessa har samverkat med interna friskfaktorer, såsom en tilltro till sin egen förmåga och en förmåga att kunna säga nej. En kombination av alla dessa faktorer har tillsammans bidragit till en process mot utvecklande av intern motivation. Ungdomarna beskriver alla en specifik situation, en vändpunkt, som varit början på denna process. I resultatredovisningen och analysen kan slutligen ett mönster urskiljas, där temana stöd, tillit, delaktighet, reflektion, attitydförändring samt motivation genomgående framträder. Processen att lämna en kriminell livsstil påverkas av och är beroende av alla dessa teman, vilka även i sin tur påverkar varandra. En av studiens slutsatser är att det är viktigt att på institutionen skapa förutsättningar för att ungdomarna ska kunna utveckla en intern motivation. För att en sådan ska kunna komma till stånd betonas vikten av individanpassning, inriktning på familjen och goda relationer mellan ungdom och behandlare.

The aim of this study was to examine how individuals who have left a criminal lifestyle may experience their present life. A symbolic interaction approach was the theoretical framework for this research. Qualitative interviews were conducted with seven individuals who have stated having had and left a criminal lifestyle. The results showed that how individuals experience their present life is highly dependent on individuals’ own view of themselves as well as on how others view them. A sense of being judged on the basis of previous lifestyle and a strive to leave the criminal identity could be discerned. There seems to be of importance for individuals to separate themselves from their prior lifestyle, both in thought and action. By doing this, they demonstrate their change both to themselves and their surroundings. By con-demning their previous destructive actions but not themselves as persons, they can maintain a positive self-image. Making good and giving back to society also tends to be of importance. Furthermore the study indicates that individuals, in addition to a sense of belonging, need to experience both resemblance and contrast in interaction in order to fully be able to leave the criminal identity. Some implications for social work practise were discussed.

Syftet med studien är att undersöka vilka som är de avgörande faktorerna till att individen lämnar den kriminella livsstilen samt upprätthåller den prosociala livsstilen. Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För att besvara studiens syfte har fem respondenter inkluderats från föreningen KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället i Malmö. Alla fem respondenter har suttit i fängelset och haft en tidigare kriminell livsstil. Resultatet påvisade att fyra faktorer var avgörande för att lämna den kriminella livsstilen: avslutande av missbruk, familj, påföljd och hälsa. Där missbruksproblematiken hade en stark koppling till deras kriminalitet. Gällande den prosociala livsstilen menade respondenterna att relationer, förändrat konsekvenstänk, sysselsättning och avslutande av missbruk var drivkraften till upprätthållandet. Avslutningsvis menade respondenterna att det oftast inte finns endast en specifik faktor till avslutandet eller upprätthållandet, utan viljan att förändra sin livsstil måste finnas där. / This study aims to investigate what the crucial factors for an individual leaving the criminal lifestyle and maintaining the prosocial lifestyle are. The study has used a qualitative method in the form of semi-structured interviews. To respond to the purpose of the study, five respondents have been included from the association KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället in Malmö. All five respondents have been in prison and had a previous criminal lifestyle. The results showed that there were four crucial factors to leaving the criminal lifestyle: the termination of addiction, family, penalty and health. Where the problem of abuse had a strong connection to their crime. Regarding the prosocial lifestyle respondents argued that relationships, mindfulness of consequences, employment and termination of addiction were the driving force for maintaining a prosocial lifestyle. In conclusion the respondents expressed that there is often not only a specific factor that dictates if one is able to maintain nor end criminal behavior, but instead the will to change lifestyle is what must be prominent.

The purpose of this study is to investigate which factors have been important for young men from the Järva-area to not develop a criminal lifestyle. The study also examines what it means for the interviewees to live in the Järva-area. This is to find out if the Järva-area has limited the interviewees or given them skills. This is because the Järva-area has been classified in media as a problem area. Which means that the people of Järva are stigmatized and stamped. The study is qualitatively designed, and the empirical material is collected from six interviews. All participants are young men aged 20–35 who grew up in different areas around the Järva field. The results of the collected empirical evidence suggest that family and friendships are the most important factors for the young men to not end up choosing a criminal lifestyle. The place Järva has meant an incredible sense of community for all participants in the explicit exclusion of society. The participants experience the most stigmatization and stamping when they are in surroundings outside of the Järva community. Growing up in Järva does not mean that all young men become criminals. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som varit av betydelse för att unga vuxna män från Järvaområdet inte ska utveckla en kriminell livsstil. Studien undersöker även vad det innebär för intervjupersonerna att bo i Järvafältet och hur bostadsområdet begränsar och möjliggör olika förutsättningar. Eftersom Järvaområdet inom den mediala sfären klassats som ett problemområde, har detta lett till att Järvaborna stämplats och stigmatiserats av. Studien är kvalitativt utformad och det empiriska materialet är insamlad med hjälp av fem intervjuer. Samtliga intervjupersoner är unga vuxna män i åldrarna 20–35 som växt upp i olika områden i Järvafältet. Resultatet av den insamlade empirin tyder på att familj och vänskapsrelationer är de mest betydelsefulla faktorerna för att de unga vuxna männen inte hamnat i kriminella livsbanor. Platsen Järva har för intervjupersonerna inneburit en gemenskap i det upplevda utanförskapet. Stigmatisering och stämplingen har upplevts som starkast när intervjupersonerna befunnit sig utanför Järvaområdet. Att växa upp i Järvafältet innebär inte att alla unga vuxna män blir kriminella.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som bidragit till att kvinnor avslutat den kriminella livsstilen samt hur kvinnor beskriver sin identitet efter att de tagit sig ur den kriminella livsstilen. Studien har använt ett kvalitativt förhållningssätt med semi-strukturerade intervjuer. Studien bestod av sex kvinnliga informanter från KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället, för att besvara studiens syfte. Alla informanter har haft en kriminell livsstil men nu avslutat denna. Till denna studie har en tematisk analysmetod tillämpats, där bearbetning av materialet gjordes utifrån sex olika steg.  Resultatet visade sex olika faktorer som var avgörande för att kvinnorna i studien valde att avsluta den kriminella livsstilen: Ingen gråzon, Insikt i den kriminella livsstilen, Att vara förälder, Kopplingar till samhället och andra, Partnerrelationer och Påföljder.  Studien visade att det var en process för informanterna att avsluta den kriminella livsstilen, processen började med att informanterna själva tog ett beslut om att sluta begå brott och missbruka. De flesta kvinnorna kunde exempelvis känna att fängelsestraff var en bidragande faktor för processen till en avslutad kriminalitet, men inte som ett avgörande avslut. Kvinnorna i studien beskrev sin identitet genom egna uppfattningar om sig själva såväl som hur de uppfattat att andra ser på dem. Resultatet var att alla kvinnor i studien förbättrat sin självbild efter att de avslutat sin kriminella livsstil. Två kvinnor pratade dock om att de ibland kände osäkerhet. Avslutningsvis hävdade alla informanter att det måste finnas en inre motivation och vilja för att lyckas avsluta den kriminella livsstilen. / The purpose of the study is to examine which factors that have contributed to women ending the criminal lifestyle and how women of this study describe their identity, after they have left the criminal lifestyle. The study has used a qualitative approach with semi-structured interviews. The study consisted of six female informants from KRIS-Kriminella's Revansch I Samhället, to answer the purpose of the study. All the informants have had a criminal lifestyle but have now ended it.  For this study, a thematic analysis method has been applied, where the processing of the data material was made through six different steps. The results showed six different factors that were decisive for the women in the study to choose to end the criminal lifestyle: ‘’No gray area’’, Insight into the criminal lifestyle, Being a parent, Connections to society and others, Partner relationships and Sanctions. The study showed that it was a process for the informants to end the criminal lifestyle, the process began with the informants themselves making a decision to stop committing crimes and abusing. For instance, most women in the study felt that imprisonment was a contributing factor to the process of ending a crime, but not as a decisive ending.The women in the study described their identity through their own perceptions of themselves as well as how they perceived others to look at them.  The result was that all women in the study improved their self-esteem after ending their criminal lifestyle. However, two women said that they sometimes felt insecure. In the conclusion, all the informants claimed that there must be an inner motivation and will to succeed in ending the criminal lifestyle.

Syftet med studien är att belysa hur tidigare kriminella har gått tillväga för att ta sig vidare från kriminalitet. En kvalitativ metod har tillämpats för att studera detta och sex före detta kriminella har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Stämplingsteorin och sociala kontrollteori är teorierna som använts för att analysera och förstå empirin. Tidigare forskning avsnittet är indelat i tre delar och avhandlar riskfaktorer, processen ut ur kriminalitet samt konsekvenserna som medföljer vid avhopp. Det som konstaterats efter intervjuerna är att den vanligaste anledningen till avhopp är föräldraskap och mognad. Resultatet visar även på att ekonomi var ett hinder i processen ut ur kriminalitet. Pengar var en central prioritet i intervjupersonernas tidigare kriminella livsstil och att överge den snabba inkomsten för att anpassa sig till ett konventionellt ekonomiskt system uppgavs vara en utmaning. / The purpose of the study is to shed light on how former criminals have gone about moving on from crime. To study this a qualitative method has been applied, six ex-criminals have been interviewed through semi-structured interviews. The labeling and social control theory are theories that have been used to analyze and understand empirical data. The Previous research section is divided into three parts and discusses risk factors, the process of transitioning out of crime, and the consequences that come with leaving criminal activity. The result shows that the most common reason for leaving criminal activities is due to parenthood and maturity. Respondents also stated that finance was an obstacle in the process our of criminality. Money was a central priority in the respondents' previous criminal lifestyle, and abandoning the fast income to adapt to a conventional economic system was reported as a challenge.

Syftet med studien är att belysa hur tidigare kriminella har gått tillväga för att ta sig vidare från kriminalitet. En kvalitativ metod har tillämpats för att studera detta och sex före detta kriminella har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Stämplingsteorin och sociala kontrollteori är teorierna som använts för att analysera och förstå empirin. Tidigare forskning avsnittet är indelat i tre delar och avhandlar riskfaktorer, processen ut ur kriminalitet samt konsekvenserna som medföljer vid avhopp. Det som konstaterats efter intervjuerna är att den vanligaste anledningen till avhopp är föräldraskap och mognad. Resultatet visar även på att ekonomi var ett hinder i processen ut ur kriminalitet. Pengar var en central prioritet i intervjupersonernas tidigare kriminella livsstil och att överge den snabba inkomsten för att anpassa sig till ett konventionellt ekonomiskt system uppgavs vara en utmaning. / The purpose of the study is to shed light on how former criminals have gone about moving on from crime. To study this a qualitative method has been applied, six ex-criminals have been interviewed through semi-structured interviews. The labeling and social control theory are theories that have been used to analyze and understand empirical data. The Previous research section is divided into three parts and discusses risk factors, the process of transitioning out of crime, and the consequences that come with leaving criminal activity. The result shows that the most common reason for leaving criminal activities is due to parenthood and maturity. Respondents also stated that finance was an obstacle in the process our of criminality. Money was a central priority in the respondents' previous criminal lifestyle, and abandoning the fast income to adapt to a conventional economic system was reported as a challenge.