Kamraters inflytande är en av de mest undersökta riskfaktorer för kriminellt beteende. Trots detta har lite uppmärksamhet ägnats till att undersöka på vilket sätt, samt varför, prokriminella kamrater påverkar andra. Den föreliggande studien syftar till att fylla denna kunskapslucka. I denna studie undersöktes kamraters inflytande på kriminellt beteende utifrån före detta kriminellas egna erfarenheter. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsdesign där djupintervjuer genomfördes med åtta före detta kriminella. Tre huvudteman framträdde från den tematiska analysen som genomfördes; strategier för inflytande, sårbarhetsfaktorer och underlättande faktorer. Resultatet visade att prokriminella kamrater påverkar sina kamraters kriminella beteende genom olika strategier såsom erbjudanden av materiella ting och vänskap, övertalande samtal, överföring av tekniker att begå brott, tvångsmetoder och hot samt rättfärdigande av en kriminell livsstil. Ytterligare visade resultaten att individens personliga egenskaper och bakgrund kan underlätta kamraters inflytande. Individer verkar associera sig med personer som har samma inställningar till kriminalitet, och kamraters inflytande förstärker och underhåller individens kontinuitet i kriminalitet. / Peer influence is one of the most researched risk factors for criminal behavior. However, little attention has been paid to how and why pro-criminal friends influence others. This study aims to fill this research gap. The effect of peer influence on criminal behavior was explored in the present study from the perspective of former criminals. The study used a qualitative research design with in-depth interviews with eight former criminals. Three main themes emerged from the thematic analysis: strategies for peer influence, vulnerability factors, and facilitating factors. Results showed that pro-criminal peers influence their friends’ criminal behavior through different strategies which include offers of material goods, criminal lifestyle and friendship, persuasive conversations, sharing crime techniques, coercion methods and threats, as well as justifying criminal behavior. The results further indicated that individual characteristics, as well as a person’s background, can facilitate peer influence. In general, it seems that individuals tend to associate with persons who exhibit similar attitudes towards criminality, but at the same time peer influence reinforces criminal behavior and continuity in crime.

The purpose of this study is to investigate and find an understanding of what has been crucial for my respondents to be able to leave a criminal lifestyle and identify possible turning points. The main issue is to find out what factors have been used to leave a criminal lifestyle. In order to answer the questions and identify possible turning points, the study has been based on a qualitative method. In order to find such information for the study, semistructured interviews were conducted with six former criminal men. To understand and analyze empirically, I have used Hirschi's social control theory and four previous research on factors that are important for breaking crime.   The contributing factors to respondents' cessation of their criminal lifestyle are primarily the family and their own strength. Furthermore, these factors have led to other changes in respondents' lives. In order to continue and maintain a life without crime, environmental change and exchange of social assistance, as well as other bodies' assistance from society, have been contributing. / Syftet med denna studie är att undersöka och hitta förståelse om vad som har varit avgörande för att mina respondenter ska ha kunnat lämna en kriminell livsstil och identifiera möjliga vändpunkter. Huvudfrågeställning är att ta reda på vilkafaktorer som varit verksamma för att kunna lämna en kriminell livsstil. För att kunna besvara frågeställningarna och identifiera möjliga vändpunkter har studien utgått från en kvalitativ metod. För att kunna hitta sådan information för studien genomfördessemistrukturerade intervjuer med sex före detta kriminella män. För att förstå och analysera empirin har jag använd mig av Hirschis sociala kontrollteori och fyra tidigare forskning om faktor som har betydelse för att bryta med kriminalitet.De bidragande faktorerna till respondenternas upphörande av sin kriminella livsstil är främst familjen och den egna styrkan. Vidare har dessa faktorer lett till andra förändringar i respondenternas liv. För att fortsätta och upprätthålla ett liv utan kriminalitet har även miljöombyte och byte av umgänge samt andra instansers hjälp från samhället har varit bidragande.

Av de före detta kriminella som avtjänat sitt straff återfaller hela 40 % i brottslighet inom tre år. Organisationen Krami arbetar för att minska antalet återfall genom att hjälpa målgruppen till sysselsättning. Med avstamp i detta är syftet med vår studie att undersöka hur anställda i Krami ser på sina arbeten med att värna om före detta kriminellas respekt och integritet i individernas process in på arbetsmarknaden och i att undvika återfall. Detta gör vi genom att undersöka hur åtta intervjupersoner A) ser på de före detta kriminellas möjligheter kontra begränsningar på arbetsmarknaden och B) hur dessa intervjupersoner ser på sina möjligheter att arbeta med de tidigare kriminellas värderingar för att motverka återfall i brott. De teorier som används i vår studie är: Värderingsbaserad teori med begreppet värderingar; Social cognitive career theory (SCCT) med begreppen självuppfattning, förväntade resultat och personliga mål; Känsla av sammanhang (KASAM) med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Utöver ovanstående teorier har begreppen cooling down och pushing up använts. Studiens resultat visar att intervjupersonerna använder sig av cooling down och pushing up med avsikten att öka målgruppens möjligheter på arbetsmarknaden. Intervjupersonerna upplever att de behöver stötta målgruppen i att öka sin känsla av hanterbarhet för att kunna förändra vissa värderingar, vilka intervjupersonerna anser nödvändiga för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden och för att motverka återfall. Samtliga intervjupersoner upplever att det är viktigt att tro på varje enskild individ, och att alla förtjänar en andra chans. / 40 % of convicted criminals relapse to criminal behavior within three years. Krami is an organization working towards dwindling/reducing recoil numbers by providing alternative occupation. The purpose of this study is to investigate how Krami employees perceive their task in shielding ex-convicts’ respect and well being through their journey towards employment as well as dodging any form of criminal relapse. This will be examined by analyzing how eight interviewees A) experience ex-convicts’ opportunities counter the limitation through the labor market, and B) how they evaluate the prospect to work with ex-convict valuation to diminish criminal relapse. The theories used in this study is: Value based theory based on the concept of valuation; Social cognitive career theory (SCCT) with the conceptions of self-efficacy, outcome expectations and personal goals; Sense of coherence (SOC) in the concept of comprehensibility, manageability and meaningfulness. In addition to aforementioned concepts, we have cooling down and pushing up. The results show that the interviewees make use of cooling down and pushing up with the intention to amplify the target audiences prospective as employees. The interviewees experience support requirements from the target audience to gain coping to handle and change certain values i.e. what the interviewees consider to be necessary to enhance employment opportunities and reduce criminal recoil. All interviewees feel that it is important to believe in every solitary individual and that everyone deserves a second chance.

Our study is about how individuals leave their old lifestyle of criminals to be con-criminals. Which results in this question – How can we understand the process which entails to a successful lifestyle change? To get a deeper understanding about the turn-out of the process have we been taking help by four theories, Hirschi, Tilly, Granovetter and Ebaugh. Hirschi’s theory answer the following question “Why don’t people break the law?” This question answers which factors that separates criminals and non-criminals from each other. Tilly’s theory is formed to answer the inequalities origin, development and how it’s constantly reproducing itself. Through this we get an understanding of why it’s difficult to leave a network and through that, we understand which mechanisms binds an individual to a network. By knowing this we can revaluate the knowledge and therefore answer the question which mechanisms are necessary in the network of binding the individual. Granovetter’s network-theory explains how the social relationships may have an impact on the results of the lifestyle change. Ebaugh’s stage-theory about role exit explains how a process against a changed lifestyle seems. The result that we have concluded, through collected empiricism from 10 con-criminals, have different components from mainly the three latter theories. We have been taking help of Hirschi’s theory to understand Granovetter’s network-theory, regarding how a tie develops to a stronger tie. The results that appeared after the interviews from our informants from KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället), were that their lifestyle change emerged as a result after an episode in their life made them doubt their own life-situation and lifestyle. Those events were often connected to bad health or to relationships that didn’t have the same value as the previous ones. These events contribute that the individual starts to doubt and search for alternatives paths. To our informants have KRIS been the alternative path and through combining Tilly’sand Granovetter’s theories, we can be able to understand why and how our informants are successful with their lifestyle change. Thanks to our interviews with our informants we can find common factors, even if they came from different contexts, and through components from the different theories we can create us an analysis model that explains a successful lifestyle change.

På dagens arbetsmarknad har det blivit allt vanligare att arbetsgivare begär utdrag ur belastningsregistret vilket hämmar före detta kriminellas möjligheter att få en nystart och integreras i samhället. Tidigare forskning visar på att de som finner ett arbete efter avtjänat straff löper mindre risk för att återfalla i brott samtidigt som arbetsgivarnas benägenhet att begära utdrag ut belastningsregistret ökar. Med utgångspunkt i detta har vårt syfte varit att undersöka och belysa hur före detta kriminella ser på sina möjligheter att få ett arbete i relation till belastningsregistret och dess effekt samt hur arbete och social inkludering/exkludering har inverkan på varandra. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med medlemmar i organisationen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället). Resultatet från vår studie har påvisat att belastningsregistret försvårar möjligheterna för före detta kriminella på arbetsmarknaden och bidrar till känslor av social exkludering. Det har framkommit att arbete kan ha en positiv inverkan på social inkludering men likväl kan en individs sociala inkludering skapa möjligheter att finna arbete. Den slutsatsen vi dragit är att arbete är en av de viktigaste faktorerna för före detta kriminellas inkludering i samhället och möjligheten till arbete skapas främst genom kontakter. Vi har även funnit att belastningsregistret är kontraproduktivt då det får en indirekt negativ brottsförebyggande verkan på samhällsnivå, då de utan arbete lättare återfaller i brott. Således bidrar belastningsregistrets användning till att fler människor exkluderas och att risken för att fler brott begås ökar, i strävan efter att skydda människor från brottslighet. / At today's labor market it has become increasingly common for employers to request a criminal background check and get access to the employees criminal record. This impedes the potential of former criminals to get a new start and integrate into society. Previous research show that those who find work after they finished their penalties runs a lower risk of recidivism in crime at the same time as employers tendency to request for criminal records have increased. On the basis of this, our aim has been to examine and illustrate how former criminals experience their opportunities to find a work in relation to the criminal record and its effect, as well as how work and social inclusion/exclusion have an impact on each other. To answer our aim, we have conducted a qualitative study based on semistructured interviews with members of the organization KRIS (criminals comeback in society). The results of our study have shown that a criminal record makes it difficult for former criminals on the labor market and contributes to feelings of social exclusion. It has been found that work can have a positive impact on social inclusion, as well as an individual's social inclusion can create opportunities to find a work. The conclusion we’ve made is that work is one of the most important factors for the inclusion of former criminals in society and the possibility of work is mainly created through contacts. We have also found that the criminal record is counterproductive since it has an indirectly negative crime prevention effect at community level, since those who don’t find work more easily return to crime. Thus, the use of the criminal register contributes to the exclusion of people and the risk of more crimes being committed, in order to protect people from crime.