Drömmen om att resa utanför det egna landets gränser och upptäcka andra länder och kulturer blir allt vanligare och möjliggörs i och med allt billigare flygbiljetter. I och med detta har även backpackingresor tenderat att öka de senaste decennierna och har även kommit att bli något av ett socialt fenomen i Sverige. Uppsatsen berör fenomenet backpacking och vad en backpackingresa har för betydelse för identitetsskapandet hos den enskilde individen. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en backpackingresa motsvaras av en inre resa hos individen. Backpacking är sedan tidigare utforskat inom andra discipliner och uppsatsen önskar bidra till forskningsområdet med ett socialpsykologiskt perspektiv. Valda teorier utgår från den symboliska interaktionismen och innefattar Meads teorier om samspelet mellan individ och samhälle i den sociala handlingen samt Giddens teorier om identitetsskapande i det globala samhället. Det empiriska materialet består av åtta intervjuer med unga svenska backpackers. Resultatet från studien visar att informanternas identitet förändrats genom resan samt att de genomförde resan vid en brytpunkt i deras liv. Vidare belyser resultatet att resan används i syfte att skapa en berättelse om sig själv och att den även kan användas som en statusmarkör för omgivningen. / The dream of traveling abroad and to discover different countries and cultures are becoming more common and is made possible with cheaper airline tickets. Backpacking has tended to increase during the last decades and has come to symbolise a new social phenomenon in Sweden. This paper concerns the phenomenon of backpacking and how backpacking is significant for the creation of an identity of the individual. The purpose of this paper is to examine whether a backpacking journey corresponds to an inner journey of the individual. Backpacking has already been explored in other disciplines and this paper wishes to contribute to existing research with a social psychological perspective. The selected theories are based on a symbolic interactionist perspective, which include Mead's theories about the interplay between the individual and society in social action and Giddens' theories of identity formation in the global community. The empirical data consists of eight interviews with young Swedish backpackers. The result of the study show that the informant’s identities changed during and after their trip and that they completed their journey at defining moments of their lives. The result also highlights that the journey can be used in order to create a story about the self and also that some of the informants may use their journey as a status marker to their surroundings. v

Sociala medier och användningen av dessa är enormt utbredd, många är användare av de olika sociala nätverk som finns att tillgå. Men vad händer med individen när man väljer att lämna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrån sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas ständigt och undersökningen söker förståelse kring hur detta projekt tar sig form när en individ aktivt väljer att lämna de sociala mediernas värld. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och den använda metoden är enskilda intervjuer med utvalda respondenter. Som teoretiskt ramverk i arbetet och som grund i min förförståelse av ämnet har jag använt mig av litteratur om identitetsbildning av bland annat Giddens och Thompson. Fältet är intressant i synnerhet ur ett samhällsperspektiv, då ett val att lämna sociala medier leder till förändringar i individens kommunikation och interaktion. Efter avslutad studie har jag funnit att det sker en förändring i och med ett avhopp ifrån sociala medier, dock finns det inte en generell ram för hur individerna som deltagit i denna studien arbetat med sin jagbildning i samband med ett avhopp. Det är istället individuella parametrar som ligger till grund för beslutet att lämna.

This project aimed to explore how payments and identification might be moved from traditional wallets and implemented into a smart wearable.The thesis was that this would be doable through the use of NFC (Near Field Communication), IoT (Internet of Things) and Cloud-based services.Research was made by collecting data through questionnaires, local workshops, bodystorming and looking into online literature and articles on the subject of future consumer trends, wearable technology and biometric systems, security concerning wireless payments and identification as well as trend analysis articles concerning the Digital Self - also known as the Exoself - which came to have a major impact on the direction the project took. Through ideation five concepts concerning services and products using a person’s Digital Self were formed and evaluated with workshops. This eventually led to a concept called Shopal being decided as the endgame of the project. Shopal was a service which filtered the user’s information within the Digital Self to make shopping decisions easier, by learning what the user wants to know about certain types of products, then aiming to deliver said information. This service was called AIA (Artificial Intelligence Assistant). The second outcome of the Shopal concept was the AHW (At-Hand-Wearable) collection named SIGIL, which works as a means to extend AIA:s perception to what the user touches and interacts with, allowing it to gather information about the product, then delivering it through the physical AHW to the user.

Den här studien använder en pragmatisk analysmodell i syftet att kritiskt granska den gylleneregelns praktiska användbarhet i ett sammanhang där flera olika livsåskådningar ochvärdesystem möts. Individens uppfattning av jaget spelar en central roll i den processen, dåjaget i tillämpningen av gyllene regelns principer ställs i relation till Den andre. Grunden är enteori om människans natur, där individens normsystem ger förutsättningar att anamma dengyllene regelns principer samtidigt som hon agerar och förlitar sig på ett normsystem inomden kulturella kontext hon definierar sig i just nu. Interaktionen leder till olika handlingar därprinciperna för den gyllene regeln används i syfte att få förklaringsmodeller och för individenlogiska beslutsmönster. Med hjälp av fiktiva situationer testas den praktiska användbarhetenav den gyllene regeln enligt förutsättningarna i den pragmatiska analysmodell som skapats.De pragmatiska konsekvensanalyserna ger utrymme för individens och den andres tolkningoch förklaringsmodell till sitt eget handlande inom olika värdesystem, samtidigt somförmågan att kunna byta perspektiv i den processen problematiseras.

The purpose of the study is to examine and problematize how the ego affects musicians and dancers. Important factors that shape the ego is the artists educational background and experience within the artistic subjekt. Hence, the purpose is also to find out how these factors affecting the ego. I wanted other artists practitioners’ thoughts on the subjekt, therefore I chose to interview four people, two musicians and two dancers. My informants were to be college-educated, active and have a minimum of 20 years experience in music or 10 years experience in dance. I asked questions based on the following sub-headings: Education and Practice, Teaching, Ego and Identity and Vision for the future. In the study, I describe one person at a time and to further strengthen the informants’ statements I complement with literature. In the analyze section I comparing their different statements with each other and interpreters informants responses and in the discussion section, I comparing their different statements with each other as well as with my own thoughts and to the relevant literature. According to my interpretation all informants have basically the same idea of how they look on the ego. Yet, the dancers seems more troubled by the ego than the musicians. Educational background and experience are factors that has shaped my informants ego where their teachers have been one of the sources to inspiration. It has been interesting to take part of my informants views because they have inspired me to further thinking and have also helped me feel more confident about my own musical practice. I hope this is a study that can be beneficial to anyone who has ever reflected on any subjekt, artistic or not. / Syftet med studien är att undersöka och problematisera hur jaget påverkar musiker och dansare. Viktiga faktorer som formar jaget är utbildningsbakgrund och erfarenhet inom det konstnärliga ämnet. Därför åsyftas att även ta reda på hur de faktorerna påverkar jaget. Jag ville ha andra konstnärliga utövares tankar om ämnet därför valde jag att intervjua fyra personer, två musiker och två dansare. Mina informanter skulle vara högskoleutbildade, aktiva och ha minst 20 års erfarenhet inom musik eller 10 års erfarenhet inom dans. Jag ställde frågor utifrån följande underrubriker: Utbildning och Verksamhet, Undervisning, Jaget och Identiteten och Framtidsvision. I uppsatsen redogör jag för en person i taget och för att ytterligare stärka informanternas utsagor kompletterar jag med litteratur. I analysdelen jämför jag och tolkar informanternas svar och i diskussionsdelen kopplar jag jämförelsen och mina tankar till relevant litteratur. Enligt min tolkning så har alla informanterna i stort sett samma tanke om hur de ser på jaget. Dock verkar dansarna mer besvärade av jaget än musikerna. Utbildning och erfarenhet är faktorer som har format deras ”jag” där deras lärare har varit en av inspirationskällorna. Jag tycker det har varit intressant att lyssna till informanterna eftersom de har gett mig uppslag till att tänka vidare och bidragit till att jag nu känner mig tryggare i mitt eget musicerande. Jag hoppas att det här är ett arbete som kan vara till nytta för alla som någon gång haft en fundering kring ett konstnärligt ämne eller icke konstnärligt ämne.

Den här studiens ambition är att bredda kunskapen kring användarens motiv till att konsumera en iPhone. Särskild uppmärksamhet har riktats kring behov som motiverar till användning samt iPhones roll i användarens konstruktion av jaget och den sociala identiteten. Syftet med studien är att undersöka en grupp användares motiv till att använda en specifik typ av smartphone, en med ett starkt varumärke, för att förstå bakomliggande motiv till användningen. Smartphones, i synnerhet iPhone, har under de senaste åren blivit ett populärt kommunikationsmedel bland många. Därför är det är det av vikt att bedriva forskning kring ämnet för att skapa förståelse för varför vi använder viss teknologi och i synnerhet hur användaren uppfattar denna teknologi. Genom kvalitativ forskningsstrategi med fokusgruppsintervju som metod svarar denna studie på frågor som: vilka motiv finns det till att använda en iPhone, vilken betydelse har iPhone för människan vid konstruktionen av jaget och den sociala identiteten samt vilka behov ligger bakom användarens motiv till att använda en iPhone? De motiv som var mest framträdande i studien kan sammanfattas i följande teman: konstruktionen av jaget, tillgång till information, social interaktion, underhållningsvärdet och det så kallade iPhone-behovet. Vid konstruktionen av jaget fungerar iPhone både som en symbolisk ägodel och som ett hjälpmedel. Den fungerar som en materiell förlängning av ens jag och ens sociala identitet. En användare av iPhone kan tillhöra tre olika typer av klaner: Apple-entusiaster, mediaeliten och ekonomisk välfärd. Den lättillgängliga och snabba tillgång till information som iPhone erbjuder samt möjligheten till social interaktion är starka motiv till användning. När det gäller underhållningsvärdet i att konsumera en iPhone så framgår det i studien att människan konsumerar en iPhone för att få leka av sig och bli underhållen. Avslutningsvis framträder fenomenet iPhone-behovet i studien. Det uppfattas av användaren som ett helt nytt behov som personen ifråga upplever att de anammar i och med konsumtionen av en iPhone. Användarna upplever att iPhone skapar ett nytt behov och beroende. Dock handlar det inte om ett nytt behov, utan snarare en förstärkning eller förlängning av några mänskliga grundläggande behov. / This studies ambition is to broaden the knowledge of the users motive to consume an iPhone. Particular attention has been focused around the need to justify the use and the iPhones role in the user's construction of the self and the social identity. The purpose of this study is to investigate a group of users motives for using a specific type of smartphone, one with a strong brand, to understand the underlying reasons for the use. Smartphones, especially the iPhone, has in recent years become a very popular means of communication. Therefore, it is important to conduct research on the topic to get a deeper understanding of why we use certain technology and in particular how the user perceive this technology. Through a qualitative strategy of research with focusgroup-interview as a method, this study answers questions like: what motives are there to use an iPhone, what impact have iPhone on humans in their construction of the self and the social identity, and what needs are behind the users motive to use an iPhone? The subjects which were most prominent can be summarized in following themes: the construction of self, access to information, social interaction, entertainment value and the so-called iPhone-need. In the design of the ego, iPhone functions both as a symbolic possession and as an aid. It is a tangible extension of one's self and one's social identity. A user of the iPhone can belong to three different kinds of clans: Apple-enthusiasts, media elite and the economical prosperous. The easy and quick access to information that the iPhone offers, and the opportunities for social interaction are strong incentives to the use of the phone. When it comes to the entertainment value in the consumption of an iPhone it appears in the study that humans consume an iPhone to simple play and to be entertained. The consumer uses the iPhone to explore their playfulness. Finally, an emerging phenomenon in the study is the iPhone-need. It is perceived as an entirely new needs by the users when they consume the iPhone. Users feel that the iPhone creates a new need and dependence. However, it is not a new need, but rather a reinforcement or extension of some of the basic needs of humans.

No description available.

Den här uppsatsen undersöker graviditetsskildringarna i Helena Granströms prosalyriska kortroman Hysteros (2013). Med stöd i nymaterialisten Karen Barads teori om materiella-diskursiva apparaturer och ett antal begrepp lånade från ekokritikern Timothy Mortons mörka ekologi, försöker den genom närläsningar att ta reda på hur graviditet – ett motiv som genomsyrar hela Granströms författarskap – i den aktuella texten fungerar som ingång till den form av ekologisk medvetenhet som Morton kallar ”ecognosis”. Läsningarna äger rum mot bakgrund av den nya moderskapslitteraturen, vilken definieras med hjälp av forskaren Lily Gurton-Wachter. Ett latent syfte med uppsatsen, utöver att beskriva graviditetsskildringarna och visa på deras relevans för det ekologiska tänkandet, är att demonstrera potentialen som finns i denna litteratur, liksom i studiet av den, både vad gäller förståelsen av de specifika erfarenheter den utgår från och utforskandet av andra filosofiska spörsmål med hjälp av dessa erfarenheter. Uppsatsen argumenterar i slutändan för att Granström framvisar graviditet som en miniatyr av antropocen, med vilket jag menar att graviditeten skildras som en aktiv materialitet som decentraliserar och löser upp gränserna för det autonoma mänskliga subjektet. Graviditeten ställer således Hysteros berättarjag inför samma svårigheter som antropocen enligt ekokritiken ställer mänskligheten inför.

<p>Syftet med min uppsats är att studera hur den jungianska psykologins teorier används inom dansterapin och i synnerhet dansen som uttrycksform i aktiv imagination. De frågor jag har ställt mig är:</p><p>Hur använder sig de dansterapeuter, vars texter ingår i min litteraturstudie, av den jungianska psykologins teorier i sitt arbete?</p><p>Hur arbetar dessa dansterapeuter med rörelse och dans som aktiv imagination?</p><p>Aktiv imagination är Jungs metod att öppna upp för det omedvetna genom att ge fritt utrymme för fantasin samtidigt som man behåller en medveten uppmärksamhet. Att gestalta fantasierna är ett sätt att konkretisera och bearbeta det uppkomna materialet. En viktig aspekt är att klienten i detta arbete blir aktiv och ger form åt sig själv.</p><p>Att följa en inre impuls/fantasi och tillåta den att ta fysisk form är aktiv imagination i rörelse/dans. För Chodorow är detta den fundamentala metoden i analytisk tillämpning och alla tre dansterapeuterna använder sig av den.</p><p>Att följa den inre impulsen och tillåta den att ta en fysisk form är aktiv imagination i rörelse. Dansen ger form åt de inre fantasierna som därigenom kan medvetandegöras. Dansaren kan, genom en trygg relation till dansterapeuten, både ge sig hän åt rörelsen och gradvis lära sig att samtidigt medvetet kunna uppmärksamma vad kroppen gör. En påtaglig fysisk träning i detta är att kunna växla mellan att hålla ögonen stängda och att hålla dem öppna. Återigen är kroppen ett fantastiskt redskap i arbetet med det medvetna och det omedvetna.</p><p>Dansen blir verktyget för att gestalta inre skeenden och kroppen visar att detta är en process som går via den egna erfarenheten. En genuin närvaro i en rörelse kan återge mer än vad ord någonsin kan uttrycka.</p><p>Som jag uppfattar det så är Jungs utforskande av det omedvetna, och det värde han ger till spontana kreativa uttryck som ett sätt att kommunicera med det omedvetna, det allra viktigaste bidraget till de jungianskt influerade dansterapeuternas arbete.</p>

Syftet med min uppsats är att studera hur den jungianska psykologins teorier används inom dansterapin och i synnerhet dansen som uttrycksform i aktiv imagination. De frågor jag har ställt mig är: Hur använder sig de dansterapeuter, vars texter ingår i min litteraturstudie, av den jungianska psykologins teorier i sitt arbete? Hur arbetar dessa dansterapeuter med rörelse och dans som aktiv imagination? Aktiv imagination är Jungs metod att öppna upp för det omedvetna genom att ge fritt utrymme för fantasin samtidigt som man behåller en medveten uppmärksamhet. Att gestalta fantasierna är ett sätt att konkretisera och bearbeta det uppkomna materialet. En viktig aspekt är att klienten i detta arbete blir aktiv och ger form åt sig själv. Att följa en inre impuls/fantasi och tillåta den att ta fysisk form är aktiv imagination i rörelse/dans. För Chodorow är detta den fundamentala metoden i analytisk tillämpning och alla tre dansterapeuterna använder sig av den. Att följa den inre impulsen och tillåta den att ta en fysisk form är aktiv imagination i rörelse. Dansen ger form åt de inre fantasierna som därigenom kan medvetandegöras. Dansaren kan, genom en trygg relation till dansterapeuten, både ge sig hän åt rörelsen och gradvis lära sig att samtidigt medvetet kunna uppmärksamma vad kroppen gör. En påtaglig fysisk träning i detta är att kunna växla mellan att hålla ögonen stängda och att hålla dem öppna. Återigen är kroppen ett fantastiskt redskap i arbetet med det medvetna och det omedvetna. Dansen blir verktyget för att gestalta inre skeenden och kroppen visar att detta är en process som går via den egna erfarenheten. En genuin närvaro i en rörelse kan återge mer än vad ord någonsin kan uttrycka. Som jag uppfattar det så är Jungs utforskande av det omedvetna, och det värde han ger till spontana kreativa uttryck som ett sätt att kommunicera med det omedvetna, det allra viktigaste bidraget till de jungianskt influerade dansterapeuternas arbete.